Nya greppet: Så här vill regeringen nå bredbandsmålet
Ifall regeringen hade kunnat nå ut med bredband till fler men inte lyckats är det allvarligt, det menar digitalminister Peter Eriksson (MP), nu tar han hjälp för att nå målet.
Senast 2025 ska hela Sverige vara uppkopplat har regeringen lovat. Ett löfte som de kan få svårt att hålla enligt en ny rapport från Riksrevisionen som Land skrev om tidigare i veckan.
Riksrevisionen varnar för att statligt stöd används i kommersiellt attraktiva områden i stället för att gå till glesbygdsområden där företag inte vill bygga.
Små fiberföreningar drabbas
Land har tidigare berättat att små fiberföreningar drabbas av dagens bredbandsregler. Skåningarna Mattias Carlsson i Östra Göinge och Kennet Nilsson i Svalöv fick båda avslag på sina ansökningar om statligt bredbandsstöd efter flera års ideellt arbete i sina fiberföreningar.
– Det är vår bestämda uppfattning att det statliga regelverket för bredbandsbidrag måste ändras. Med dagens bidragsregler har lokala ideella fiberföreningar utan stöd av starka organisationer stora svårigheter att få ta del av det statliga bredbandsstödet, sa då Tommy Johansson, bredbandssamordnare i Östra Göinge kommun.
Regeringen ger nytt uppdrag
Digitaliseringsminister Peter Eriksson, MP, slog först bort kritiken från Riksrevisionen och menade att de granskat den förra regeringens mål och politik på området.
Nu verkar regeringen dock ha tagit frågan på allvar. De ger Post- och telestyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur stöden till bredband ska bli mer effektiva.
”Allvarligt”
– Det finns en kritik om att de statliga pengarna har använts på ställen där marknaden ändå kanske hade varit med. Det är ju inte det bästa sättet utan vi vill ju att de statliga pengarna ska vara ett komplement, och se till att vi kommer längre ut på landsbygden och glesbygden än vad marknaden själv hade gjort, säger Peter Eriksson (MP) till SR
– Det är allvarligt i den meningen om det är så att vi inte når ut till tillräckligt många hushåll, att vi skulle ha kunnat nå längre ut till fler. Det är ett viktigt skäl till att vi ber Post- och telestyrelsen, PTS, se över de regler som finns i dag, fortsätter han.
Stödet behöver effektiveras
Senast i november ska PTS föreslå hur framtida insatser för bredbandsutbyggnad med statliga medel kan utformas, eller ”hur man får mest pang för pengarna”, som digitaliseringsministern uttrycker det enligt SR.
– Vi ser väldigt positivt på att få vara med och bidra till att hitta en mer effektiv modell som gör att vi får ut de här pengarna på ett ännu bättre sätt där de gör mest nytta. Vi har själva kunnat konstatera med den erfarenhet vi har, att man behöver effektivera det här stödet, säger Sara Andersson, avdelningschef för samhällsfrågor på PTS.
Vill ta fram ny modell
Hon säger att man behöver gå från den modell som finns idag som är baserad helt på att det ska göras individuella ansökningar av byanät till en modell där varje region eller län tar fram en strategisk plan.
– Där man tittar på vilka som är de mest utsatta områdena där det inte kommer att byggas kommersiellt och så ser man till att de får bredband för de här pengarna på ett mer strategiskt sätt, säger Sara Andersson.
