Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 17 oktober 2017

PC Jersild: Sällskapsrobotar kan vara bättre än människor

Sällskapsrobotar i framtida äldrevård? Varför inte? I PC Jersilds nya roman umgås ensamma äldre med människoliknande robotar. "Hellre en glad robot än en sur människa", säger Jersild.

Vad är givet om du som turist besöker Stockholm? Att gå på Gröna Lund förstås!

Men det kan du glömma i PC Jersilds senaste roman Tivoli (Albert Bonniers 2017). När 82-årige Jersild tittar framåt i tiden har en otäck olycka i bergochdalbanan, följt av ett misslyckat försök med ett jättelikt pariserhjul satt stopp för det klassiska gamla nöjesfältet.

Läs också: Stina Stoors författardrömmar blev besannade, tack vare ett brev

I stället har kinesiska investerare tagit över och satsat på ett exklusivt äldreboende för välbeställda. Den med gott om pengar köper sig en lägenhet i en lyxig, och i princip inhägnad, liten stad i staden. Här ingår det mesta man kan tänka sig av service, rekreation och nöjen.

Glädje och mening

Romanen följer några av de boende i deras strävan efter att hitta glädje och mening under tangokvällar, IKEA-resor, fiske efter konstgjorda fiskar, bingo och allt vad som erbjuds i Bliss Gardens som det exklusiva boendet döpts till.

Läsaren får också träffa allt-i-allon Bosse, en av de få som via avloppsrensningar och lampbyten faktiskt möter de åldrade invånarna. Hans mage klarar till slut inte av allt kaffe de bjuder på för att han ska stanna och prata en stund.

Anläggningens sjukvård är mycket väl utbyggd och alla kan teckna en livförsäkring med 100-årsgaranti. En boende kommer tack vare detta in på listan över ”världens äldsta nu levande personer”.

I ett av kapitlen bjuds världspressen in till jippot när kvinnan, kopplad till respirator på intensivvårdsavdelningen, passerar klockslaget som innebär att hon fyller 115 år. Detta är givetvis en fjäder i hatten för Bliss Gardens.

Gammal idé

P C Jersild berättar att en av drivkrafterna till att skriva boken är en flera år gammal idé, som han tidigare inte hittat någon form för.

– Det finns två föreställningar om nära-döden-upplevelser. En är att man ser ett ljus i en tunnel och en annan är att man i de sista ögonblicken upplever sig se en snabbrepris av livet. Men jag visste inte var i en berättelse detta skulle finnas, säger han.

När i boken denna idé dyker upp ska inte avslöjas här, men han hade även andra skäl att skriva ytterligare en i en mycket lång rad av romaner. Kanske har ni läst Barnens ö, Babels hus, Efter floden eller någon annan av hans övriga drygt 40 böcker?

– Jag var intresserad av att skriva om ett sociologiskt experiment med välbeställda pensionärer sådär 25 år fram i tiden.

Har det bra?

Och hur detta experiment utfaller känner man sig som läsare lite osäker på. Har människorna på Bliss Gardens det bra egentligen?

– Ja, de har det ganska bra på många sätt. Jag tänker mig att som gammal vill man ha framför allt tre saker. Det är trygghet, alltså att inte förlora sina besparingar och att inte bli nedslagen, samt tillgång till vård och till sysselsättning.

Allt detta är väl tillgodosett för de boende. Men är det tillräckligt? P C Jersild tänker sig att det nog inte riktigt räcker, och beskriver i boken hur flera har svårt att hitta vänner trots alla sociala aktiviteter som erbjuds.

– Det sägs ju att ensamheten är ålderdomens gissel, säger han.

Bliss Gardens har dock en lösning även på detta sociala problem. En dansk firma tillhandahåller som försöksverksamhet gratis sällskapsrobotar som kan prata och skratta och gå och fungera nästan helt som levande människor. Detta är förstås snuddande nära de robotkatter som faktiskt redan börjat användas som ”sällskapsdjur” i svensk äldrevård.

– Det pågår idag en diskussion om hur man ska förhålla sig till robotar, och jag är inte negativ till det. Bättre att träffa en glad robot än en sur människa, säger P C Jersild med ett snett leende.

Läs också: Världsunik klosterverksamhet på svenskt fängelse – En framgång för livstidsdömde Erik

Väntan i cancervården

Han är själv inte främmande för att bo på ett ställe som Bliss Gardens.

– Där får de vård om de behöver. I dagens Sverige vet du inte vad du får riktigt. En del är bra och en del är dåligt. I till exempel cancervården får du vänta oacceptabelt länge.

P C Jersild har en hel del synpunkter på vårdens utveckling i Sverige. Han arbetade själv som läkare fram till slutet av 1970-talet, då han helt gick över till skrivandet.

– När jag började som läkare låg Sverige i topp när det gäller sängplatser. Idag ligger vi i botten. Det går alldeles för fort, särskilt för gamla, att åka ut efter behandling.

– Och man hör ofta om 90-åringar som inte får plats på äldreboende fast de behöver. Det är för ont om platser.

Ålder centralt

Han är 82 år. Hur tycker han själv att det är att åldras?

– Inget större problem, så länge jag är frisk. Jag mår väldigt bra, även om jag inte går så långt och så fort som när jag var 50.

Tankar och föreställningar om ålder och åldrande tycks centralt för oss människor. Redan som små frågar vi andra barn ”hur många år är du”, och när en människa ska beskrivas i till exempel media är antalet år bland det första som nämns. Varför är det så, tro?

– Ja, det är lite knäppt på nåt sätt. Vi har väl en föreställning om hur en människa ska vara i olika åldrar, och bemöter folk olika beroende på hur gamla de är. Och slutpunkten vet vi, fast vi inte erkänner det.

Läs också: Höns flyttar in på äldreboende

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen