Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 17 februari

Roland Olsson den enda bonden kvar i Äskemo

Äskemo

Mjölkbonden Roland Olsson driver sin släktgård i Äskemo, som man gjorde förr i tiden. Med 30 mjölkkor, ungdjur, några grisar - allt i liten skala. Han vill visa att det går att leva på ett småbruk.

Roland Olsson har en liten modern och fräsch ladugård på gården.

Han visar runt och ger sig tid till att kela med djuren. Han gullar med kalvarna medan ladugårdskatten spinner i halmen.

– Jag räknas som en småbrukare med en liten kobesättning. Men jag vill visa att det går att leva och försörja sig även på en mindre gård. Här har jag det bra och jag har aldrig haft någon annan försörjning än gården, säger han.

Arbetet en livsstil

 Djuren är både Rolands stora intresse och arbete. Här gullar han med kalven Linus.
Djuren är både Rolands stora intresse och arbete. Här gullar han med kalven Linus. FOTO: Ewa Stackelberg

Roland tittar inte på klockan, arbetet är en livsstil och får ta den tid det tar. Det viktiga är att alla har det bra.

Kalvarna får mjölk tre gånger om dagen och kornas båspallar skrapas regelbundet så att de håller sig rena och fina.

 Kalven Linus får lite uppmärksamhet av Roland.
Kalven Linus får lite uppmärksamhet av Roland. FOTO: fotograf Ewa Stackelberg

Kommer besökare har han ofta tid för en pratstund och han hinner även med att laga mat och baka kakor. Som i höstas när han och brorsonen Kalle som också jobbar på gården, bakade 250 smålandskringlor.

Gården ligger vackert

 Gården ligger vackert i det kuperade landskapet, med väldiga gamla ekar, bergknallar, små åkerlappar och beteshagar.
Gården ligger vackert i det kuperade landskapet, med väldiga gamla ekar, bergknallar, små åkerlappar och beteshagar. FOTO: fotograf Ewa Stackelberg

Men TV, böcker, uteliv eller semesterresor finns det varken tid eller intresse för.

Han har hittat ett liv i balans i samklang med naturen och djuren. Gården ligger vackert i det kuperade landskapet, med väldiga gamla ekar, bergknallar, små åkerlappar i skogsgläntorna och idylliska beteshagar. Arbetet kan vara både hårt och tufft men Roland klagar sällan.

Läs också: Yvonne och Owe lever fäbodliv året om

Får hjälp av brorsonen

 Den 25-årige brorsonen Kalle gillar att hjälpa till i lagården.
Den 25-årige brorsonen Kalle gillar att hjälpa till i lagården. FOTO: fotograf Ewa Stackelberg

Han samarbetar med andra bönder i bygden och får hjälp av 25-årige brorsonen Kalle, som gått på lantbruksskola.

Där lärde Kalle sig ”nytänket”, men här hos sin farbror Roland skolas han in i hur det är att vara ”Hundra procent bonde”, den danska TV-serien om en ung småbrukare som gör allt på gården själv.

Roland är ett härligt, levande exempel på hur man kan klara sig på lantbruk i liten skala och leva ett bra liv.

– Jag är född in i det här och är elfte generationen som driver gården, som varit i min släkt sedan 1600-talet, minst. Innan dess var detta en del av Danmark och vill man söka vidare bakåt får man gå till landsarkivet i Köpenhamn, berättar han.

Renoverar husen på gården

 Köpebrev från 1795 för gården i Äskemo i Gammalstorps socken Listers härad i Blekinge Söjn (socken) mellan far och son.
Köpebrev från 1795 för gården i Äskemo i Gammalstorps socken Listers härad i Blekinge Söjn (socken) mellan far och son. FOTO: Privat

Roland ser till att renovera både hus och gamla längor, men här finns även nytänk. Nya kostallet invigdes i april 2020, ljust och lättskött med plats för ett 30-tal kor, ungdjur och kalvar.

– Min far Ragnar tog över 1948 men farfar Herman fortsatte att hjälpa till och vi bodde tre generationer tillsammans fram till 1967 när farfar dog.

Saknar gemenskapen

 Roland sköter sin gård och sitt småbruk på nästan samma sätt som sin far och farfar.
Roland sköter sin gård och sitt småbruk på nästan samma sätt som sin far och farfar. FOTO: fotograf Ewa Stackelberg

Det märks en saknad i rösten när Roland förklarar att då var det naturligt att generationerna hjälpte varandra och bodde ihop i storfamilj.

– Nuförtiden ska det ju inte vara så, folk tänker annorlunda idag, var och en håller på med sitt, säger han.

– Vi var tre bröder Agne, Tomas och jag. Alla hjälpte till men det var jag som var mest intresserad, fortsätter han.

