Gå till innehåll
Shopping Resor
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 31 januari

Simon äger en hel liten by: "Här har tiden gått lite långsammare"

Tenhult

Djupt inne i den småländska skogen ligger Grenåsa by där tiden tycks ha stannat. Mycket tack vare bröderna Sigvard och Henry Svensson som levde här i hela sina liv. Och byggnadsvårdaren Simon Jonegård som inte kunde låta deras arv förstöras.

 Simon framför den orörda gården i Grenåsa by, där äldste brodern Sigvard bodde i hela sitt liv.
Simon framför den orörda gården i Grenåsa by, där äldste brodern Sigvard bodde i hela sitt liv. FOTO: Anna Wennberg

Nästan andaktsfullt går vi in genom dörren in till det röda boningshuset nere i dalen.

Här bodde den äldste brodern Sigvard nästan ända fram till sin död, i sitt barndomshem där allt finns kvar.

Föräldrarnas tunga stilmöbler från tidigt 1900-tal, de blekt blommiga tapeterna och tavlorna upphängda precis under taklisten, så som man gjorde på den tiden.

Inget vatten eller el

 Baksidan av brödernas gamla föräldrahem som placerades så att det harmoniserar med den omgivande naturen.
Baksidan av brödernas gamla föräldrahem som placerades så att det harmoniserar med den omgivande naturen. FOTO: Anna Wennberg

Det luktar fuktigt trä och gammal vedrök och är murrigt och mörkt. Någon knapp för att tända en lampa går inte att hitta

– Nej, här finns varken vatten eller el indraget. Sigvard värmde huset med ved och lyste upp med fotogenlampor. Det enda moderna var radion som drevs med batterier, berättar Simon Jonegård.

 Finrummet i brödernas barndomshem där föräldrarnas matsalsmöbler från tidigt 1900-tal står kvar.
Finrummet i brödernas barndomshem där föräldrarnas matsalsmöbler från tidigt 1900-tal står kvar. FOTO: Anna Wennberg

Han lärde känna de två bröderna som ung, då han var här med sina föräldrar sommartid.

Fram till 1960-talet bodde Simons mormorsfar i en av gårdarna här i Grenåsa by, två mil från Jönköping.

Det har gått i arv på mammans sida och sedan köpte familjen hela den lilla gården och hade som sommarställe. Intill ligger brödernas två små gårdar.

Läs också: Degerfors bibliotek gör succé på Instagram

Levde isolerat

 Kammaren står kvar såsom den möblerades tidigt 1900-tal.
Kammaren står kvar såsom den möblerades tidigt 1900-tal. FOTO: Anna Wennberg

Simon blev kontaktperson för Sigvard, den bror som levde längst, till 2018, och vakade vid dennes dödsbädd.

– Sigvard hade haft strupcancer så mot slutet och mot slutet fick man sitta tätt intill honom för att höra vad han sa, berättar Simon.

Det tog tid att komma bröderna nära. De var skygga, levde ganska isolerat och folk i trakten såg dem som lite eljest.

 Simon framför den andre brodern Henrys hus som han restaurerar i lugn takt.
Simon framför den andre brodern Henrys hus som han restaurerar i lugn takt. FOTO: Anna Wennberg

Det trots att de var erkänt klipska, båda hade fått bra betyg i skolan.

– Jag tror att de skämdes lite över att de levde så gammaldags och inte hade så mycket pengar. Men det innebar också att de inte renoverade sönder sina hus, utan att det gamla, fina är bevarat. Det är som att tiden gått långsammare här, säger Simon.

Ville bevara

 Att träet i fönsterkarmar och bågar är handhyvlade på gammaldags vis är viktiga detaljer.
Att träet i fönsterkarmar och bågar är handhyvlade på gammaldags vis är viktiga detaljer. FOTO: Anna Wennberg

Vilket var en viktig orsak till att han tog beslutet att köpa resten av Grenåsa by, efter Sigvards död.

– Egentligen hade jag fullt upp med stället jag redan hade i Grenåsa och min släktgård nära Bankeryd där jag och min familj bor. Men jag kände mig tvungen att köpa brödernas hus. Risken var stor att de annars skulle förfalla eller köpas upp och bli sönderrenoverade, säger han.

