Ny rapport: Glesbygdsbor har tappat tron på bygden

Det är forskarduon Lotta Svensson och Mikael Vallström på FoU (Forskning och Utveckling) Hälsingland som tagit fram rapporten efter att bland annat ha djupintervjuat 50 personer bosatta i Gävleborg.

Ingen framtidstro

Intervjuerna visar hur människor utanför de stora städerna har svårt att göra sin röst hörd.

– Det är tyst på de platserna, det har blivit så att man straffas för att man bor i glesbygden, säger Mikael Vallberg.

I rapporten finns flera exempel på personer som pekar på att man nog själv kommer att klara sig bra, men att samhället där man bor inte har någon ljus framtid. I en av intervjuerna berättas det om ett ungt par som flyttade ihop i ett mindre samhälle, och som ifrågasattes starkt för att de inte ville ta sig vidare och flytta till en större stad.

Läs också: Regeringen ser ut att missa sitt bredbandsmål

Får höra att de bör flytta

”Den rådande uppfattningen bland de intervjuade är ju att framtiden bestäms och pågår någon annanstans och inte är något de själva kan råda över. Det är inte heller ovanligt att länets invånare får höra att de – för att ´få en framtid´ – bör flytta därifrån. Eller att befolkningen anses ha vissa fel eller brister, såsom bristande framåtanda och avsaknad av entreprenöriella egenskaper”, står det bland annat i rapporten.

– Man känner sig utanför om man bor på landsbygden. Extra tydligt blir det i samhällen där mycket har lagts ned, säger Vallberg.

Brist på intresse leder till politikerförakt

I takt med att samhällsfunktioner läggs ned minskar också tron på politiken. Invånare får finna sig i att bli av med viktiga funktioner när det genomförs centraliseringar.

– Vi har märkt att det inte har varit något större politiskt intresse för landsbygdsfrågor och det kan leda till ett politikerförakt. Om man tog de här rösterna på större allvar kanske man tänkte efter en extra gång innan man centraliserar, menar Vallberg.

Utredningen pekar också på hur människorna som känner sig åsidosatta till slut bestämmer sig för att göra motstånd. Det utvecklas en motståndarkultur eller en antikultur mot etablissemanget.

Läs också: Få behöriga lärare på landet

Forskaren: ”Glesbygdens framtid förtjänar bli en valfråga”

Det är alltså en mörk bild som målas upp av glesbygden i rapporten, med en befolkning som i allt högre grad tappat tron på de styrande och på sitt samhälles framtid. Men samtidigt ser Mikael Vallberg en ljusning i debatten.

– Det har ändrats lite på senare tid. Jag vill tro att det går åt rätt håll och kanske är det tack vare en del av de motreaktioner vi har sett på senare tid. Kanske kan glesbygdens framtid bli en valfråga, den förtjänar att bli det.

Läs också: Lands krönikör Terese Bengard: Landsbygden är bra att ha – på sommarenLäs också: ”Ansvaret läggs på dem som valt att bo avlägset”