Björn Hansols gjorde i augusti 2017 en stämpling (när träden väljs ut för avverkning) på ett tre hektar stort område kring släktgården i Boda, Svärdsjö, och fick snart ett bud på virket.

Efter att alla förberedelser var gjorda, inklusive en ny vändplan, fick han ett samtal från en tjänsteman på Skogsstyrelsen.

Inventering av området

Hon hade efter ett tips från en privatperson inventerat området och konstaterat att det skulle klassas som nyckelbiotop. Bland annat fanns där ett träd som är 170 år gammalt och även garnlav.

– Jag förklarade att vi huggit undan där för 35 år sedan och sparat skogen på tillväxt för att kunna avverka det vid ett senare tillfälle. Men det föll inte i god jord, så jag krävde en ”second opinion”. Men det blev samma bedömning där.

Läs också: Bristande kunskap om allemansrätten ett bekymmer för markägarna

Rätt till ersättning

Efter det pratade Björn Hansols med en annan handläggare som sa att han enligt expropriationslagen hade rätt till ersättning av värdet på avverkningen plus 25 procent.

Björn Hansols är dock kritisk till nivån på ersättningen.

– De där 25 procenten extra äts snabbt upp jämfört med vad en avverkning och ny tillväxt skulle ge. Ersättningen kanske täcker 20 års nytillväxt, men efter det blir det ju noll. För mig är det okej med pengarna, men för nästa generation, vem som än kommer att ta över – för dem blir skogen värdelös.

– Men det som stör mig mest är att jag inte får bruka min egen mark längre. Jag äger marken, men staten äger träden kan man säga. Det här med äganderätt är ganska bra reglerat i Sveriges grundlag, men myndigheterna kan tydligen sätta sig över det i alla fall.

Får inte köra

Ett annat problem är att Björn Hansols har ungskog runt skiftet, som man numera inte ens får köra genom.

– Hur ska jag kunna gallra då? Ska jag flyga ut med en helikopter dit? Då svarade handläggaren ungefär ”den dagen, den sorgen”. Typ att vi får väl titta på det när det blir aktuellt. Men det finns ingen plan för det.

Läs också: Regler hindrar utvecklingen på landsbygden

Tvingades ta banklån

Ersättningen har han ännu inte fått, vilket också har medfört svårigheter rent ekonomiskt.

– Jag skulle ha fått betalt för stämplingen i oktober i fjol, och sen har jag tragglat med det här. Och det är ju inte så att de tänkt på att man har utgifter som den här avverkningen skulle ha täckt. Nu har jag fått ta ett banklån istället.

Björn Hansols tror att många skogsägare har samma problem, men inte pratar om det.

– De flesta knyter näven i fickan, sväljer det och går vidare. Men i sociala medier är det många som håller med mig och tycker det är för jäkligt.

Läs också: Synen på äganderätt vidgar sprickan

Bedömningarna ska motiveras

Hos Skogsstyrelsen är man medveten om att en del markägare anser sig vara förfördelade, och försöker därför att förbättra kommunikationen.

– Vi är medvetna om att det finns en kritik och ifrågasättande, och det är en viktig del av regeringsuppdraget att arbeta för att skogsägare accepterar arbetssättet. Vi ska tydliggöra våra bedömningar och motivera dem bättre, och ha en förbättrad kommunikation med markägare före, under och efter inventeringen, säger Johan Wester, som är senior advisor på Enheten för policy och analys hos Skogsstyrelsen.

Eftersom staten äger Sveaskog, kan man inte spara biotoper där i första hand för att undvika att privata markägare drabbas?

– De stora skogsföretagen, inklusive Sveaskog, arbetar med inventeringar och avsättningar av bland annat nyckelbiotoper. Men det finns skogsområden som utgör nyckelbiotoper även på privata marker och de är också viktiga för att bevara naturvärdena. Den statliga marken finns främst i norra Sverige, så de naturtyper som finns i södra Sverige, som gamla betesmarker som växer igen, eller hagmarker med ädellövträd skulle inte bli välrepresenterade då, säger Johan Wester.

Läs också: Frågor och svar om äganderätt – här är viktiga fakta du måste veta

Frågor och svar om nyckelbiotoper

Hur resonerar Skogsstyrelsen när ett område klassificeras som nyckelbiotop?

”Inventeringen av nyckelbiotoper är ett kunskapsunderlag om skogsområden som från en samlad bedömning har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Bedömningen görs med hänsyn till områdets historik, förekomst av viktiga strukturer som död ved och gamla träd, artförekomst och den fysiska miljön (mark, fuktighet mm). Vi jobbar för att bedömningarna ska vara så enhetliga som möjligt”.

Varför går ert beslut inte att överklaga?

”Det är en inventering, och det fattas i formell mening inte något beslut. Men den skogsägare som inte delar bedömningen kan ifrågasätta det och få en ny bedömning gjord”.

Är de ersättningsnivåer som finns idag rimliga? Kommer summan att höjas eller sänkas?

”Vid bildande av biotopskydd beräknas ersättningen som det minskade värdet på skogsfastigheten till följd av beslutet, plus 25 procent extra som påslag enligt expropriationslagen. Det finns inga planer på att ändra ersättningsmodell”.

Svar: Johan Wester, senior advisor på Enheten för policy och analys hos Skogsstyrelsen.