 Den gamla byvägen som leder upp till Henrys hus. Varje dag gick han ned till sin äldre bror i föräldrahemmet för att frukost, lunch middag, tre gånger fram och tillbaka.
Den gamla byvägen som leder upp till Henrys hus. Varje dag gick han ned till sin äldre bror i föräldrahemmet för att frukost, lunch middag, tre gånger fram och tillbaka. FOTO: Anna Wennberg

Simon som är passionerat intresserad av byggnadsvård fick nu en ny livsuppgift: Att bevara och försiktigt restaurera husen i byn som i princip ser likadan ut som den har gjort sedan 1855.

Då var det laga skifte och brödernas föräldrahem flyttades några hundra meter ned i dalen, där den lilla gården i dag ligger.

Byggnadsvård en passion

 Byggnadsvårdsintresserade från hela landet kommer till Simons butik.
Byggnadsvårdsintresserade från hela landet kommer till Simons butik. FOTO: Anna Wennberg

Totalt finns tre små gårdar i Grenåsa by, med uthus och lador. Förutom Sigvards gård, även Henrys som ligger uppe vid vägen, samt den lilla gård som Simons släkt ägde.

I det gamla sädesmagasinet och lagården driver Simon en stor byggnadsvårdsbutik.

 I butiken finns en mängd av byggdetaljer i naturmaterial, som knoppbrädor av trä och ullfiber som isolering i stället för glasfiber.
I butiken finns en mängd av byggdetaljer i naturmaterial, som knoppbrädor av trä och ullfiber som isolering i stället för glasfiber. FOTO: Anna Wennberg

Han köpte hela lagret från den välsorterade Qvarnarp Byggnadsvårdsbutik i Eksjö, när den skulle läggas ned 2019.

Nu vallfärdar byggnadsvårdsintresserade från hela landet för att hitta de rätta detaljerna och materialen till sina äldre hus.

Här finns en del nytillverkat efter gammal förlaga, men mycket är gammalt och bevarat. Lådorna är fulla av gamla lås, beslag, gångjärn knopplister, luckor till kakelugnar, med mera.

Läs också: Josefine och Mirja: ”Vi ville snabbt skapa kontakt med de andra i byn”

Handsmidd spik

 En gammal, handsmidd spik som smalnar av nedåt går lättare att dra ut och återanvända.
En gammal, handsmidd spik som smalnar av nedåt går lättare att dra ut och återanvända. FOTO: Anna Wennberg

Simon tar fram en tung, handsmidd spik och väger i handen. Den är ett exempel på varför han värderar gammalt hantverk så högt.

– Ser ni att den är lite konformad? Den smalnar av vilket gör att den släpper träet, kan dras ut och återanvändas. En ny trådspik är jättesvår att få loss, säger han och visar en låda med mängder av gamla spikar som han bankat räta.

 "Covid-skyddet" i form av ett gammalt fönster får hänga kvar. Något plastigt plexiglas ville Simon inte ha.
"Covid-skyddet" i form av ett gammalt fönster får hänga kvar. Något plastigt plexiglas ville Simon inte ha. FOTO: Anna Wennberg

Nästan halva ladan upptas av gamla fönster som står i täta rader, i olika skick.

Vissa är från 1700-talet, men de flesta är från 1800- och 1900-talen och Simon kan datera dem genom att gångjärnen och beslaget ser olika ut.

Han vurmar särskilt för gamla fönster och menar att det är mödan värt att renovera dem i stället för att köpa nya. Det är prima kärnvirke i gamla fönster som håller betydligt längre än nytillverkade.

Håller 100 år till

 Detaljer som beslag, lås och andra detaljer från samma epok som huset är viktigt.
Detaljer som beslag, lås och andra detaljer från samma epok som huset är viktigt. FOTO: Anna Wennberg

– Som de fönster jag har renoverat i Henrys hus. Det tog kanske 200 timmar för sex fönster, att laga, slipa, kitta och måla med linoljefärg. Men nu kommer de att hålla i minst 100 år till. säger han.

Samma gäller vid renovering av fasaden på äldre hus. I stället för att byta ut allt av de gamla träpanelerna är det bättre att bara byta ut de delar av fasaden som är dålig, oftast närmast marken.

 Gårdens gamla dubbeldörrar fick ny användning som dörr till jordkällaren. Förr återanvändes nästan allt.
Gårdens gamla dubbeldörrar fick ny användning som dörr till jordkällaren. Förr återanvändes nästan allt. FOTO: Anna Wennberg

Vi går bort till huset där den yngre brodern Henry bodde. Det har Simon restaurerat till en del. Förutom renoveringen av de sex fönstren och delar av fasaden har han lagt nytt tak med äldre tegelpannor och murat upp husets två skorstenar igen.

Här ska det bli modernare standard med el, värme och vatten, och Simon har planer på att hyra ut huset i framtiden.

Får stå kvar

 Prover på linoljefärger i gammaldags påsar.
Prover på linoljefärger i gammaldags påsar. FOTO: Anna Wennberg

Det andra huset, barndomshemmet där Sigvard bodde, får stå kvar orört än så länge.

– Ja, det är i bra grundskick och jag vill nog helst behålla den enklare standarden intakt där. Huset och den lilla gården är som en tidsficka. Det ligger så fint i landskapet också, säger Simon.

Vägen hit har sett likadan ut sedan 1855 och är inte anpassad för traktor eller bil. Allt har fraktats med häst och vagn och även markerna har bara brukats med hjälp av hästar.

 Simon Jonegård hoppas att få fler att inse värdet av att återbruka.
Simon Jonegård hoppas att få fler att inse värdet av att återbruka. FOTO: Anna Wennberg

Nu betar grannens kor där och håller betesmarkerna öppna och området har högsta natur- och miljövärde.

– Här finns en rik flora av växter och örter och en mängd fåglar. Fladdermössen trivs också i landskapet och de gamla uthusen, vi har sju olika skyddsvärda fladdermusarter här i byn, säger han.

Simon önskar verkligen att fler upptäcker klokheten och kunskapen hos tidigare generationers sätt att bruka marken och att bygga hus.

Vill höja värdet

Och att de gamla materialen och byggdetaljerna får en upprättelse. Simon vill höja värdet på gamla fönster, beslag och annat, genom att köpa in och sälja vidare som kan passa i andra hus.

– Nu hör folk av sig från både trakten och andra delar av landet. Särskilt äldre människor som förstår att man inte ska slänga bort gamla fönster, dörrar och annat som står i ladorna, säger han.

– Jag vill helst inte ha någon e-handel. Jag tycker det är viktigt att folk kommer hit och få se sakerna i verkligheten, så att det blir rätt. Det är också ett sätt att öka intresset genom samtal, fortsätter han.

Bor på släktgård

Namn: Simon Jonegård.

Ålder: 44 år.

Bor: På en släktgård utanför Bankeryd, Jönköping

Gör: Mångsysslare inom byggnadsvård, landskapsvård och trädvård

Familj: Fru och två barn.

Drömmer om: Att återbruket inom husbyggandet ska öka kraftigt.

Instagram: byggnadsvard_i_grenasa

Simons 5 bästa återbrukstips

1. Leta upp gamla byggdetaljer

Fråga folk i trakten som kan ha gamla fönster, dörrar med mera i sina uthus eller leta upp en byggnadsvårdsbutik.

2. Välj gamla fönster

Försök att hitta gamla fönster till ditt äldre hus, som både passar bättre och håller betydligt längre även om det är lite jobb att restaurera dem. Fönster från 1800-talet är ofta tillverkade av riktigt hållbart kärnvirke.

3. Välj originalbeslag och lås

Det är ofta detaljerna som gör det, så försök att leta upp samtida beslag, gångjärn och lås. De passar ihop med husen från samma epok.

4. Gör bara så lite som krävs

Ta det försiktigt när du ska restaurera ett gammalt hus. Behåll planlösningen i så hög grad som möjligt. Fundera noga eller ta råd innan du ändrar i husets värme- eller ventilationssystem.

5. Inga plastfärger

Ett gammalt trähus mår inte bra av moderna plastfärger. Välj traditionella slam- och linoljefärger, de låter träet andas och gör det enkelt att måla på nya lager efter några år.

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Populära ämnen på Land.se

Läs artiklar i säsong

Till toppen