Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 18 december 2017

Satsa på ett schysst julbord – så här väljer du

Att duka upp till julbord med gott samvete är inte helt enkelt – men klart värt ett försök. Land tar hjälp av experterna, som ger goda råd på vägen.

 Närproducerat så långt det går är en bra start för det schyssta julbordet.
Närproducerat så långt det går är en bra start för det schyssta julbordet. FOTO: IBL

Klimatsmart, minskad spridning av gifter, biologisk mångfald, arbetsmiljö och djuromsorg. Och så ska de ju vara gott också. Det finns mycket att hålla ordning på om man vill fixa ett schysst och hållbart julbord.

– Det är omöjligt att göra hundra procent rätt hela tiden, man gör så gott man kan, säger Maria Wivstad, föreståndare för Centrum för ekologisk produktion och konsumtion på SLU.

Ur klimatsynpunkt bör utsläppen av växthusgaser vara så låga som möjligt. Där är skillnaden inte så stor mellan ekologiskt och konventionellt lantbruk. Däremot är ekologisk odling generellt bättre för miljön eftersom det bland annat används mindre kemiska bekämpningsmedel.

– Det gynnar också den biologiska mångfalden. Ekologisk produktion har visat sig ge många fler arter i odlingslandskapet, säger Maria Wivstad.

Läs också: 6 vägar till ett gott nytt klimatår

Svenskt = höga krav

Samtidigt har svenskt konventionellt lantbruk höga krav på sig, ofta tuffare än inom resten av EU. Många fler farliga bekämpningsmedel är förbjudna och det finns regler för hur gödsel får spridas, vilket minskar övergödning, påpekar Auni Hamberg, marknadsutvecklare för livsmedel på LRF. Det ställs även högre krav på god djuromsorg och friska djur inom lantbruket i Sverige än i många andra länder. När det gäller det viktigaste på julbordet för många, julskinkan, har svenska grisar större ytor att vistas på än sina jämlikar inom EU.

– Vi har höga krav rent lagligt på produktion inom växt- och djurriket. Och statliga myndigheter som bevakar verksamheterna. Sverige går också i bräschen i antibiotikafrågan, säger Auni Hamberg.

Krav eller EU-eko?

Även den svenska KRAV-märkningen har mer långtgående regler för till exempel djuromsorg, klimat och social hänsyn än den EU-ekologiska märkningen. För det är inte alltid ekologiskt är bättre för just klimatet, det kan också handla om djurskötsel eller arbetsvillkor. Den ekologiskt märkta julskinkan är egentligen inte mer klimatsmart än en konventionell, berättar Maria Wivstad.

– Skillnaden är djurhållningen. Både EU-ekologiska och KRAV-grisar har mer plats inne, får grovfoder och får gå ut och böka, till skillnad från de flesta svenska konventionella grisar. KRAV-grisar går dessutom ute på bete under sommarhalvåret, säger hon.

Frossa rätt

Svenskt är alltså bra. Väljer du svenskt minskar också transporterna, vilket gynnar miljön. Störst vikt har det för frukt och grönt, där transporterna står för närmare hälften av den totala klimatpåverkan. Vissa späda grönsaker, som sockerärtor, flygs till Sverige vilket är mycket miljöbelastande.

– Frukt är ganska tungt så transportfaktorn blir stor. Visst kan man unna sig importerade varor till jul, men man ska kanske inte frossa för mycket. Det går inte att komma ifrån att transporter påverkar miljön. I den mån man kan få tag på svenskt är det en miljövinst, säger Maria Wivstad.

Fördel för närodlat då? Ja, om transporterna är effektivt organiserade. En stor full lastbil genererar nämligen mindre utsläpp per mängd matvaror än en mindre. Det kan också hända att produkterna som odlas nära dig forslas till grossister i andra delar av landet och sen tillbaka till butiker hos dig.

– Det måste vara närproducerat i hela kedjan om det ska vara någon stor vits. Ibland kan småskalighet innebära mycket bilkörande med små leveranser och halvfull lastbil, säger Maria Wivstad.

Minska transporterna

Men har butiken köpt in direkt från en lokal bonde, eller om du handlar i en gårdsbutik så blir de minskade transporterna en fördel. Närodlat är också ett bra val om du vill stödja den lokala ekonomin och jobben och gynna en levande landsbygd, påpekar Auni Hamberg.

– Att välja närproducerat är viktigt om man vill att det ska finnas kossor och djur som betar, och om man vill stödja det lokala näringslivet och lära känna en lokal bonde i juletider, säger hon.

Läs också: Så sopsorterar du värmeljusen på rätt sätt

Att äta mindre kött är bra för klimatet eftersom djurproduktion generellt ger större utsläpp av växthusgaser. Å andra sidan finns miljövinster med betande djur som håller markerna öppna.

– Då producerar hagmarkerna foder, marker som inte utnyttjas annars eftersom de inte är lämpade att odla spannmål på, säger Maria Wivstad.

Tänk på svinnet

Inga raka svar alltså. Utgå från det som känns viktigast för dig – och ha inte för höga krav på dig själv.

– Det är viktigare vad vi väljer för mat över året, så kan man köpa lite mer speciella varor vid festliga tillfällen som jul, säger Maria Wivstad.

En sak är dock säker: En riktigt stor miljöbov vid jul är matsvinnet, så köp inte för mycket mat. Annars är rådet att tänka kreativt och våga prova nya råvaror och smaker. Utforska och skapa ett julbord i säsong, med rotsaker, äpplen och potatis och drycker från lokala mikrobryggerier.

– Fundera över vad som är smaken på ditt julbord. Kan du ha gröna alternativ som du kryddar traditionellt? Har du någon superfavorit som inte är så miljövänlig så gör lite mindre av den och låt det bli en tapas. Det ska ju vara ett gott julbord, säger Auni Högberg.

Läs också: 7 miljösmarta val i shoppingkorgen

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen