– Få människor är så allmänbildade som släktforskarna. Genom att spåra dina förfäder får du en vidareutbildning i Sveriges historia, lagar, förordningar och kyrka på köpet, förklarar Ted Rosvall.

Genealogen, känd från SVT:s succéprogram ”Vem tror du att du är?”, vill med nybörjarkursen i släktforskning väcka nyfikenhet och lust hos den som är intresserad men inte har satt i gång ännu.

– Detta är en tröskelsänkare in i släktforskningens förlovade värld. Det är inte ett så stort steg bara vi tar det pö om pö, säger Ted Rosvall.

Klicka på länken för att komma till Lands nybörjarkurs i släktforskning!

Flera discipliner inom släktforskning

Släktforskning består av flera olika discipliner: antavlor, stamtavlor och hembygd. Vid antavleforskning kan du ha som mål att ta reda på direkta förfäder så långt bak det bara går, det vill säga som bäst till 1600-talet – innan dess finns inga kyrkoböcker.

Stamtavlor visar på vilka personer som härstammar från en specifik person. Det kan vara intressant om du vill ta reda på hur till exempel ett släktnamn har spridit sig.

– Att bena ut hela släktträdet till en utvald anfader eller anmoder kan vara väl så roligt, liksom hembygdsforskning där du går in på banden mellan alla personer i en socken.

Läs även: 30 bra frågor du ska ställa till din mormor

Charmen med släktforskning

Öden av alla dess slag döljer sig i våra släkter. Ted Rosvall tycker att ett mord är bland det mest intressanta han kan hitta.

– Någon kan med förakt säga åt en att ”sluta snoka”, men jag tror på att berätta sin egen och andras historia. Informationen i sig är varken ful eller känslig. Om det skulle drabba någon nu levande på ett olyckligt sätt så kan du såklart tiga om det du hittat.

En vanligt förekommande missuppfattning är att vi har förnäma förfäder. Kungar som Karl XV och Oscar I hade förvisso ett och annat barn på byn men inte i närheten av så många som de beskyllts för, menar Ted Rosvall.

– Många går felaktigt runt och tror att om mormor åkte till Stockholm och fick ett utomäktenskapligt barn så var det kungens.

Utländskt påbrå svårare att efterforska

Släktforskning är dessvärre inte genomförbart för vem som helst. Ted förklarar beklagande att den som har förfäder från länder som Somalia, Syrien, Afghanistan eller Bosnien inte har någon nytta av svenska kyrkböcker och dokument. Likaså den som är adopterad från Sydamerika eller Asien och vill eftersöka biologiska släktingar har svårt att göra så från Sverige.

Men också den som har svenskt påbrå kan komma till punkter där det tar stopp.

– Du kan råka härstamma från ryska krigsfångar, valloner eller tyska smeder. Utomäktenskapliga barn, slarviga präster och brunna kyrkoarkiv kan också försvåra forskningen, säger Ted.

Läs även: Därför är du troligen inte vallon

Spännande öden väntar

Släktforskning kan ge svar på varför vi är som vi är och ser ut som vi gör. I en tid av rotlöshet är varje ny kunskap om socialt och genetiskt arv värdefull, menar Ted.

– Det är dessutom rasande roligt och spännande att tröstlöst leta och leta för att plötsligt hitta någonting nytt. Tänk dig själv hur glad du blir av att hitta ett par borttappade nycklar. Den typen av glädje får vi släktforskare uppleva varje dag.

Ted Rosvall har forskat på sin egen släkt i 50 års tid. Det finns alltid nya saker att ägna sig åt, fördjupa sig i, komplettera med. Barnen gifter sig och han får nya släktingar att reda ut.

– Det är ett livslångt lärande och jag är lika passionerad nu som jag någonsin varit. Släktforskning är det bästa som finns!

Läs också: Land startar nybörjarkurs i släktforskning

Ted Rosvalls fyra nybörjartips

• 1. Intervjua släktingar. Sätt dig ned med din gamla farmor, moster och morfar. Be dem plocka fram sina bilder från förr. Ställ frågor om deras familjer, inventera dokument av olika slag som de har kvar.
• 2. Begränsning befriar. Anpassa och begränsa ditt projekt och precisera vad du vill forska i så att du inte drunknar i information.
• 3. Källhänvisa. Var noga med att ange och anteckna var du har hittat dina uppgifter. På så sätt kan du enkelt gå tillbaka igen och kolla upp dem en gång till.
• 4. Var källkritisk. Lita inte blint på databaser och sajter med andras släktutredningar. Du måste själv identifiera informationen du tar till dig.