Rör inte mitt språk – läsarna svarar

Vi älskar vårt svenska språk. Kommentarerna på krönikan med den utmanande rubriken ”Vart är känslan för språket nuförtiden?” tycks aldrig ta slut.

Många är bekymrade, inte minst över nymodigheten att säga ”vart” i stället för ”var”.

Ulrika skriver ”var är en plats, vart är en riktning” och så är det förstås. ”Var” anger läge och ”vart” anger riktning och rörelse. Läs också: Krönika – Vart är känslan för språket?

Knappast dialektal koppling

Två korrekta rubriker skulle alltså vara ”Var är känslan för språket nuförtiden?” och ”Vart har känslan för språket tagit vägen?”.

Några påpekar att ”vart” är dialektalt och så är det säkert på samma sätt som med ”vars”, till exempel i frågan ”vars är nyckeln?”. Men det ”vart” som nu sprider sig hejvilt bland unga människor åtminstone i östra Svealand kommer knappast från gammalt språkbruk ute i riket.

Höja upp och sänka ner

Användandet av ”dem” får också folk att sucka. Nina påpekar att det heter inte ”dem gick till…”. Man ska naturligtvis säga ”de gick till…”.

Ulla och Åsa håller med liksom Margareta som också stönar över att det sägs ”höja upp, sänka ner, backa bakåt” med mera.

Gullevi undrar hur man ”startar ner” apropå uttrycket att ”starta upp” en dator och Gunilla irriterar sig på att man ”monterar ned” något i stället för ”demontera” det.

”En dödssynd”

Maria hakar upp sig på att folk säger ”även fast” i stället för ”även om” eller ”fastän”, och Torbjörn undrar över hur man kan ”komma till bukt” med något. Han föredrar ”få bukt med” och ”komma till rätta med”.

Bitte berättar att när hon växte upp var det en dödssynd att säga ”billiga priser”, när det korrekt heter ”låga priser”.

Marie retar sig på ”ta tillvara på” och det förstår jag. Säg ”ta tillvara” eller ”ta vara på”, tack!

Risk och chans

Netan och flera andra tar upp den intressanta skillnaden mellan ”på grund av” och ”tack vare” samt skillnaden mellan ”risken är” och ”chansen är”. ”Tack vare” och ”chansen är” uttrycker något positivt. Känn själv hur galet det låter att till exempel säga ”tack vare sin sjukdom blev han allt svagare”.

Caj och många med honom har svårt att stå ut med sportreportrars prat om ”minutrar” och ”decimetrar”, när det heter ”minuter” och ”decimeter” även i plural. Fast Svenska akademiens ordlista går överraskande nog faktiskt med på ”decimetrar”.

Fransk uppmärksamhet

Faktiskt har språkkrönikan uppmärksammats även av den franske juristen och EU-parlamentarikern Olivier Caisou-Rousseau, som uppenbarligen kan svenska.

Han upplever ett språkligt förfall även inom sitt eget modersmål och plågas bland annat av ungdomars ”ce gâteau est trop bon” (den här kakan är för god) i stället för ”ce gâteau est très bon” (den här kakan är mycket god).

Men alla förfasar sig inte, utan anar språklig utveckling där andra enbart ser tokigheter. Monica skriver att ”det kanske är så att vi inte kan acceptera språkets utveckling – om man nu kan kalla det så”.

Läs också: Krönika – Kärleken till Finland