Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 4 december 2015

”Om mitt barn flytt, skulle jag vilja att någon brydde sig”

Tomma hus får liv, butiker ökar sin omsättning och nedläggningshotade skolor kan vara kvar.I bygderna kring Örnsköldsvik har befolkningen ökat med upp emot 60 procent. Tack vare – flyktingkrisen.

Bild 1/5 FOTO: Robin Nordlund
Bild 2/5
Bild 3/5
Bild 4/5
Bild 5/5

I Långviksmon är en tredjedel av de 200 invånarna asylsökande eller flyktingar. I grannsamhället Björna är andelen ännu större.

På second hand-butiken Ankaret är Ulla Gerhardsson föreståndare. Här kan asylsökande köpa kläder, möbler och husgeråd till halva priset.

Hanin Abu Kurd, nybliven mamma handlar kläder av Irene Söderlind som jobbar på Ankaret Foto: Robin Nordlund
Hanin Abu Kurd, nybliven mamma, handlar kläder av Irene Söderlind som jobbar på Ankaret.

I början såg man nästan hur bybor backade ut när de såg alla asylsökande och hörde alla främmande språk. Nu är de som vilka bybor som helst som träffas och pratar en stund. Ankaret har betytt mycket för integrationen, säger Ulla.

– Det är väldigt bra att Ankaret finns. Om vi behöver något går vi dit och pratar med Ulla eller Anette så får vi hjälp. Anette lär oss inte bara svenska utan hon är vår vän, säger Mai från Syrien, som Land skrivit om tidigare.

Många av flyktingarna saknar sina familjer eller mår dåligt av traumatiska upplevelser eller allmän sysslolöshet.

Därför har kommunen satsat på en kurs i psykisk hälsa för de som jobbar ideellt.

– Det bekymrar oss att människor kan tappa sin inre drivkraft och må dåligt. Då är det bra att veta hur man ska möta dessa människor, säger Lena Finne Jansson, som är ansvarig för asylprojektet i Ö-vik.

Ulla Gerhardsson och maken Nils-Erik bor 200 meter från Ankaret och deras hem är öppet för alla. De asylsökande kallar dem ofta för mamma Ulla och pappa ”Nicke”.

– De säger att vi är som deras familj, att vi är de enda de kan gå till och prata, säger Ulla.

När de märker att någon mår dåligt brukar de prata en stund eller se till att de får hjälpa till med något praktiskt.

För Ulla Gerhardsson är det ideella arbetet naturligt.

– Jag brukar tänka om det var det motsatta. Om något av mina barn kom till Syrien som flykting, då skulle jag vilja att någon brydde sig.

– De asylsökande innebär en vitalisering av orterna, där många exempelvis oroar sig för att skolorna ska läggas ner. En annan positiv effekt är nya arbetstillfällen och föryngring, säger Lena Finne Jansson.

Flyktingar_35W
Lena Finne Jansson ansvarar för asylprojektet i Örnsköldsviks kommun och stolt över vad de åstadkommit.

Idag finns närmare 800 platser fördelade på fem mindre samhällen i kommunen.

Redan då de första asylsökande skulle komma bestämde sig Örnsköldsviks kommun för en tydlig strategi. De ville att bybor och de nya svenskarna skulle få en bra start, trivas ihop och se varandras tillgångar.

Frågade och fick svar

Politikerna tog beslut om ett särskilt asylprojekt som ska avlasta de som jobbar ideellt.

– Vi började med att åka ut till de olika orterna och frågade vad de tyckte var viktigt och svarade på folks frågor, säger Lena Finne Jansson.

De anställde kommunikatörer som hjälper till att tolka. De såg också till att det finns mötesplatser med internetuppkoppling på alla berörda orter och ett asylnätverk med personer från respektive ort.

– Vi försöker förebygga små missförstånd som skapar irritation både mellan asylsökande och bybor men även mellan olika asylsökande, säger Lena Finne Jansson.

Kommunen bidrar till olika aktiviteter som är tillgängliga för alla som fester, grillkvällar och idrott.

– Tanken är att det som görs ska tillföra även byborna någonting, säger Lena Finne Jansson.

Många av aktiviteterna vore inte möjliga att genomföra utan alla ideella krafter i byarna.

– De är en väldigt viktig bro mellan kommunen, invånarna och de asylsökande. Många jobbar hårt för att få människor att trivas och visar vad Sverige ska stå för, säger Lena Finne Jansson.

Handläggningstiden en utmaning

Efter två års aktivt arbete med asylprojektet är Lena Finne Jansson nöjd med resultatet.

– Jag känner en stor ödmjukhet inför det arbete som görs av ideella, en stolthet inför att våra politiker tog beslutet att göra en satsning och att vi lyckats sy ihop det, säger hon.

Den stora utmaningen inför framtiden tycker hon är långa handläggningstiden för asylärenden. Hon tror på en obligatorisk daglig verksamhet för vuxna asylsökande och att SFI flyttades från tätorten till glesbygdssamhällena.

– Det diskuteras mycket att det behövs i nuläget. Dels skulle de asylsökande få något meningsfullt att göra och man kunde fånga upp dem som inte mår bra och behöver hjälp, säger hon.

Arbetskraft behövs

Hittills har 300 personer fått uppehållstillstånd i Örnsköldsvik. Många av dem ordnar boende på egen hand och beroende på deras bakgrund kan det finnas möjlighet att få jobb i kommunen.

Pensionsavgångar gör att de kommer att behövas flera lärare, läkare, elektriker och sådana som kan jobba inom VVS.

Även inom skogs- och jordbruksnäringen och industrin finns chanser till jobb.

– Det kommer inte att finnas sysselsättning för alla men det finns möjlighet till jobb även på små orter om man har rätt kompetens.

Med mycket få incidenter och många asylsökande som vittnar om ett bra mottagande kan Örnsköldsviks kommun ses som ett gott exempel.

Vad kan andra kommuner lära av er?

– Sitt inte på kontoret. Var närvarande och ha en nära dialog med de orter där det finns asylsökande, säger Lena Finne Jansson.

Så jobbar Örnsköldsviks kommun för en bra integration

  • Informationsmöten för dialog med asylsökande och bybor
  • Har anställt 4,5 tjänster kommunikatörer inom språk och kultur som på olika sätt underlättar kommunikationen mellan olika grupper av asylsökande, kommunen och bybor.
  • Aktivitetsstöd för ideella föreningar och församlingar
  • Mötesplats med internetuppkoppling på alla orterna som är tillgänglig för alla.
  • Asylnätverk med lokala representanter som tillsammans med kommunen och Migrationsverket träffas fyra gånger varje år.
  • Relaterade artiklar

    Lands Nyhetsbrev

    Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

    Missa inga nyheter
    Gratis

    Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


    Läs fler artiklar från Land.se

    Till toppen