Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 31 juli

Gretas OS-hopp som för alltid förändrade Idrottssverige

Hon tränade genom att dyka efter tappade löständer.

Sedan bad Greta Johansson snällt om ledigt för att få ta spårvagnen och simhoppa mot världseliten.

1912 blev 17-åringen första kvinna i Sverige att vinna ett OS-guld.

 Någonstans i den svenska truppens räta rader gömde sig en 17-årig tjej som några dagar senare skulle tåga ut med en guldmedalj runt halsen. Detta var de tredje olympiska spelen där kvinnor fick tävla.
Någonstans i den svenska truppens räta rader gömde sig en 17-årig tjej som några dagar senare skulle tåga ut med en guldmedalj runt halsen. Detta var de tredje olympiska spelen där kvinnor fick tävla. FOTO: Sjöberg bildbyrå

Läkarna hade varnat den lilla 17-åringen för att språnget från trampolinen kunde göra kvinnor hysteriska och sterila.

Men Greta Johansson vägrade lyssna på sådant trams.

Varje morgon packade hon simdräkten och promenerade från sitt hem på Hantverkargatan 1, längs kajen bort till Stockholms pampiga kallbadhus, som med sina tinnar och torn låg som ett flytande slott i Strömmen.

Simhoppandet var inte minst en källa till inkomster. Som fattig flicka kunde hon tjäna några extra ören genom att dyka efter rika damers löständer.

Att trampolinen omsider skulle skicka henne mot högre rymder, ända till andra sidan Atlanten, kunde hon förstås inte veta när hon klättrade uppför stegen för det första av dagens många hopp.

Eller kanske ändå? Som lillasyster i en barnaskara av fyra, hade hon sett de äldre syskonen pröva sina vingar med framgång.

Inte ens rösträtt

Den äldste, Erik, hade utvandrat till Amerika när Anna Teresa Margareta ”Greta” var tio. Hans brev hem blev ett bevis på att det gick att bryta sig loss från ett Sverige med stora klassklyftor och där kvinnor inte ens hade rösträtt.

Men att det i Gretas fall skulle ske tack vare ett OS-guld, förstod nog inte ens hennes tränare Lisa Regnell i Stockholms KK.

Visserligen var hon alldeles enastående talang, den lilla portvaktsdottern, som så djärvt kastade sig ut från tio meters höjd. Men kroppen påminde mer om en vattensork än om en utter.

 Få anande att lilla Greta fem år senare skulle bli olympisk guldmedaljör.
Få anande att lilla Greta fem år senare skulle bli olympisk guldmedaljör. FOTO: Arkiv

Greta var till skillnad från nästan alla sina klubbkamrater mörk, kort, kompakt och muskulös. Det hon saknade i grace, kompenserades dock med explosivitet och en fenomenal kroppskontroll.

Talang och tävlingsvilja

Bilderna från den här tiden avslöjar också en allvarlig, nästan trumpen uppsyn. Eller var det bara så det skulle vara när fotografen kom på besök? De som fortfarande minns Greta Johansson talar snarare om en gladlynt, positiv och harmonisk kvinna, som alltid verkade lugn och trygg.

 Något leende bjöd hon inte fotografen på, Greta, men hon bjussade hela svenska folket på glädje och stolthet över ett glimrande svenskt OS-guld.
Något leende bjöd hon inte fotografen på, Greta, men hon bjussade hela svenska folket på glädje och stolthet över ett glimrande svenskt OS-guld. FOTO: Arkiv

Och just tryggheten – kombinerat med en enorm talang, tuffhet och träningsvilja – skulle bli hennes främsta vapen när Stockholm med sina 300 000 invånare 1912 tvättade fasaderna, pyntade gatorna med blommor och anordnade det som har gått till hävderna som ”Solskensolympiaden”.

Läs också: Skidkungen Sixten Jernberg var oslagbar i skidspåren

Viktigaste idrottsprestationen någonsin

Greta hade fyllt sjutton i januari det året. Var sedan länge klar med sina studier vid Klara folkskola, där hon varit en av få elever som frivilligt läst ettårig engelska. Att Amerika fanns med i planera, var uppenbart.

I väntan på att föräldrarna Carl och Johanna (18 år yngre och född Belin) skulle anse henne mogen att packa kofferten, hade hon tagit tjänst som kontorsbiträde på tidningen Såningsmannen.

Simhoppandet var mest en hobby, men en passionerad sådan. När svenska OS-kommittén skulle sätta samman sommarens trupp, var Greta en av de tjejer som skulle få tävla i Djurgårdsbrunnsviken.

 Sim- och hoppeliten. I mitten trular hoppundret Greta Johansson.
Sim- och hoppeliten. I mitten trular hoppundret Greta Johansson. FOTO: TT

Om man i dag frågar svenskar vem som tog världens första kvinnliga OS-guld, är det få som vet svaret. Det borde vara tvärtom. Greta Johansson guldhopp den 13 juli hör förmodligen till vårt lands viktigaste idrottsprestationer någonsin.

