Ny dom sätter stopp för drönare – det här gäller om du vill filma
En ny dom gör att det numer krävs tillstånd för att filma med drönare. Allemansrätten gör dessutom att tillstånd också kan krävas för att få filma på privat mark.
En drönare som filmar utanför den egna villatomten är numer tillståndspliktig. Vill du filma med drönaren krävs ett tillstånd som utfärdas av länsstyrelserna.
– Vad den här domen säger är att en drönare med kamera är en övervakningskamera, säger Mari Andersson.
Den som söker tillstånd att filma med drönare måste först få godkänt i en bedömning. Det måste gå att styrka följande: Att behovet av att övervaka väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Det kan handla om att förhindra brott eller undvika olyckor.
Här får drönaren filma
Drönare med kamera används inom många olika områden på landsbygden. Det kan handla om att inspektera tak, kraftledningar eller att övervaka stora områden på ett lantbruk.
På ett ställe är det ännu grönt att filma med drönare.
– Egen villatomt, där går det bra att filma, säger Mari Andersson.
Filmar drönaren utanför tomtgränsen så är den en övervakningskamera i laglig mening.
Allemansrätten kan begränsa
Den som använder en drönare med kamera på egen mark som ingår i en större fastighet kan däremot stöta på problem.
Det handlar om att allmänheten får tillgång till, exempelvis en skogsfastighet, genom allemansrätten.
Tillstånd kan alltså krävas om drönaren ska filma på en större skogsfastighet.
– Där krävs tillstånd eftersom man kan råka filma någon som är ute och plockar bär, enligt allemansrätten, säger Mari Andersson.
Fler tolkningar kan vänta
Det lär bli ytterligare prövningar för att klargöra var gränsen går. Allemansrättens regler gör att viss privat mark kan betraktas som allmän plats ur lagens perspektiv.
– Men en åker kan nog inte betraktas som en allmän plats i alla fall, säger Mari Andersson.
Därför finns den här lagen
En drönare utrustad med kamera är att betrakta som en övervakningskamera. Det är innebörden av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen.
– Tanken bakom lagstiftningen är att vi inte ska utsättas för dold övervakning. Vi ska kunna röra oss på allmän plats utan att riskera att övervakas, säger
Mari Andersson, justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen.