Självklart yrkesval

 Livet som bonde med djur och jord var självklart för honom.
Livet som bonde med djur och jord var självklart för honom. FOTO: fotograf Ewa Stackelberg

När Roland slutade skolan 1969 som 16-åring var det ingen tvekan om yrkesvalet: ”Jag ska hem och hjälpa far!”

– Jag var så glad att få jobba med korna, hästarna och jorden. Jag minns att jag fick låna grannens traktor och plöja det året. Vi körde annars allt med hästar fram till 1972 då vi köpte traktor. Hästarna tog sig ofta fram där traktorn inte klarade det, som när det var surt och vi plockade potatis på kärren, berättar han.

Började med åtta kor

 Ibland saknar Roland tiden när de bodde flera generationer på gården.
Ibland saknar Roland tiden när de bodde flera generationer på gården. FOTO: fotograf Ewa Stackelberg

Den 12 december 1974 tog han över gården med åtta kor plus ungdjur, en sugga, två hästar och en traktor.

– 1969 tog jag den sista säden med självbindare, sedan kom första tröskan till Äskemo. 1979 köpte jag egen tröska och den fungerar fortfarande utmärkt, säger han.

Han har skrivit dagbok i alla år. Ända sedan han var tio år har han gjort anteckningar om vädret, arbetet på gården och andra händelser i närområdet.

– Det är roligt att kunna gå tillbaka och jämföra. Tänk vilken utveckling det varit inom lantbruket, säger han.

Läs också: 22-åriga Knis Anna vill föra fäbodbruket vidare i Rättvik

Småbruken lades ned

 Kalvarna får mjölk tre gånger om dagen.
Kalvarna får mjölk tre gånger om dagen. FOTO: fotograf Ewa Stackelberg

I början av 1970-talet började alltfler småjordbruk läggas ner. Den yngre generationen sökte andra jobb och utbildningar. Roland var helt bestämd på att fortsätta. Han fick erbjudande från grannarna att ta över deras jord, ja han fick även överta arrenden längre iväg.

 Ett flera hundra år gammalt järnlås på ladudörren.
Ett flera hundra år gammalt järnlås på ladudörren. FOTO: Privat

Numera brukar han 35 hektar här och 17 hektar vid Forsbackagården i Mörrum. Det odlas vete, korn, havre, raps och lite fabrikspotatis för stärkelse. Men framförallt odlar han vall och bete som foder.

Förutom mjölkkorna finns ett 70-tal ungdjur på tillväxt. Tjurkalvarna säljer han till en annan uppfödare några mil iväg.

Roland och Kalle börjar dagens arbete i kostallet klockan fem på morgonen, framåt nio är det frukost och sedan avlöser dagens sysslor varandra med avbrott för middag och eftermiddagskaffe.

Lättarbetad lagård

 Den nybyggda lagården är lättarbetad och underlättar för Roland.
Den nybyggda lagården är lättarbetad och underlättar för Roland. FOTO: fotograf Ewa Stackelberg

Vid fyratiden är det åter dags att gå i stallet och fodra och mjölka. Kvällsmat blir det för Roland vid åttasnåret i bästa fall.

Ladugården är lättarbetad, med rymligt foderbord, räls för fodervagnar och ensilagebalar i taket.

Spannmålen körs till Jannebergs kvarn i Karlshamn 1,5 mil iväg, för torkning och lagring. Den hämtas med traktor en gång i månaden så att djuren alltid får nykrossad säd med högsta näringsvärde.

Ensam kvar

 Roland vid den gamla ladans stenmurade vägg.
Roland vid den gamla ladans stenmurade vägg. FOTO: fotograf Ewa Stackelberg

Korna mjölkar bra, men viktigast är att de håller sig friska.

– Jag gör mitt bästa, men visst blir det problem ibland. Man får ta läget som det är och fokusera på det positiva. Jag är inte stressad av mig, jag kan ha många saker på gång samtidigt och allt får ta sin tid.

– När jag började var vi fyra bönder här i Äskemo, nu är det bara jag kvar. Jag sätter värde på att hålla landskapet öppet och bidra till en levande landsbygd. Efter många års nedläggningar så tror jag att det håller på att vända, säger han.

Hoppas på de unga

Han ser att allt fler unga vill satsa på ett hållbart jordbruk med god djuromsorg. Och att politikerna fått upp ögonen för hur viktig den inhemska livsmedelsförsörjningen är, i och med pandemin.

– Tyvärr är det svårt och dyrt för dem som inte kan överta någon gård från släkten, men det går att bli lantbrukare ändå om man verkligen vill och jobbar på, säger Roland.

– Småbrukare, som kanske kombinerar med annat jobb också, är viktiga för framtiden, vid sidan av de stora jordbruken, fortsätter han.

 Mjökkon Ketty blir väl omskött och omhuldad.
Mjökkon Ketty blir väl omskött och omhuldad. FOTO: fotograf Ewa Stackelberg
Börja prenumerera på Land

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Populära ämnen på Land.se

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs artiklar i säsong

Till toppen