Kvinnor kunde idrotta

Den svenska satsningen på sport och friskvård hade 1912 redan pågått i flera decennier. Vi var tidiga med speciellt fotboll, bandy och friidrott. Pehr Henrik Lings gymnastiska övningar hade till och med gått på export genom utvandrande svenskar.

 Fröken Broquedis slår en forehand i en match i damsingel eller enkelspel som det hette vid denna tid.
Fröken Broquedis slår en forehand i en match i damsingel eller enkelspel som det hette vid denna tid. FOTO: TT

Men ”Guld-Greta” visade framförallt att även kvinnor kunde idrotta. Det var inte självklart på den här tiden. Sveriges olympiska kommitté var stark motståndare till tanken och fick stöd av ledande läkare som hävdade att kvinnokroppen inte tålde dylika ansträngningar.

Det krävdes internationell uppläxning för att OS i Stockholm även skulle inbjuda deltagare av det täcka könet.

 Stockholms nybyggda stadium under OS 1912.
Stockholms nybyggda stadium under OS 1912. FOTO: TT

Tog spårvagnen hem

Och det blev succé.

Efteråt fällde den legendariske simledaren och före detta Stadionchefen Erik Bergvall följande kommentar:

”Pricken över i:et 1912 utgjorde våra simhopperskors kongenialitet med sina hoppande bröder. Det var egentligen endast kraften och farten i hoppen, som vägde över i herrarnas vågskål, men i fråga om elegans och ögonfägnande luftfärder kunde ingen överglänsa Greta Johansson, och hennes olympiska seger i raka hopp stod högt över konkurrensen.”

 Greta Johansson utförde sitt hisnande guldhopp. Sedan tog hon spårvagnen hem. Omedveten om att hon radikalt hade förändrat synen på kvinnors idrottande.
Greta Johansson utförde sitt hisnande guldhopp. Sedan tog hon spårvagnen hem. Omedveten om att hon radikalt hade förändrat synen på kvinnors idrottande. FOTO: Sjöberg bildbyrå

Det är nästan lite rörande att höra hur Greta bad om ledig några timmar från kontorsjobbet för att genomföra sitt guldhopp.

Och hur hon efteråt tog spårvagnen hem med guldmedaljen i näven och en medaljong runt halsen.

”Alla måste ha trott att jag var springflicka hos en guldsmed” berättade hon. ”Inte en tjej som just hade vunnit den finaste sportutmärkelsen i världen.”

Livsfarliga hopp

Men Greta Johansson skulle lämna OS-äventyret med ytterligare en guldklimp. I den svenska truppen fanns en viss Ernst Brandsten, också simhoppare av högsta klass. Karlskogasonen hade några år tidigare emigrerat till USA, jobbat som valfångare i Alaska och lärt sig surfa på Hawaii.

För att försörja sig brukade han bland annat utföra livsfarliga hopp från broar, kranar och master i New Yorks hamn. Året innan har han bland annat dykt med huvudet före från 30 meters höjd.

”Hastigheten när man når vattenytan är 90 kilometer i timmen” berättade han för Greta. ”Vid kraschen tappar man andan i en minut. Man vet inte om ska leva eller dö.”

Tolv års skillnad ålders var inget som hindrade att kärleken tog fart. När OS var över, lovade Greta att snart komma efter till USA. Det skulle ta två år av ömma brev innan det blev verklighet.

Greta glömdes bort

Resten är, som man brukar säga, en underbar kärlekshistoria. Tillsammans blev Ernst och Greta dels ett synnerligen lyckligt gift par, dels den tränarduo som kom att revolutionera amerikanskt simhopp.

På Stanford University i San Fransisco skolade de bland annat truppen som skulle ta grand slam vid OS i Los Angeles 1932 och lägga grunden för USA som simhoppens verkliga stormakt.

Men i Sverige glömdes Guld-Greta bort.

Till de få som uppmärksammat henne hör den svenske frilansfilmaren Jens Lind, vars fascinerande dokumentär ”Guld-Greta – en hisnande kärlekshistoria” finns på SVT Play.

”Greta kom hem till Sverige och till föräldrarna några gånger” berättar han. ”Men den enda gången hon uppmärksammades var när en lokaltidning ordnade ett möte med Ulrika Knape – Sveriges två enda OS-guldmedaljörer i simhopp. Greta drevs av kärleken till idrotten, helt och hållet. Sporten blev hennes chans i livet och hon tog tillvara på varje minsta lilla möjlighet som hon som fattig flicka fick.”

I en tid av feminism och starta tjejer som vågar känns historien om Greta Johansson mer aktuell än någonsin. Och någon hysterika blev hon aldrig, vad än manliga svenska idrottspampar och läkare trodde.

Däremot fick hon aldrig några egna barn.

 Den officiella planschen för OS i Stockholm 1912.
Den officiella planschen för OS i Stockholm 1912. FOTO: TT

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Populära ämnen på Land.se

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs artiklar i säsong

Till toppen