Gå till innehåll
Shopping Resor
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 14 juli 2016

Ny trend: Allt fler vill tala meänkieli!

Markus Krunegård, Malin Buska, Markus Fagervall – det är inte bara artister som talar tornedalsfinska. Nu har det blivit populärt med meänkieli.

Meänkieli – tornedalsfinskan – är ett av Sveriges minoritetsspråk som mestadels talas i Tornedalen. Under en period höll språket på att försvinna eftersom språkets status var så låg – 1945 kunde ungefär 50 procent av tornedalsbarnen som började skolan bara tala meänkieli eller finska. I slutet av 1960-talet var samma siffra 16 procent. Språket var länge förbjudet i skolan och ansågs som ”fult”. Tidigare generationer vittnar om att de fick skämmas för sitt språk.

Meänkieli – vårt språk

Annat är det för de barn som växer upp på 2000-talet. Idag verkar man aktivt på båda sidor av den finsk-svenska gränsen för att stärka den tornedalska identiteten för minoritetsfolket och har skapat kulturregionen Meänmaa, som betyder ”vårt land”. Först år 1999 fick tornedalsfinskan status som eget språk och fick det officiella namnet meänkieli – ”vårt språk”.

I regionen pågår många initiativ som har som mål att användningen av meänkieli ska utvecklas – inte minst bland yngre generationer. Detta sker bland annat genom undervisning, forskning och genom ny litteratur, musik och scenkonst.

Kulturpedagog på skolor

Någon som ägnar sig åt detta dagligdags är Sari Oja. Hon är förskollärare i grunden, men arbetar nu som språkambassadör för meänkieli och finska på Övertorneå kommun. I våras tilldelades hon ett kulturstipendium från Svenska Tornedalingars riksförbund – Tornionlaaksolaiset för sina insatser. I de projekt hon arbetar med på förskola och skola är det de konstnärliga uttrycken som ofta når bäst fram.

Sari Oja_1
Sari Oja – en eldsjäl som jobbar aktivt med att väcka nyfikenheten för meänkieli bland unga. Foto: Privat.

”Språket har blivit populärt”

– Många föräldrar vill att deras barn ska få möjlighet att läsa språket – något som många av dem själva inte fått. De flesta läser redan finska – men nu när meänkieli finns som alternativ så väljer man också detta redan från första klass. Språket har blivit populärt!

Förskolorna i Övertorneå är enligt lagen skyldiga att erbjuda minoritetsspråk som tillval. På varje förskola finns också en ansvarig pedagog som bland annat ser till att det genomförs aktiviteter, att det finns böcker – och att dessa syns. I gränskommunen Övertorneå är det numera många som väljer finska och meänkieli som hemspråk.

Barnprogram och pjäser

Anledningen till språkets växande popularitet är att man har jobbat aktivt med att just synliggöra språket, anser Sari Oja. Information om språkpaket delas ut till föräldrar, språket förekommer alltmer i media – det finns tidningar och radioprogram på meänkieli. Sari har själv varit med och producerat barnprogram på meänkieli för Sveriges radio. Dessutom har hon själv varit med som skådespelare i olika teaterproduktioner som i flera år gjort uppskattade besök på förskolor och skolor runt om i kommunen.

Testar konstnärliga uttryck

– Tanken är att det ska var roligt. Vi vill att barn själva ska vilja läsa meänkieli! Jag använder konstnärliga uttryck – som bild, drama, lek och fantasi – för att väcka nyfikenheten. Vi testar olika sätt hela tiden – om det inte känns kul får man byta spår och testa något nytt!

Men även äldre barn och ungdomar verkar ha fått upp ögonen för språket, menar Sari Oja. Det är ett levande språk och man ser det som värdefullt att kunna tala det – inte bara hemma eller med släktingar utan också sinsemellan i det egna umgänget.

Killgäng pratar meänkieli

– Jag träffade en ung kille som spelar hockey som tyckte det var lika bra att lära sig språket nu – om han i framtiden skulle avancera i finska hockeyligan. Jag har också hört killgäng som sitter på skolgården och talar meänkieli med varandra. En hel del ungdomar väljer att börja läsa språket i gymnasiet. Statusen har blivit högre!

Språkarvet uppskattas

Sari Oja själv tycker att det viktigaste i hennes arbete är att det ska kännas lustfyllt:
– Det viktigaste är att jobba med attityden! Det ska vara positivt och roligt – man ska bli nyfiken. Den känslan måste finnas där för att språket ska leva vidare. Dessutom upplever jag att det stärker självkänslan. Barn och ungdomar blir stolta när de märker att deras språkkunskaper uppskattas. Ytterst handlar det om en identitetsfråga.

En av fem minoriteter

Tornedalingar är en av Sveriges 5 nationella minoriteter och blev erkända som just sådan först 1999. De har sin egen matkultur, byggnadsstil och traditioner som förenar influenser från de samiska, svenska och finska kulturerna. Idag talar eller förstår runt 60 000 personer språket helt eller delvis – och de allra flesta bor i Tornedalen och Malmfälten. I några av de större städerna – såsom Umeå, Luleå och Stockholm – finns också meänkieli-talade grupper.

Källor: Minoritet.seSvenska Tornedalingars Riksförbund STR – TNordiska museet

Läs mer om

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Populära ämnen på Land.se

Läs artiklar i säsong

Till toppen