Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 21 december 2020

Knut och Jaana gör succé med getter och ost i Kalix

Bondersbyn

Jaana och Knut beslutade att satsa på sin dröm att bli getbönder. De omvandlade byns nedlagda Konsumbutik till ysteri och ostbutik. Men all getmjölk ställde till oväntade problem för Jaana.

 Knut och Jaana med några av gården 40 getter, som gärna höll sig lite i bakgrunden vi fotograferingen.
Knut och Jaana med några av gården 40 getter, som gärna höll sig lite i bakgrunden vi fotograferingen. FOTO: Susanne Lindholm

Vi följer den breda, mäktiga Kalixälven norrut. Efter några kilometer kommer vi till den lilla byn Bondersbyn, en boplats vid älven genom århundraden där människor har levt av lax, öring, harr och sik.

Den sistnämnda fisken fiskas med håv en bit ut i älven. En bra kost tycks det, då människorna i byn brukar bli ovanligt gamla.

 Huset och bastun med utsikt över Kalixälven.
Huset och bastun med utsikt över Kalixälven. FOTO: Susanne Lindholm

Här har Knut Enström vuxit upp och han tar emot tillsammans med frun Jaana Alamäki Enström på hemgården. Här bor numera bor 40 getter, arbetshästarna Micke och Bero, hunden Sippa, katten Dolly och kaninen Rex.

På gårdsplanen finns Knuts och Jaanas hus samt huset där Knuts föräldrar bodde tidigare, en 1980-tals villa i tegel. Det senare hyrs numera ut till gäster från Bo på Lantgård.

Bondersbyns egen kaffeost

 Knut och Jaana värmer sig med en kopp kaffe med sin egen kaffeost, och har tänt en brasa som knastrar skönt.
Knut och Jaana värmer sig med en kopp kaffe med sin egen kaffeost, och har tänt en brasa som knastrar skönt. FOTO: Susanne Lindholm

I dag sprakar en välkomnande brasa här och gårdens egen kaffeost är uppdukad på fikabordet.

Trots att det är november har isen inte lagt sig över Kalixälven och utsikten ut över älven är fantastisk.

För tolv år sedan flyttade Knut tillbaka hit med Jaana. Då hade de bott flera år i Haparanda. Efter några år väcktes tankarna på att skaffa getter.

– Jaana brukade prata om det, men jag trodde faktiskt att hon skojade, säger Knut.

 Stenar och gamla betongrör är roliga att klättra på de totalt 40 lantrasgetterna .
Stenar och gamla betongrör är roliga att klättra på de totalt 40 lantrasgetterna . FOTO: Susanne Lindholm

Men Jaana menade allvar. Hon tillbringade sin barndoms somrar på sina morföräldrars gård i Finland där hon lärde sig att mjölka kor.

– Det var mest för att jag var sugen på att mjölka som jag ville ha getter.

För att lära sig att ta hand om mjölken besökte Jaana och Knut mejerier från Blekinge i söder till Västerbotten i norr. På mathantverkscentrat Eldrimner i Jämtland gick de kurser för att lära sig att göra getost. Bland annat kom en fransman dit och lärde ut konsten att göra fransk chèvreost.

Gamla Konsum blev ostbutik och ysteri

 Den gamla Konsumbutiken i Bondersbyn har byggts om till mejeri.
Den gamla Konsumbutiken i Bondersbyn har byggts om till mejeri. FOTO: Susanne Lindholm

2014 köpte de byns nedlagda Konsumbutik och gjorde om källaren till ett ysteri och övervåningen till en ostbutik. Knut Enström, som även driver en byggfirma, kunde göra allt arbete själv.

– Men vi var ändå tvungen att satsa en och en halv miljon kronor totalt. Som tur var ställde Länsstyrelsen i Norrbotten upp och stod för hälften av materialkostnaden för ysteriet och även getstallet som vi byggde på gården, berättar Knut.

Getterna kommer nyfiket ut i inhägnaden på baksidan när vi närmar oss. De yngre som är födda i år älskar att klättra upp på stenarna för att bättre se vad som händer, medan vissa av de äldre som Mascara med de långa ögonfransarna aldrig försätter en chans att vara med på bild.

