Bra djuromsorg lönar sig! Det visar sig allt mer. Dels i förra årets ökning av försäljningen av svenskt kött (på bekostnad av importkött), dels i den stadigt stigande efterfrågan på KRAV-märkt kött och ägg.

Nu när matjättarna insett att fler konsumenter är beredda att betala för djurens välfärd satsar de på ett nytt alternativ – ”free range”. Alltså grisar, kycklingar och värphöns som får ströva fritt utomhus och böka, picka och leva så naturligt som möjligt. Men inte har samma stränga krav på stallar, eget foder, med mera.

Sverige särskilt lämpat för utomhusuppfödning

Free range – utomhusuppfödning är en stark trend utomlands, som i Storbritannien. Och Sverige är väl lämpat eftersom vi  gott om mark, särskilt i skogs- och mellanbygder. Landets största kycklingföretag Kronfågel, lanserar nu ”free rangekyckling” under märket Sol & Sprätt. Det är långsamväxande kycklingar med tillgång till utomhusvistelse året om.

– Vi såg att det fanns ett utrymme för ett nytt mellansegment. För många konsumenter kan det vara ett stort steg att gå från att betala 45 kronor kilot för vanlig gårdskyckling till 129 kronor kilot för KRAV-märkt. Sol & Sprätt-kycklingen ligger mittemellan, på 89 kronor per kilo, säger Christian Gylche, ansvarig för satsningen på Kronfågel.

Även djurhållningen är ett mellanting mellan KRAV och konventionell uppfödning. Utomhusytan är en kvadratmeter per kyckling jämfört med fyra kvadratmeter på en KRAV-gård. Samma sak gäller inomhusytan. Man har också mindre stränga regler för hur stallarna ska vara utformade. Inte heller krav på egenproducerat foder.

Lättare bygga om gamla djurstallar

– Det är enklare och innebär en mindre investering för bönder att bygga om gamla, tomma djurstallar till free rangeproduktion, säger Christian Gylche.
Än så länge är utomhuskycklingarna bara en liten del av produktionen, cirka 250 000 djur per år. Men Kronfågel tror att det kan öka och vill vara med och ha ”ledartröjan” på redan från början.

En annan satsning är ICA:s nya ”frilandsgris”. Det är än så länge bara en uppfödare, Solgården nära Kristianstad, som föder upp utegrisar med hyddor att vara i på vintern och stora ytor att böka på.

Priset är 50 procent högre

Grisarna lever sitt första halvår utomhus, sedan flyttas in i konventionella svinstallar. (KRAV-grisar får gå utomhus hela livet).
– Det här är ännu i liten skala, men som kan öka beroende på efterfrågan. Priset är cirka 50 procent högre än vanligt svenskt griskött, säger Joakim Sköld Östling, ansvarig för satsningen på ICA.

Dessutom finns redan flera gårdar som på egen hand startat med utegrisar, och som säljer direkt till konsument – Lillehem, Olinge, Kalvsvik och Voxtorpsgården till exempel. Till det kommer en ökning av KRAV-grisuppfödning med sex nya gårdar 2016,

Ägg från utehöns allt vanligare

Ägg från utehöns är ett tredje exempel. Något som flera av de stora äggföretagen satsar på, bland annat Gotlandsägg:
– Vi började för två år sedan och räknar med att detta kommer att växa. Allt pekar på det – fler konsumenter vill att djuren ska ha det bra och veta både var och hur maten har producerats. Men det är de stora matkedjorna som betämmer hur snabbt utvecklingen går, beroende på hur de väljer att satsa, säger VD Magnus Bolin.

Den enda skillnaden i regler för utehöns och frigående höns inomhus är just tillgången till utevistelse. Annars är foder och utrymme inomhus detsamma. Priset för ”uteäggen” ligger mellan de konventionella och KRAV-äggen.
– Utomhushöns kan vara ett bra alternativ för producenter med mindre stallar, som passar lite mer småskaliga produktion, säger Magnus Bolin.

Satsning på ekologisk kyckling

Ett fjärde exempel på ”utomhustrenden” är den stora satsningen på ekologisk kyckling, Reko. Det är ett nätverk av småskaliga uppfödare i Skåne, som satsar på att möta en väldigt stora efterfrågan på KRAV-kyckling.

Priset är lite högre, 115-125 kronor per kilo, men då har kycklingarna stort utrymme och ganska små flockar. Redan i dag finns Bosarps ekokyckling vars koncept liknar Reko och som också utökar i år.

Måste vila på vetenskaplig grund

Men Bo Algers, professor emeritus vid enheten för djurhälsa på Lantbruksuniversitet i Skara höjer ett varningens finger:
–Jag menar att för att detta ska bli bra för djuren, måste koncepten vila på vetenskaplig grund och vara certifierade som till exempel hos KRAV. Annars finns risk att det mest bara blir kosmetika för konsumenten.