Vi på ATL ser gärna att du uppdaterar din webbläsare till en nyare version för att ATL.nu ska fungera på bästa sätt. Klickar du här kommer du till en hemsida som listar nyare webbläsare.
Tänk att så bara en gång och sedan skörda i många, många år. Philipp Weiss, kan konsten att odla perenna grönsaker och delar med sig av sina bästa råd.
Strutbräken börjar året med att skicka upp små ätliga krusiduller. Förväll och ät med lite smör. Foto: IBL. FOTO: MarcQuebec
Philipp Weiss är en av pionjärerna inom permakulturen i Sverige och med i ett nätverk av odlare som experimenterar och testar vilka träd, buskar och andra ätliga växter som kan fungera bäst för svenska förhållanden upp till zon 4-5.
Han är också en av medförfattarna till boken Fleråriga grönsaker – upptäck, odla, njut. I sin trädgård på Stjärnsund i Dalarna har han samplanterat växter som inte konkurrerar med varandra utan kompletterar vad det gäller näring, pollinering och skydd för skadedjur.
Några har gått i frö, andra har skördats regelbundet och skjutit nya skott, bär börjar mogna. Närmast huset handlar det om ganska torktåliga växter som mynta, oregano, kulturmaskros, hallon, trädgårdssyra, högrest spenatskräppa, schisandra (fjärilsranka) och buskar som björnbär, jostabär och vinbär.
Trädgårdssyra (Rumex rugosus) Bladen har en syrlig smak och är lätt krispiga. Unga blad blandade med mildare bladsorter spännande och god sallad. Halvstora blad bäst i varma rätter och soppor. Foto: IBL. FOTO: Orchidpoet
2. Spenatkräppa
Spenatskräppa (Rumex patientia) Kommer till och med tidigare än nässlorna. Unga blad används som spenat vår och försommar. Bladen får snabbt ansenlig storlek och passar att fylla till spenatskräppdolmar. Bladstjälkarna påminner i smak om rabarber eller selleri och kan också användas på samma sätt. Soligt läge. Om man låter den ståtliga fröställningen utvecklas försämras bladkvalitén och man kan få frösådder på barjord. Foto: Anette Brunsell. FOTO: imago stock
3. Sockerrot
Sockerrot (Sium sisarum) Smaken påminner om palsternacka och morot. Rötterna blir sötare ju senare de skördas. Tillagas som palsternacka, kan även användas färsk, riven i sallader. Gammal kulturväxt som vill ha djup, mullrik jord och klarar viss torka. De fingertjocka rötterna skördas sent på hösten och kan förvaras i sand. Övervintrar annars bra i jorden och förökas lätt genom att bryta av en rotbit med bladansats. Om frön hinner utvecklas går de att så. Foto: Anette Brunsell. FOTO: Derek Harris / Alamy
4. Strandkål
Strandkål (Crambe maritima) Unga blad har lätt hasselnötsliknande smak och används som spenat, skotten som sparris, även goda färska. Små blomknoppar och honungsdoftande blomning passande i sallad. Rötterna kan vinterlagras och de äldre bladen användas som vanlig grönkål. Kan vara lite knepig att etablera men har sen mycket att ge. Föredrar väldränerad jord och gärna näringstillskott av tång, men det går bra med annan näring också. Foto: Anette Brunsell. FOTO: imago stock
5. Luftlök
Luftlök (Allium proliferum) Det första som används på våren är bladrören, sen de unga topplökarna som schalottenlök. De kan också läggas in eller syltas. Även de underjordiska lökarna går att äta. Foto: Anette Brunsell. FOTO: Johan De Meester
6. Ärtvicker
Ärtvicker (Vicia pisiformis) Påminner om sockerärtor och är ätliga en kort period efter blomningen innan fröna har hunnit bildas i baljorna. Späda frön kan användas som gröna ärtor och äldre långkokas. Ärtvicker är en tuffing som håller sig friskare och står emot snigelangrepp bättre än våra vanliga odlade ärtor. Trivs i sol till halvskugga och behöver nåt att luta sig mot som till exempel ett träd eller bindas upp, höjd 80-200 centimeter. Växer naturligt på några ställen i landet men är fridlyst. Köp endast från handelsträdgårdar. Foto: Anette Brunsell. FOTO: AlpamayoPhoto
7. Sandsenap
Sandsenap (Diplotaxis tenuifolia) Kallas ofta vild rucola i handeln. Bladen används i sallader och senare på säsongen när bladen blir kryddstarka gärna i pesto eller lätt ångad. Vintergrön i södra delarna av landet. Även blommorna är ätliga. Föredrar mullrik, väldränerad jord och soligt läge. Är torktålig. Foto: Anette Brunsell. FOTO: Shutterstock/IBL
8. Stor ormrot
Stor ormrot (Bistorta officinalis). De unga bladen tillagas och skördas hela säsongen, roten kokas och rostas för att få god smak. Lättodlad och dekorativ. Bildar stora bestånd i sol till halvskugga. Perfekt på slänter liksom under större träd. Föredrar lucker fuktighetshållande jord men anpassar sig till de flesta lägen. Går bra att samodla med till exempel lungrot. Foto: Anette Brunsell. FOTO: Andrea Jones Images / Alamy
9. Kärleksört
Kärleksört (Hylotelephium telephium). Skott och blad i början av säsongen används färska eller wokade. Föredrar soligt och väldränerat läge. Foto: IBL.
10. Daggfunkia
Daggfunkia (Hosta sieboldiana) och andra hostor. Späda skottrullar serveras som delikatesstillbehör ångade eller som Nori-sushi, blommorna är goda i sallad. Lättodlad växt som trivs i halvskuggiga till skuggiga miljöer, härdig och långlivad men riktig snigelfavorit. Foto: IBL.
11. Hässleklocka
Hässleklocka (Campanula latifolia). Unga blad och skott kan ätas råa eller tillagade. Smakar milt och en aning sött. Blommorna snygga i sallad. Hässleklockan bilder ståtliga ruggar i halvskuggiga till skuggiga lägen och sprider sig villigt med frö i både rabatt och gräsmatta om man inte klipper ner blomställningarna när de börjar vissna. Perfekt växt att plantera in i en vild del av trädgården. Foto: IBL.
12. Ramslök
Ramslök (Allium ursinum). Vårdelikatess färsk i kalla såser och pesto. Tappar lite i smak efter uppvärmning. Hela plantan är ätlig men främst använder man skott och blad. Föredrar fuktig, mullrik jord, lundmiljö. Förekommer vild i södra Sverige där den bildar stora bestånd, men kan odlas även i högre zoner, gärna tillsammans med strutbräken som gillar samma miljö, under träd och buskar. Efter blomning vissnar plantan ner. Ej att förväxla med den giftiga liljekonvaljen. Foto: IBL.
13. Temynta
Temynta (Monarda didyma) är trots sitt namn inte en mynta och sprider sig inte. Används som te, gärna tillsammans med andra kryddväxter som riktiga myntor, citronmellis, cintronverbena. Vacker insektsdragare. De flesta kryddväxter kräver full sol och är torktåliga när de väl etablerat sig. Foto: IBL.
14. Strutbräken
Strutbräken (Matteuccia struthiopteris) De unga skotten uppskattad vårgrönsak i nordöstra U.S.A och östra Kanada där man kan bli serverad strutbräkensoppa i skolan. Skotten skördas små, 10-15 cm långa och innan bladen vecklat ut sig, bara några skott per planta för att inte försvaga växten. Skotten kokas i minst 15 minuter, kan användas som sparris, läggas in eller förvällas och frysas. Foto: IBL.
15. Lungrot
Lungrot (Chenopodium bonus-henricus) Unga skott, blad blomställningar och frön kan ätas men behöver tillagas. Blad som används som spenat kan skördas hela säsongen och är även goda under blomning, blomställningarna används som broccoli och frön som quinoa som är en släkting. Tillsammans med brännässlan den mest näringsrika grönsaken vi kan odla i vårt klimat. Robust och tålig växt som behöver god trädgårdsjord och jämn vattning. Foto: IBL.
16. Korogi
Korogi (Stachys affinis) Kolhydratrika delikatessknölar som skördas hela vintern så länge det går att gräva. Äts råa eller tillagade i wok och gryta. Tappar smak om de skalas och bör kokas 6-7 minuter i lättsaltat vatten för att bevara sin krispighet. Foto: IBL.
Att anlägga en helt ny bädd på gräsmark kan vara ett rätt mastigt arbete. Eftersom den ska fungera länge är underarbetet och platsen viktig, men i gengäld krävs sen minimal skötsel.
Så här gör Philipp Weiss.
1. Märk ut gångarna som bör vara minst 50 cm breda. Märk också ut bäddarna, ej bredare än 120 cm.
2. Luckra svålen på den blivande odlingsbädden så att jorden syresätts.
3. Gräv bort matjordslagret från gångarna och sprid jorden över bäddarna. Det blir en nersänkt gång runt landet som hindrar omgivande rotsystem att ta sig in och gör att bädden värms upp fortare på våren.
4. Luckra en gång till och blanda med kompost eller gödsel.
5. Täck med kartong, wellpapp eller dagstidningar för att kväva ogräset. Täck även gångarna om du vill ha dem ogräsfria. Komplettera med ett lager halm, löv, ensilage eller flis ovanpå.
6. Låt gärna bädden vila en säsong innan plantering så att rotogräs hinner kvävas.
7. Använd välrotade plantor. De har lättare att etablera sig. Låt dem dra i vatten först tills de är genomfuktade. Vårplantering är att föredra i kallare delar av landet annars går höstplantering lika bra.
8. Gör ett hål i täckmaterialet lika stort som plantan, plantera och fyll igen, dra tillbaka täckmaterialet. Ge plantorna gott om plats. De ska ju stå där länge och kunna breda ut sig. Vattna och fortsätt vattna om det är torrt de första månaderna.
9. Gröngödsla med gräs, blast och vallört mellan plantorna nån gång per säsong. Gödselvattning ett par gånger under växtperioden ger också bra skjuts. Gå aldrig i bäddarna! De behöver vara porösa för att rötterna ska få syre.
10. På hösten är det bra att låta döda växtdelar stå kvar. Många är värdefulla för övervintrande insekter. Klipp ner på våren och lägg som täckning mellan plantorna. Det blir mat åt mikroorganismerna.
Hitta frön och plantor
Föreningen Sesam: Ideell förening med målsättning att bevara mångfald och kulturväxter.
Impecta: Brett frösortiment med många fleråriga grönsaksväxter.
Kommentarer
Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.