Använder häst i stället för traktor

 Den nordsvenska brukshästen Bero och Knut Engström i skogen för att köra hem ett par stockar.
Den nordsvenska brukshästen Bero och Knut Engström i skogen för att köra hem ett par stockar. FOTO: Susanne Lindholm

Förutom vall äter getterna gärna små träd som Knut har forslat dit från sitt skogsskifte. Han använder arbetshästarna i skogen. Den här dagen selar han nordsvensken Bero som ska dra några stockar.

– Det känns väldigt bra att kunna använda en häst i stället för en traktor, både av miljöskäl, och för att de har så lätt att ta sig fram överallt i skogen. Allra bästa är det när har kommit snö och man kan köra virket med en timmerkälke, säger han.

Vi lämnar Knut åt skogsarbetet och följer med Jaana till ysteriet mitt i byn. På lång väg syns skylten Kalixost på 1940-talshuset med grå, nylagd panel. I den tipp-topp renoverade kakelbeklädda källaren står det 500 liter stora ystningskaret.

Läs också: Skärvångens bymejeri gör tusenårig getost

Långa dagar i mejeriet

 Jaana Alamäki Engström tillverkar delikata ostar i mejeriet.
Jaana Alamäki Engström tillverkar delikata ostar i mejeriet. FOTO: Susanne Lindholm

Tidigare åkte Jaana hit varje morgon efter att hon hade mjölkat getterna och ystade. De blev långa dagar i mejeriet för att ta vara på all getmjölk. Hade de haft komjölk kunde de ha sålt överskottet till ett mejeri, men inte getmjölken,

Till slut fick Jaana fick fukteksem av allt arbete i mejeriet och tvingade ta en paus med getmjölken.

– Det var lite känslosamt att sluta mjölka getterna. Men vi fortsätter att ha getterna här på gården. De är så roliga och kvicka djur och våra gäster älskar dem, säger Jaana.

I stället gör hon nu ost på grannens komjölk.

– Det ger mig mer frihet då jag inte behöver vara här precis varje dag, bara de dagar jag väljer att köpa mjölk, säger hon.

Bäst försäljning via REKO-ringar

 Några av Kalix Ost storsäljare, i bakgrunden den outbyggda Kalix älv.
Några av Kalix Ost storsäljare, i bakgrunden den outbyggda Kalix älv. FOTO: Susanne Lindholm

Men fortfarande har hon vit caprin på getmjölk både som stubbe och som en stor bit som smakar underbart gott.

Av komjölken gör hon eldost som går att steka på samma sätt som en halloumi och kaffeost som är typisk för Tornedalen. Man skär den i bitar och sätter några bitar i kaffet som sakta får smälta.

– Många besökare söderifrån tycker det är roligt att köpa den eftersom den är så typisk för Tornedalen.

På grund av Covid-19 sker de flesta beställningar numera per telefon och via REKO-ringar runt om i länet. Ryktet om Kalixost har spridit sig runt om i Norrbotten och beställningarna är många.

Levererar ostar hem till kunderna

 MOTTO. Jaanas favoritordspråk på Kalix-bondska, som ungefär betyder: "Man ska inte låta spåren mellan varandra snöa igen".
MOTTO. Jaanas favoritordspråk på Kalix-bondska, som ungefär betyder: "Man ska inte låta spåren mellan varandra snöa igen". FOTO: Susanne Lindholm

Jaana och Knut åker runt och levererar ostar eller ställer ut dem på bron när köparna kommer till butiken för att hämta dem. Jaana drömmer om att kombinera osttillverkningen med ännu mer aktiviteter på gården.

Hon skulle gärna vilja ägna sig åt grön omsorg för personer med funktionsvariationer, arbetslösa eller sjukskrivna med exempelvis utmattningssyndrom.

– Det skulle passa oss perfekt för vi är sociala människor som gillar att ta emot människor. Jag har tidigare arbetat på en särskola och skulle gärna vilja kunna förena min kompetens därifrån med livet på gården, säger hon.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen