Robert Danielsson: Ödehusen hotas av inbrott, bränder – och byråkrati

Byggnadsvårdaren Robert Danielsson jobbar hårt för att rädda ödehus. Nu senast syns en del av arbetet i en serie korta inslag i Svt där tittarna får följa med på hembesök i några ödehus och allt fler söker efter gamla hus att renovera.

Läs också: Ödehusräddning blir webb-tv

Men det är inte bara medgång.

– Vi som jobbar med det här ser allvarliga hot, berättar Robert.

Här listar han tre av de största hoten mot landets ödehus.

1. Spridning i sociala medier

– När ett ödehus ”outas” på sociala medier accelererar förfallet. Då går det fort.

I Robert Danielssons facebook-grupp Jag räddade ett ödehus skrivs aldrig adressen till ett ödehus ut. Erfarenheten är att det annars först kommer någon som vill fotografera en spännande miljö eller bara titta. När dörren väl är öppen dyker människor upp som vill stjäla saker, senare vandaliseras huset och kan till och med sättas i brand.

Lösningen är att även ett hus där ingen bor ska betraktas som en värdefull tillgång, något en människa äger och uppskattar.

– Folk måste helt enkelt lära sig hålla tassarna borta från andras grejer. Även att fotografera andras hus innebär att utsätta huset för risk, säger Robert.

2. Brottslighet

Tyvärr har allt fler brottslingar insett värdet i ödehusen. Inbrotten blir fler. Dörrar, fönster, kaminer, kakelugnar och fina beslag plockas ut och säljs. Ibland på Blocket, ibland i fina butiker.

– Jag har själv sett hur mängden fina byggnadsdetaljer till salu ökat och när jag frågat i byggnadsvårdsbutiker har de ofta ingen aning om var sakerna kommer ifrån, berättar Robert.

Och ännu allvarligare, ödehus bränns ner.

I vissa områden har det brunnit så många att det inte kan handla om annat än pyromaner. I andra fall kommer branden som ett sista steg när huset vandaliserats.

– Jag är så trött på att inte mer görs för att utreda det här. Tänk bara vad som kan hända om ett hur brinner mitt i skogen när det är hög brandrisk.

Att titta till sitt hus ofta kan hindra brotten. Åtelkamera, rörelsestyrd belysning, vägbommar och grannsamverkan är också bra.

3. Klåfingriga myndigheter

Ödehusens framtid står och väger. Å ena sidan har många kommuner satsat på att kartlägga ödehusen men det är inte säkert att all kommunal uppmärksamhet slutar lyckligt för huset.

– I värsta fall kan det sluta med en lista på hus som ska rivas i stället. Dessutom dyrt och på ägarnas bekostnad, säger Robert.

I botten ligger ett förslag från Boverket från 2015 där en ändring i Jordabalken föreslås som ska ge kommunerna möjlighet att riva hus som inte sköts.

Förslaget ligger på is samtidigt som vissa kommuner trycker på för att få befogenhet att riva så kallade problemhus.

– Helt i onödan i så fall. Det finns redan regler att ta till om hus till exempel innebär en fara, säger Robert Danielsson.

Läs också: Susanne och Bengt räddade ödehus i Jämtland – som stått tomt i 100 år