Många lockas av tanken på ett nytt, mer hållbart liv i samklang med naturen. Äta hemodlade grönsaker, plocka varma ägg från ditt hönshus och slippa arbetslivets ekorrhjul.

Men det gäller att tänka igenom hur det skulle påverka dig och inte bara just nu, utan hela livet. Det menar Annika Creutzer, privatekonomisk expert.

– Du måste sätta dig ner och räkna på om du har råd att bryta dig loss, säger hon.

Att bli helt självförsörjande tror inte Annika är en rimlig dröm. Hennes råd är att ha någon form av inkomst som täcker de allra viktigaste utgifterna.

1. Har du råd?

Konsumentverkets budgetkalkyl ger en fingervisning om vilka pengar som brukar gå åt i ett hushåll.

– De måste du antingen ha sparat ihop till innan, eller så behöver du dra in det varje månad, säger hon.

Visst kan uppvärmningskostnaden bli lägre om du kan hugga din egen ved och hus kostar ofta mindre utanför städerna. Men samtidigt tillkommer utgifter när man bor utanför samhällen, som stora bilkostnader. Och det billiga huset kan visa sig behöva renoveras.

– Låt inte romantiken ta över när du väljer hur du ska bo. Låt en besiktningsman gå igenom huset noga, gör en renoveringsplan för de kommande tio åren och se till att du har satt undan pengar till det, säger Annika.

Buffert för oväntade utgifter

Dessutom kan det dyka upp oväntade utgifter, som tandläkarkostnader, frostnätter i juli som förstör skörden eller ett läckande tak. Har du en låg eller ingen inkomst blir det svårt att låna till en rimlig kostnad.

Därför behöver du ha sparat ihop till en buffert. För dem som bor i hyreslägenhet i städer ska den gärna motsvara två månadslöner. Har du ett eget hus och bor på landet krävs ofta mer, enligt Annika.

– Håll hårt i pengarna för du kommer att behöva dem. Om inte annat den dagen då du inte orkar jobba längre. Någon gång kanske du måste inse att du behöver återvända till ett samhälle eftersom du blir gammal eller riktigt sjuk. Tänk så långsiktigt, säger Annika.

2. Vad händer om du blir sjuk?

Hur skyddad är din ekonomi vid sjukdom? Försäkringskassans olika ”penningar” som sjuk- och föräldrapenning, är arbetsbaserade försäkringar. Det innebär att storleken på dem baseras på din lön, och påverkas om du går ner i arbetstid eller slutar lönearbeta, berättar Magnus Karlsson på Försäkringskassan.

– De ersättningarna är tänkta att täcka inkomstförlusten när man av någon anledning inte kan arbeta. Utan jobb förlorar du ingen inkomst som vi kan ersätta dig för, säger han.

Sjukpenning kan utebli

Generellt för dessa gäller att de helt kan utebli om du inte haft inkomst innan du söker dem. Föräldrapenningen har visserligen en grundnivå som alla får, men inte sjukpenningen.

– Många missförstår och tror att det finns en miniminivå man kan få, men det gör det inte. Det är som med privata försäkringar, har jag inte försäkrat mitt hem och det brinner ner då får jag ingenting, även om jag skulle ha haft en försäkring förut. Du är försäkrad när du jobbar men när du slutar upphör din försäkring, säger han.

Läs också: Christine växlade ned – lever på 27 000 om året

3. Vilka bidrag kan du få?

Bidragen du kan söka hos Försäkringskassan baseras däremot generellt sett inte på din lön, så de kan du fortfarande få även om du slutar att lönearbeta.

Hit hör bostadsbidrag, underhållsstöd och barnbidrag. Även socialbidrag, som betalas ut av kommunerna, kan du söka.

Ersättningsnivån sjunker

Det finns också tillfällen när ens ersättningsnivå (så kallad SGI) skyddas oavsett ens inkomst. Till exempel medan man får sjuk- eller föräldrapenning, är arbetslös och aktivt söker arbete eller om man studerar.

– Den skyddas även under tre månader från det att man slutar arbeta. Och säljer du en del av det du odlar och får ett överskott som du tar upp till beskattning kan du även ha rätt till SGI som företagare. Det betyder att din ersättning grundar sig på inkomsten från företaget, säger Magnus.

4. Vad händer med din pension?

Pensionen då? Den allmänna pensionen baseras på hur stor inkomst du har deklarerat under livet och tjänstepensionen sätter ofta din arbetsgivare av till, berättar Marcus Lindenius på Pensionsmyndigheten.

– Väljer du då att inte ha så hög inkomst eller ingen alls får du en längre pension, konstaterar han.

Däremot får alla som varit bosatta i Sverige i minst 40 år, mellan 16-64 år, garantipension. Den ligger nu på 8 651 kronor före skatt för ensamstående och 7 739 kronor före skatt om man är gift.

– Det viktiga är nog att inte bara tänka på hur härligt lockande det känns att bli självförsörjande i nuläget, utan även fundera på om det kommer att vara lika härligt över tid, säger Marcus.

Vinst från såld bostadsrätt

Om du säljer en bostadsrätt i en storstad och flyttar till utkanten av ett samhälle kan du få kvar pengar emellan, påpekar Annika.

– Det kan bli ditt pensionssparande. Hittar du då ett bra sätt att försörja dig själv, samtidigt som du har tillgång till viss samhällsservice och lever billigt kan det räcka länge, säger hon.

5. Har ni skyddat den partner som inte lönearbetar?

Annika ger ett sista råd: Ifall ni är två och bara en av er går ner i tid så tänk på att gardera så att den andre också får en bra pension.

– Fördela tillgångarna på ett sätt som skyddar den som jobbar mindre, eller inte alls, vid en skilsmässa eller dödsfall.

Läs också: Checklistan för dig som vill bli självförsörjande