Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Hus & hem 4 oktober

Pappa Bengt och sonen Eric gör unika möbler av en 1800-talslada

Sunnebo

När svärfar skulle riva den gamla ladugården på Hogstad Herrgård i Östergötland såg Eric potentialen. Nu tillverkar han och pappa Bengt vackra, rustika möbler av de gamla plankorna.

 Far och son Bengt och Eric Hemmingsson framför sitt snickeri Ladugården 1898.
Far och son Bengt och Eric Hemmingsson framför sitt snickeri Ladugården 1898. FOTO: Maria Qvarzell

Det luktar furuträ, linolja och terpentin i snickeriverkstan i Sunnebo utanför Åtvidaberg.

Det gamla bilgaraget med tillhörande snickeri hemma hos Bengt Hemmingsson har byggts om till en enda snickeriverkstad.

Träffas varje måndag

 Bengt står för snickerikunskaperna, och Eric ansvarar för försäljningen.
Bengt står för snickerikunskaperna, och Eric ansvarar för försäljningen. FOTO: Maria Qvarzell

Här träffas far och son varje måndag för att tillverka möbler. Just nu håller de på med slutfinishen av ett matsalsbord som ska till Åtvidaberg.

– Vi gör mycket måttanpassade möbler, berättar Eric Hemmingsson samtidigt som han slår tillbaka de gamla handsmidda spikarna i plankornas originalhål.

– Det här matsalsbordet är exempelvis bara 70 centimeter brett, men tre meter långt med klaffar. Vi var tvungna att förse det med klaffar för att det skulle gå in i lägenheten.

Gör på beställning

 Bengt och Eric försöker bevara så mycket som möjligt av golvbrädornas struktur när de används till bord.
Bengt och Eric försöker bevara så mycket som möjligt av golvbrädornas struktur när de används till bord. FOTO: Maria Qvarzell

De berättar att de mestadels gör stora bord och matgrupper på beställning, men har också tillverkat hyllor och skärbrädor.

Möblerna de tillverkar är i rustik stil. Känslan från det gamla ladugårdsgolvet ska finnas kvar.

– Vi försöker att behålla de gamla golvbrädornas struktur så mycket som möjligt i våra möbler, berättar Eric. Plankorna hyvlas exempelvis bara på undersidan. På översidan slipas de bara och oljas sedan in.

Plankorna äldre än 1898

 Logiskt företagsnamn efter ladans byggnadsår. Men mycket av virket tros vara ännu äldre.
Logiskt företagsnamn efter ladans byggnadsår. Men mycket av virket tros vara ännu äldre. FOTO: Maria Qvarzell

Det yngsta virket är från 1898. Men en del av bräderna är nog äldre än så, menar Bengt.

– När vi tog ut de gamla plankorna från ladugården hittade vi tidigare spikhål i vissa partier. De har nog återanvänds när ladugården byggdes 1898.

Snickeriföretaget har därför fått namnet Ladugarden 1898.

Marknadsföringen sker via sociala medier och mun till mun-metoden. Kunderna är allt från stadsbor, till lantbrukare och restauranger. Och de finns över hela landet.

Båda har heltidsjobb

 Pappa Bengt håller upp det gedigna virket som passar bra till slitstarka skärbrädor.
Pappa Bengt håller upp det gedigna virket som passar bra till slitstarka skärbrädor. FOTO: Maria Qvarzell

Både Bengt och Eric jobbar heltid på sina ordinarie jobb. Snickeriverkstaden är på sidan om. Bengt kör ut tidningar, medan Eric jobbar som säljare på ett möbelföretag.

Men Bengt är också utbildad möbelsnickare och har tidigare jobbat med att tillverka kontorsmöbler på gamla Facit i Åtvidaberg.

– Det är kul att göra något ihop. Pappa har huvudansvaret för möbeltillverkningen, medan jag står för försäljningen, säger Eric.

Eric såg potentialen

 Sonen Eric var den som först upptäckte potentialen i den gamla ladans virke.
Sonen Eric var den som först upptäckte potentialen i den gamla ladans virke. FOTO: Maria Qvarzell

Fast även Eric kan snickra, upplärd av bland annat pappa Bengt. Det var också Eric som fick idén till att återanvända den gamla skeva ladugården som redan stod öde, när svärfar behövde riva den.

– Jag hade tidigare gjort ett bord åt min sambo Anna och mig själv. När jag såg de gamla golvplankorna insåg jag potentialen, berättar han.

