Kläderna har blivit billigare och billigare. Hela tiden kommer nya kollektioner och trender som ska locka till fler köp. Men produktionen av kläder är oerhört tärande på jordens resurser.

– Klädindustrin är mycket smutsigare än vad vi tror. Det är den näst mest förorenande industrin i världen, bara den fossila industrin är värre, säger Jonna Elofsson Bjesse, kommunikationsansvarig på intresseföreningen Medveten Konsumtion.

Mycket kläder slängs

I Sverige köper vi i genomsnitt cirka 13 kilo nya kläder och textilier per person och år. Det är långt mer än vad vi använder och dessutom slänger vi varje år åtta kilo textil per person i soporna, trots att en stor del av dessa kläder skulle kunna användas längre.

– Även om klädjättarna nu har börjat samla in textiler för återvinning så minskar det inte avtrycket på det vi redan har köpt, säger Jonna Elofsson Bjesse.

Bomull – värsta boven

Bomull är den i särklass vanligaste textila fibern i våra kläder. Odling av bomull kräver stora mängder vatten, bekämpningsmedel och även konstgödsel. Kemikalierna är giftiga för människor och förorenar den omgivande miljön och vattendrag. Ekologisk bomull kan vara ett bättre val.

– Från resursperspektivet kräver ekologisk bomull lika mycket. Däremot kommer det inte användas lika mycket kemikalier. Men det drar inte ner klimatpåverkan och utsläppen. Vattenavtrycket är lika stort, säger Jonna Elofsson Bjesse.

Bara en t-shirt kräver i snitt 2 700 liter vatten att producera. Då bomullen ofta odlas i torra områden nyttjas konstbevattning, vilket i flera fall har lett till att vattenresurserna överutnyttjas och vattenbrist uppstår. Ett exempel är Aralsjön i Centralasien, som en gång var jordens fjärde största sjö, men som i dag bara har kvar cirka 10 procent av den ursprungliga vattenmängden – på grund av intensiv bomullsodling i området.

Läs också: Så kan du leva ett mer hållbart liv – 10 handfasta tips

Mikroplast i polyester

Det näst vanligaste materialet i kläder är polyester i olika varianter. Polyester är ett konstfiber gjort på olja – alltså inte en förnybar källa. Det är billigt att producera och därför hittar du det också i många kläder, allt från träningskläder till silkesliknande klänningstyger och möbeltyger. Men produktionen är också enormt energikrävande.

Varje gång du tvättar polyster släpper plagget mikroplaster, så små att reningsverken inte kan fånga upp dem. De hamnar sedan i sjöar och hav och så småningom i vårt dricksvatten.

Jämfört med bomull används inte särskilt mycket vatten i produktionen av polyester och det finns inte heller samma kemikalieproblematik, eftersom den är konstgjord och inte odlad.

Polyestern kan tillverkas av återvunnet material, så som återvunna PET-flaskor och spillmaterial från textil- och plastproduktion. Det blir en energivinst då ingen ny olja används, men det råder ändå delade meningar om huruvida det går åt mer eller mindre energi vid återvinning än vid nyproduktion.

Andra vanliga syntetmaterial tillverkade av olja är akryl som ofta används för att ersätta ylle, polyamid och nylon, som finns i bland annat strumpbyxor, samt elastan som ger stretch.

Dåliga arbetsförhållanden

90 procent av våra kläder tillverkas i Asien. Klädindustrin har i stor utsträckning dåliga arbetsförhållanden och textilarbetarnas lön är ofta inte mer än den lagstadgade minimilönen i landet, som sällan går att leva på. Arbetarna utsätts ofta för hälsoskadliga kemikalier och farliga arbetsmiljöer.

Många företag har i dag kontroll över att tillverkningskedjan följer policys och regler, men det finns stor risk att de som inte ställer tillräckliga krav på sina fabriker säljer plagg som tillverkats på ett oschysst sätt.

Källor: Medveten Konsumtion, Naturskyddsföreningen, Slowfashion.nu

Så hur blir man en medveten klädkonsument? Här hittar du 7 tips för en hållbar klädstil!