Sebastian, 24, utbildar sig till agronom: "Jag tror att det är en framtidsbransch"

Runt om i landet finns det 57 685 jordbruksföretagare som driver enskild firma. Var tredje av dessa är 65 år eller äldre, visar siffror från Jordbruksverket. Många av dessa har haft gård i släkten och när det är dags för generationsskifte har lantbruket i många fall gått vidare i familjen.

Men för den som inte har en gård är det inte alltid så lätt att ta sig in i branschen. De senaste åren har markpriserna gått spikrakt uppåt. Även arrendepriserna har på sina håll stigit kraftigt. Lägg därtill en utdragen mjölkkris med dålig betalning.

Satsa på studier

Men det går att ta sig förbi hindren och hitta vägar in på flera olika sätt (som vi kommer att ta upp i den här artikelserien). Ett är att skaffa sig en relevant utbildning som gör det enklare att ta sig in i lantbruksbranschen, säger Sebastian Remvig, ordförande för Ultuna studentkår vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Han pluggar själv till ekonomagronom och väntas bli färdig med sin examen till julen 2018. Han har visserligen själv en gård i familjen och tanken är att efter avslutade studier flytta dit efter avslutade studier, men han hoppas på att fler ser möjligheterna inom lantbruksbranschen.

– Det finns mycket jobb inom de gröna näringarna och under en utbildning så träffar man framtida kollegor och eventuella partners. Det är en bra inkörsport om man är intresserad av jobba inom lantbruk. Med jobbet kommer ofta bostad också.

Läs också: 28-årige Andreas har det nya trendyrket – mjölnare

Goda möjligheter till jobb

Hans åsikt om arbetsmarknaden för framtidens lantbrukare delas av Arbetsförmedlingen. Myndighetens jobbprognos pekar på att sysselsättningen inom jord- och skogsbruk har minskat under en lång tid trots att det finns goda möjligheter till arbete eftersom det behövs fler som jobbar med det, exempelvis som maskinförare och djurskötare. En mer långsiktig bedömning pekar på en stabil arbetsmarknad fram till år 2035.

Började med praktik

Sebastian Remvig valde att gå ett tekniskt program på gymnasiet i stället för lantbruksgymnasium. Det var först efter studenten som han hittade en väg in i lantbruksbranschen.

– Då åkte jag till Kanada ett halvår och testade på att jobba med lantbruk där. Det tror jag är bra, jag hade inte särskilt mycket lantbrukserfarenhet fastän jag är uppvuxen på gård. Man kan också försöka hitta praktik i Sverige och testa om man tycker att det är kul.

Många vägar att gå

För den som vill ta vägen via eftergymnasiala utbildningar finns det mycket att välja på. Från mer praktiskt inriktade som exempelvis lantmästare, skogsmästare och gårdsmästare till mer teoribaserade som agronom.

Och den som siktar mot att jobba inom lantbruket kommer med största sannolikhet att bli mångsysslare och bli bra på att hantera bland annat biologi, ekonomi och teknik. Men för den som inte har någon erfarenhet kan det vara en utmaning att ens komma in i branschen, säger Sebastian Remvig.

– Vi är ganska duktiga att sluta oss och göra så att kretsen blir liten. Där tror jag att utbildningar måste bli bättre att marknadsföra sig till andra än till lantbrukarsöner och lantbrukardöttrar.

Läs också: Analytikern: Därför är bonden hetast i stan

”Man får se hela Sverige”

Ändå är han säker på varför fler personer borde satsa på yrket.

– Det är en jättekul bransch. Man får vara utomhus mycket och se nya miljöer. Jag pluggar ekonomi och vet inte hur många andra ekonomistudenter som får göra projektredovisningar i maskinhallar och på höskullar. Det är jättekul och jättespännande och man får se hela Sverige och bryta sig ut från den urbana normen. Jag tycker definitivt att man ska ge sig in i vår bransch. Jag tror verkligen att det är en framtidsbransch att satsa på.

Han får medhåll av Christian Nordenskjöld, analytiker på LRF.

– Det är få branscher som står inför en sådan stor förändring och har en så viktig roll att spela i stora samhällsfrågor. Det finns redan många utvecklingsvägar inom skog- och jordbruk men dessa förstärks ytterligare i takt med ny teknik och öppnar vägar för ny.

Kommer bli mer automatiserat

Just tekniken inom lantbruket har utvecklats och det kommer att fortsätta i snabb takt under den närmaste framtiden. Maskiner som är uppkopplade mot internet och lagrar användbar data, Internet of Things, är på frammarsch och ännu mer kommer att bli automatiserat.

För den som tycker om ny teknik och kan se nya möjligheter med den och gröna näringar, tror han att det finns en spännande framtid. Samtidigt ser Christian Nordenskjöld också vissa fördelar för den som inte har någon bakgrund i branschen eftersom det då kan vara enklare att se möjligheterna.

– Det finns ett stort konsumentintresse som borde locka en bred skara entreprenörer som inte har rötter i jordbruket som kan komma med andra infallsvinklar. Kommer det någon utifrån som har ett annat perspektiv kan det dyka upp idéer som man stött på i andra sammanhang, det är när olika perspektiv möts som de bästa idéerna genereras.

Kommer finnas flera spår

Det stora teknikskiftet branschen står inför, med ökad digitalisering, kommer också att påverka automatiseringen av lantbruket. Christian Nordenskjöld tror att vi kommer att se självkörande traktor inom tio år och då kommer det att behövas mindre arbetskraft. Ny teknik blir också billigare.

– Samtidigt kommer det att växa upp en marknad som inte väljer det industrialiserade spåret. Tidigare trodde man att enda vägen framåt var att bli större med ny teknik men man kan bli effektiv fastän man har mindre verksamhet.

Läs också: 27-årige Jonas driver släktgården – på sin fritid

Kraftig ökning av markpriser

Sedan Sverige gick med i EU 1995 har priserna på jordbruksmark stigit kraftigt.

Det genomsnittliga priset i landet för en hektar jordbruksmark var 10 800 kronor 1995. 2013 hade priset stigit till 48 400 kronor för en hektar.

Den dyraste jordbruksmarken finns i Götalands södra slättbygder, där kostade en hektar 154 200 kronor 2013.

Enligt Jordbruksverkets mätningar har även genomsnittspriset för arrenden av jordbruksmark ökat kraftigt. Mellan 1995 och 2011 har priserna i genomsnitt fördubblats.

Källa: Jordbruksverket.

Tränar undervattensrugby

Namn: Sebastian Remvig.

Ålder: 24.

Bor: I Uppsala under terminerna och i Remmarlöv under sommar och lov.

Studerar till: Agronom med inriktning ekonomi.

Framtidsplan: Vill jobba med förnyelsebar energi och att utveckla föräldragården.

Intressen: Undervattensrugby och simning.

Nästa del: Arrendatorerna satsade och tog över

Sofia Wahlén och sambon Per Andrén och John Oscarsson har alla en sak gemensam: Drömmen om att ta över en gård slog in! Läs hur de gjorde och deras annorlunda vägar dit i nästa del.