Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 25 november

Revansch för husmoderns kunskaper

För drygt 100 år sedan var husmor familjens VD. 50 år senare var hon hemmafru med makt som sträckte sig mellan köket och snabbköpet. I dag, efter år i kylan, är hennes kunskaper eftertraktade igen.

 "Norrländska med verkliga karlatag". Så lyder rubriken i ett klassiskt bildreportage av KG 1942. Här fru Anna Karlsten, husmodern och ägare till familjens företag Kornsjö Trävaru AB, som sköter räkenskaperna.
"Norrländska med verkliga karlatag". Så lyder rubriken i ett klassiskt bildreportage av KG 1942. Här fru Anna Karlsten, husmodern och ägare till familjens företag Kornsjö Trävaru AB, som sköter räkenskaperna. FOTO: Sjöberg bildbyrå

Det har blivit inne att vara husmor – igen, att koka sin egen sylt, lappa trasiga jeans. Det är kanske ett tecken på att man har råd att ägna tid åt att göra tidskrävande saker i stället för att köpa färdigt, fast riktig ”power”, är det inte.

Förr var kvinnan hemmets överchef

Annat var det förr.

På 1970-talet kunde man fortfarande stöta på dem, männen som stod och sprätte stolt på gårdsbacken men som kurade ihop sig som undersåtar när de klev över tröskeln hemma. De såg kvinnan som hemmets överchef.

 Hemmafruidyll med solsken i blick. Alltid var hemmet lika rent, fräscht och nymanglat.
Hemmafruidyll med solsken i blick. Alltid var hemmet lika rent, fräscht och nymanglat. FOTO: Sjöberg Bildbyrå

Då kunde man också träffa äldre damer som spärrade upp ögonen av förvåning när yngre par bestämde färg på gardinerna tillsammans. De såg det som att kvinnan gav bort sin makt, att hon sålde sin förstfödslorätt för en grynvälling.

Kvinnor fick rösträtt för 100 år sedan

Det var inte ett dugg konstigt. De kvinnorna var med när vi fick rösträtt 1921 och ett av rösträttskämparnas bästa argument var att kvinnorna hade makt över produktionsmedlen hemma. Eftersom kvinnan förvaltade husets dyrbara linneförråd, säden, potatisen och djuren var hon en maktfaktor. Hon var den som anställde pigor och trädgårdsfolk, i lantbruket var hon verksamhetschef över alla djur utom hästen och planerade de flesta inköpen. Med all den makten måste hon också få rösta.

 Frufällan. Välkommen hem älskling, maten är snart klar!
Frufällan. Välkommen hem älskling, maten är snart klar! FOTO: Sjöberg Bildbyrå

Så här skrev Christine Reimer i Hemmets bok i början av 1900-talet.

”Nyckelknippan är ju den vackraste symbolen av den husliga värdigheten, som tänkas kan. Låtom oss beständigt i litteratur och konst fröjda oss över denna gamla sinnebild av den kvinna, som sitter inne med hemmets högsta makt och myndighet.”

Gifta kvinnor blev myndiga

På 20-talet skrevs familjerätten dessutom om så att gifta kvinnor blev myndiga och kunde ärva själva. Tidigare gick deras arv direkt till maken. Nu kunde de både vara förvaltare av hushållets gemensamma förmögenhet och ha en egen, ärvd, som de själva basade över.

Seger på seger

Det var seger på seger, samtidigt smög en annan, lurig fiende omkring – industrialismen. I takt med att maskinerna och fabrikerna blev fler flyttades produktionen av mat, kläder och prylar ut från hemmet.

I stället för att snickra sin egen räfsa stod mannen på snickeri och gjorde den för en lön som han sedan skulle köpa räfsa för. När mat och tyger gjordes i fabrik blev kvinnornas chefsjobb hemma allt tommare.

 Med vetenskapliga metoder mätte Hemmens Forskningsinstitut köksarbetets syre-, och energiåtgång i folkhemmets 1940-tal.
Med vetenskapliga metoder mätte Hemmens Forskningsinstitut köksarbetets syre-, och energiåtgång i folkhemmets 1940-tal. FOTO: Sjöberg Bildbyrå

Lämnade landsbygden

I början av 1930-talet var det kris på två fronter. Det var brist på jobb och det föddes färre och färre barn. Många kvinnor flyttade från landsbygden till stan för att börja jobba för lön i stället för att gifta sig, få barn och slita hårt i lantbruket.

I boken Hemarbete som politik beskriver Britta Lövgren hur husmors arbete plötsligt blev en politisk het potatis. Dåtidens politiker ansåg att lösningen på bägge kriserna vore om kvinnorna stannade hemma. Då skulle jobben räcka till och fler barn födas.

Högra status

Att förbjuda kvinnorna att jobba var inte populärt, i stället skulle man locka med högre status. Husmor skulle bli ett yrke, och när folkhemmet byggdes fick kvinnorna mödravård, husmorssemester och andra reformer som gjorde livet lättare. Inget är gratis, därför ansåg många politiker att man också kunde ställa högre krav på husmödrarna, nu när de fick bidrag.

Husmor blev ett yrke

Husmorsjobbet skulle bli proffsigare och mer rationellt. Hemmen skulle bli ljusare, renare och bättre vädrade. Maten skulle näringsberäknas och serveras rätt. För att göra det lånades metoder in från industrin.

Nya smarta maskiner

Kronan på verket i den utvecklingen var Hemmens Forskningsinstitut som startades 1944. Institutet studerade varje handgrepp i husmors arbete, precis som tidsstudiemännen gjorde vid löpande bandet på fabriken. Här nagelfors allt från syreåtgång vid hushållsarbete till den perfekta planen för en arbetsbesparande diskbänk.

 På 60-talet släpptes männen in till kvinnans domäner. Läromästaren är en erfaren husmor som vet att reda en sås.
På 60-talet släpptes männen in till kvinnans domäner. Läromästaren är en erfaren husmor som vet att reda en sås. FOTO: Sjöberg Bildbyrå

Det var moderna tider. Ny teknik och smarta maskiner skulle ge husmor mer tid att använda till deltidsjobb eller fritid.

Krångligare korvar

Så blev det inte. Mängden jobb i hemmen ökade, ofta i form av rent löjliga påhitt. Om man jämför kokböcker syns det tydligt.

I Husmoderns kokbok från 1925 innehöll kapitlet om korv fyra recept på korvar. Man beskrev råvarorna, hur de kryddades, maldes, stoppades i fjälster och kokades. Förslagen på hur de skulle serveras inskränkte sig till att man skulle skiva, steka och ställa fram lingonsylt.

Omständiga recept

I boken Den godaste maten från 1953 börjar kapitlet om korv så här:

”Våra skickliga charkuterister framställer nu en hel serie olika slags korvmat med varierande smak, utseende och även pris.”

Sedan följer 15 recept på mat av färdigköpt korv, det ena krångligare än det andra. Höjdaren är Falukorgar där korvskivor steks med skinnet kvar så att de böjs till små skålar. De kunde sedan fyllas med olika stekta grönsaker, stuvning på burksvamp eller spritsat mos.

Veckoplan för husmödrar

På 1950-talet var husmor hemmafru med makt att köpa rätt varor i butiken, inte mer. Hon stod där och spritsade mos i korvskålar i en lägenhet som var så rationellt planerad att hon måste plocka fram och ställa undan saker hela dagarna.

År 1954 publicerade tidningen Husmodern en veckoplan för husmödrar. Där var en timme på eftermiddagen måndag till torsdag märkt med ”Ordningen i köksskåpen justeras”.

De fanns många besvikna kvinnokämpar på den tiden. Lite grovt kan man dela upp dem i två läger. En grupp, med Alva Myrdal som front­figur, ansåg att samhället skulle byggas så att gemensamma institutioner tog hand om mat och barn så att kvinnorna kunde dela männens yrkesvärld och därför få mer att säga till om.

Männens modell inget att ha

Den andra gruppen representerades av Elin Wägner som hävdade att kvinnor skulle utgå från sin gamla makt som husmor och bygga sin egen status. Männens modell var ändå inget att ha. Den var ett maskineri som rövat bort de vuxna från hemmen, ätit upp jordens resurser, smutsat ner och startat två världskrig.

Vispa lätta sufflé

Men nattsvart var det inte. De flesta trodde att döttrarna skulle få det bättre, tack vare maskinerna. Så här skrev arkitekten Ingeborg Wærn Bugge i en katalog till en boutställning:

”Och vilken trevnad skola de inte ge oss. Ja, just trevnad. Med maskinernas hjälp skola vi spara steg och händers arbete, med deras hjälp skola vi plocka fram nybakta bullar var dag ur frysboxen, vispa lätta suffléer, göra korvsmet efter våra mormödrars recept. Ni ska få se, att maskinköket hjälper oss till en nymodern-gammaldags hemtrevnad!”

Sport för karlar

De skulle aldrig ens drömma om att män och kvinnor, 50 år senare, skulle turas om med att plocka fram bullarna ur frysen. De skulle gapa stort om de såg att surdegsbakning var en sport för karlar och att korvsmetsreceptet lika väl kunde vara morfars.

Det är en helt annan, och mycket lyckligare historia.

Läs också: Så tvättade man förr

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Populära ämnen på Land.se

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Läs artiklar i säsong

Till toppen