Rev med kofot

 Bild på den gamla ladan vars virke lade grunden till Bengts och Erics unika snickeriföretag.
Bild på den gamla ladan vars virke lade grunden till Bengts och Erics unika snickeriföretag. FOTO: Maria Qvarzell

Eric tog ett femtontal bilder på ladugården från olika vinklar som han skickade till Bengt för ett utlåtande. Någon dag senare kom Bengt för att inspektera ladugården på plats.

– Sedan var vi där med varsin kofot och började riva, säger Eric och skrattar.

Den varma sommaren 2015 påbörjade far och son rivningen av den gamla ladugården.

Rejäl ladugård

 Prima kärnvirke som inte går att köpa i dagens byggvaruhus.
Prima kärnvirke som inte går att köpa i dagens byggvaruhus. FOTO: Maria Qvarzell

Ladugården mätte 12 gånger 30 meter och var i tre plan. Bottenplanet var först ladugård med kor och sedan hästar och de två övre våningarna har använts som sädesmagasin.

– Från början var det mest en kul grej att tillverka möbler av plankorna. Sedan märkte vi att det fanns en efterfrågan, säger Eric.

Han berättar att det gått lite upp och ner under åren som gått sedan rivningen.

– Men vi har haft jobb hela tiden. Vi har aldrig varit helt utan, inflikar Bengt.

Och allt eftersom de fått in pengar för möblerna har de investerat i bättre maskiner och verktyg till sin verkstad.

Tåligt kärnvirke

 Ett av far och sons unika bord.
Ett av far och sons unika bord. FOTO: Maria Qvarzell

Hittills har Eric och Bengt tagit ut de två övre golvplanen i ladugården. Nästa projekt blir att ta hand om stommarna.

Eftersom snickeriverkstaden ligger åtta mil från Hogstad Herrgård förvaras alla plankor i en grannlada nära verkstaden.

– Det är prima kärnvirke av tålig fet tall som har vuxit långsamt, berättar Bengt. Sådant här virke går inte att få tag på, på byggfirmorna i dag. Den här ladugården byggdes för att stoppa länge.

Erbjuds riva fler lador

 Båda ladans över hundra år gamla virke och gamla handsmidda spikar återanvänds.
Båda ladans över hundra år gamla virke och gamla handsmidda spikar återanvänds. FOTO: Maria Qvarzell

Och ryktet om Eric och Bengts lite udda verksamhet har spritt sig. De har bland annat fått erbjudanden om att ta hand om andra lador och ladugårdar som ska rivas.

– Ägarna tycker det är roligt att de kommer till användning. Det finns också de lantbrukare som vill ha möbler från deras egen lada, berättar Eric.

Svärfar tänkte om

 Möblerna i lantlig stil av brädor från den gamla ladugården.
Möblerna i lantlig stil av brädor från den gamla ladugården. FOTO: Maria Qvarzell

Och svärfar Bengt Sturesson som driver Hogstad Herrgård som bland annat har köttdjur och äggproduktion, har fått tänka om.

Nu har han och hustrun Agneta själva ett fint bord från den ladugård som skulle rivas och slängas.

– Han tycker det är jättefint att den går att återvinna. Nu ser han sin gamla ladugård ur ett annat perspektiv, säger Bengt med ett litet leende.

”Så fixade vi företaget”

  • Finansieringen: Byggt upp från grunden, har inte lånat en krona.
  • Marknadsföringen: Hemsidan, Facebook, Instagram.
  • Största utmaningen: Efterfrågan gjorde att de fick skaffa mer material tidigare än vad de hade räknat med.
  • Vad gick lättare än väntat: Att de hittade sin plats på marknaden, efterfrågan fanns och att de nådde ut lättare än vad de hade trott.
  • Bengt och Eric Hemmingsson

    Aktuella: Tillverkar möbler av en gammal ladugård. Företaget heter Ladugården 1898.

    Bor: Bengt: I Hus i Sunnebo utanför Åtvidaberg. Eric: På Hogstad Herrgård i Östergötland.

    Åldrar: 59 respektive 27 år.

    Familj: Bengt: Fru Helene och fyra barn. Eric: Sambon Anna Sturesson.

    Yrke: Bengt: Tidningsdistributör. Eric: Försäljare.

    Intresse: Båda: träning för hela slanten – löpning cykling, simning.

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 31 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen