”En vessla, vad gör du här? Jag hade bokat en intervju med en skogsmus precis vid det här hålet i snön.”

”Eh, du pratar nog om min lunch är jag rädd…”

Så börjar intervjun med ett av de 20 djuren i Håkan Steens något udda faktabok Intervjuer med skogens djur.

Hur fick du idén?

– Jag skulle skriva en artikel om något djur och var så trött på att skriva som vanligt. ‘Hur ska jag få liv i detta? Om jag intervjuar ett djur kanske det blir lite roligare i alla fall’, tänkte jag. Det blev en ganska komisk situation, djuret började säga emot och tyckte att jag var lite dum. Sedan började det där leva sitt eget liv.

Läs också: ”Friluftsliv är både plågsamt och läskigt”

Vad har du själv för relation till djur?

– Extremt okomplicerad. Jag älskar djur. Jag går inte in så mycket för det, ligger inte i gömslen och fotograferar inte. Men jag tycker mycket om att vara bland dem. Som barn var jag visst lite jobbig, jag fastnade ofta vid en liten snigel eller mask längs någon lerig stig.

Hjärtat klappar för vesslan

Vilket djur i boken fascinerar dig mest?

– Mullvaden är otroligt fascinerande. Den lever nästan hela sitt liv under jorden. Och så kommer den upp ibland och det är ju nästan lika konstigt det. Mullvaden är lite som bokens marsmänniska. Sedan klappar hjärtat lite extra för vesslan, det är en läcker upplevelse att se en vessla.

Har du stött på alla 20 djur i verkligheten?

– Alla utom utter. Utterkanor i snö har jag sett flera gånger och simmande mink många gånger, men aldrig med säkerhet utter.

Jag kom på mig själv med att fnissa flera gånger när jag läste din bok. Hände det dig när du skrev?

Det har nog hänt ett par gånger. Nästan alla författare beskriver skrivprocessen som att berättelsen börjar leva av sig själv efter ett tag. Plötsligt hittar karaktärerna på saker man själv inte alls hade räknat med. Det hände även mig ett par gånger. Till exempel när vesslan åt upp mitt intervjuobjekt. Då blev det lite kul.

Läs också: Följ med på spännande vildsvinsjakt i månskenet

Alla kan lära sig något

Vem tycker du ska läsa boken?

– Barn var det tänkt från början, men jag tycker att det är för snävt. Den är för vem som helst egentligen. Inte minst för de som inte är så naturorienterade. Nästan alla kan lära sig något från den.

Hur tycker du att det står till med djurkunskapen bland svenskarna i dag?

– Väldigt många verkar kunna väldigt lite. Fascinerande lite. Det är förvånansvärt många som inte kan skilja på en talgoxe och en bofink. En förklaring kan vara att barnen inte läser artkunskap i skolan längre. Det borde vara inristat i läroplanen tycker jag. Om man kan mycket om ett djur blir man mer angelägen om att skydda det.

Vad är ditt tips för den som vill komma närmare djuren?

– Mata fåglar. Sätt upp en fågelautomat med solrosfrön, många fågelarter gillar solrosfrön. Sedan faller skalen ner till marken och lockar till sig ekorrar, kanske rådjur också. Du kan titta med kikare från köksfönstret, då kommer du hur nära som helst.

Läs också: Äntligen får fästingarna riktiga namn

Dramatiskt möte

Berätta om din häftigaste naturupplevelse.

– Jag var i Härjedalsfjällen för att se myskoxar, den enda vilda flocken i Sverige. Vi skidade långt upp på fjället och letade länge, började bli missmodiga. Så plötsligt kastar sig min guide ner på marken. ‘Vi är lite för nära’, viskar han. Flocken hade uppfattat oss. De var 15 stycken och hade ställt sig i en ring runt kalvarna med pannorna utåt. Guiden sade att det inte var någon fara – så länge de inte börjar frusta och skrapa i marken. Men de höll sig lugna. Det var riktigt häftigt.

Det verkar som du gillar när det blir lite farligt.

– På sätt och vis, men jag gillar inte att ta risker. Då är min fru mycket modigare. Men jag tycker om att vara på ställen där man måste vara förberedd. ‘Här kan man ju egentligen inte vara’ tänker jag då. Då trivs jag.

Läs också: Vad göra med en oönskad fisk? Ät upp den!

Håkan Steen väljer

Jakt eller fiske?

Fiske. Jakt har liksom aldrig funnits i mitt liv, men fiskat har jag gjort mycket.

Sommar eller vinter?

Vinter. Jag älskar is och minusgrader.

Tält eller stuga?

Tält. Då kan man ha huset med sig.

Svamp eller bär?

Bär. Jag äter svamp med förtjusning men är ändå lite misstänksam sedan jag lärde mig att svamp varken är en växt eller ett djur, det är skumt.

Fjäll eller skog?

Fjäll, av två goda ting. Fjäll är en utsatt plats, man känner sig långt borta från allt.

Hav eller insjö?

Tveklöst hav. Det är lite samma sak som med fjällen. Och tanken att kunna simma i samma obrutna vattenyta till andra sidan jorden fascinerar mig.

Läs också: Så blir du av med grävlingen – viltvårdarens bästa tips