Slut på okunskapen! Här får barnen lära sig var maten kommer ifrån
Barn som trodde att potatis växte på träd. Det fick Gärdslövs byalag att dra igång en matrunda för tredjeklassare. Nu får flera hundra elever lära sig om matproduktion varje år.
Det är upphetsad stämning i de båda vagnarna. Längs vägen syns harar, fasaner och hästar. Anitha Algotsson, som håller i mikrofonen, pekar ut över en gulsprängd åker.
– Vad är det vi ser på fältet? frågar hon.
– Raps, svarar Mauro Darile helt korrekt.
Får provsmaka
Det bensindrivna tåget stannar i vägkanten och barnen luktar på rapsens blommor. Samtidigt förbereds för provsmakning. Två rader av barn och en sked rapsolja till var och en.
De flesta barnen är lite tveksamma till den lätt nötaktiga smaken.
– Gillar ni inte chips heller? frågar Carl-Gustav Jagerstam med ett leende. För ni ska veta att det är mycket av denna olja i chipsen.
– Jo, så klart vi gillar chips, svarar flera av barnen.
Bra jordbruksmarker
Vi befinner oss i Gärdslöv utanför Anderslöv i Trelleborgs kommun, precis där slätten möter ett mer böljande landskap. Södra Skåne har bland landets bästa jordbruksmarker och på fälten vi passerar växer betor, höstvete, korn och raps.
Förvånade barn
Anitha Algotsson pekar och berättar. Tåget stannar vid ett sockerbetsfält. Den sena våren har gjort att det ännu bara är små gröna strån som syns.
Men här växer alltså vårt socker. Barnen visar förvånade miner.
– Hur många sockerbitar tror ni får man ut av en sockerbeta? frågar Anitha Algotsson.
– 50, svarar eleven Hanna Järvenpää.
– Bra gissning, ungefär 30 sockerbitar blir det. För att göra ett kilo socker behövs ungefär tio betor.
Potatis på träd
Tanken på en matrunda för skolelever föddes för ett antal år sedan. Tågets förare, Lennart Kristensson, hade talat med en bekant som berättade om skolelever som var övertygade om att potatis växte på träd, precis som äpplen.
– Jag tänkte, det är inte klokt. Hur har det blivit så?
Ville minska okunskapen
Tillsammans med sin fru Camilla Kristensson och Carl-Gustav och Inga-Britt Jagerstam började tankarna växa. Skulle de inte kunna göra något här?
Något arrangemang där barn får smaka, lukta och känna på maten vi äter? Så de får se hur mat verkligen ser ut när den växer på våra åkrar.
Innan den är processad, omvandlad och paketerad. Så att barnen får en större förståelse av hur viktigt jordbruket är.
Läs också: ”Så påverkar din middag framtidens lantbruk”
Engagerat byalag
Alla var dessutom engagerade i Gärdslövs byalag som förfogade över ett kulturhus som kunde fungera som nav. Dessutom fanns, lite slumpartat, ytterligare ett dragplåster: Ett tåg.
Lennart Kristensson hade nämligen köpt två uttjänta vagnar som tidigare rullat på Tomelilla sommarland. Därefter byggde han om fronten på en gammal traktor till ett lok. Konceptet var fött: En matrunda – med tåg.
Första försöket
För fyra år sedan gjorde man det första försöket med en skolklass. Det gick över förväntan och förra året fick 350 tredjeklassare, huvudsakligen från Trelleborg, följa med på turerna.
I år är det runt 300 elever som besöker Gärdslövs omgivningar under några intensiva majveckor.
Skiftande kunskap
Av 47 elever denna dag bor 46 inne i Trelleborgs tätort, de flesta i lägenheter. Kunskaperna om jordbruk är skiftande, ibland obefintliga, och många är sällan utanför stadens gränser.
Men skolan har inför besöket försökt lära ut en del, som att mycket av det vi äter växer i jorden, berättar Pernilla Hansson, klassföreståndare för 3B på Ljunggrenska skolan.
Men det finns andra utmaningar också, fortsätter hon.
– Många av eleverna vet inte vad ord som skörd, slätt och åker betyder, säger hon.
Steker fläsk
Vid lunchtid är vi tillbaka vid kulturhuset i Gärdslöv. Samma morgon har Inga-Britt Jagerstam, som är gammal hushållslärare, stekt fem kilo fläsk.
Medan tåget varit ute på sin förmiddagstur har hon med benägen hjälp av Inger Karlsson och Anna Malmberg gjort äggakaka i mängder. Med vuxna är det runt 60 personer som ska utfordras. Bland eleverna är det någon som hämtar mer fem gånger.
Uppskattad mat
Äggakakan, en skånsk specialitet som kan liknas vid ugnspannkaka gjord i stekpanna, går uppenbarligen hem.
På eftermiddagen får skolklasserna uppleva när Paula Zieger låter sina väldrillade border collies Elle och Leo valla ihop får. Imponerade sus hörs bland betraktarna när hundarna ytterst snabbt och med huvudena lågt driver ihop fåren.
Läs också: Nu tar 90-talisterna över lantbruket
Får klappa djur
Lika uppskattat är besöket hos Gitte och Mattias Stafström. Barnen får klappa kycklingar och två veckor gamla tamduvor. En bit bort matar de även gårdens hästar med maskrosor.
Vid ytterligare ett stopp, hos Ulla och Kjell Andersson, demonstreras grönsaker och odlingar.
Upprymda barn
Många barn är upprymda. För de flesta är den största upplevelsen att klappa så många olika djur. Även kattungar och hundar har vi mött under dagen. De mjuka pälsarna har varit många.
– Det är jättefint här. Gårdarna är så fina, det är så mycket blommor och så tyst och skönt, säger eleven Ebba Abrahamsson.
”Bästa som hänt”
Ännu mer lyrisk är Julia Jensen.
– Detta är det bästa som hänt mig. Jag älskar djur och älskar att vara på landet, säger hon efter att ha klappat kycklingarna och duvorna.
Avslutar med spettekaka
Efter sex timmar i Gärdslöv, med skånsk spettekaka som avslutning, sätter sig eleverna på bussen hem till Trelleborg.
Arrangörsgänget summerar dagen. Två ganska lugna klasser, konstaterar de. Det är inte alltid det är så. Sedan är det dags att titta framåt.
Späckat program
Imorgon kommer två nya klasser och sammanlagt är det är det åtta heldagar med skolklasser under slutet av maj. Det är ett späckat program.
Vad driver er?
– Det är så roligt, säger Carl-Gustav Jagerstam
– Och barnen ger så mycket tillbaka, fortsätter Camilla Kristensson.
Ny äggakaka
Nästa morgon ska Inga-Britt Jagerstam återigen gå upp klockan sex för att steka fem kilo fläsk. Sedan ska det lagas äggakaka till femtio nya tredjeklassare.
När de åker hem till Trelleborg kommer inte någon av dem att tro att potatis växer på träd.
Se filmklippet från matrundan ovan.