Småbarnsfamiljen Wiklund: Nu flyttar vi ut till fäboden!

Deras gård, Klockarns vall, tillhör Grejsans fäbodvall med anor från medeltiden. Den ligger bedövande vackert uppe på ett berg med milsvid utsikt över skog och sjöar. Vartefter man åker den branta vägen upp mot vallen är det som att man meter för meter lämnar den moderna världen bakom sig.

Här har tiden stått still. Några getter ställer sig i vägen och det är bara att stanna och vänta. De gör sig ingen brådska. I en grå liten stuga till vänster ryker det ur skorstenen, det är messmörskok på gång.

Det är fler än familjen Wiklund som har djur och lever här, Grejsan är en levande fäbodvall.
− Det är underbart att vara här igen, vi har längtat hela året, säger Linda med känsla.

Både djur och packning ska med i flytten

Hon, maken Olle och deras tre små barn har precis kommit på plats och pustar ut efter flytten. För det är inget litet projekt att flytta upp både folk och fä för en hel sommar på fäboden.

Mycket ska packas innan allt är klart, förutom mängder av kläder och blöjor så även alla djur: Två kvigor, en tjurkalv, sex tackor, tio lamm, tolv hönor, en tupp och en norrbottensspets.

– Det blir lite kackel innan allt är klart och man kommit i ordning här uppe. Djuren ska ut i sina hagar och allt ska på plats. Tjurkalven får stå inne några dagar, han är ny i flocken och måste socialiseras lite mer med människorna innan han släpps ut, berättar Linda.

De tre sönerna, 5-årige Bo, 4-årige Sid och ett och halvt år gamla Milo springer glatt omkring som nyligen utsläppta kalvar. De drar i mamma och pappa och vill genast gå upp på berget eller till sjön för att bada.

Men de får stilla sig eftersom de vuxna måste ta hand om allt det praktiska först.
– För oss är vardagsstressen kvar nu i början, men den brukar släppa efter några dagar när vi kommer in i de nya rutinerna och lugnet lägger sig, säger Linda.

Årets tre bästa månader

För nu väntar årets tre bästa månader för familjen. De lever i samklang med naturen, djuren går lösa och barnen rör sig fritt. Här får uppleva den i dag sällsynta lyxen av total tystnad och på nätter och kvällar framåt juli och augusti – kompakt mörker.

– Det är fantastiskt att se hela stjärnhimlen välva sig över oss. På kvällen kan vi tända en brasa och bara sitta och lyssna på berättelser. Vi är tillsammans på ett annat sätt än under resten av året, berättar Linda.

Hon jobbar som undersköterska till vardags och är inte uppvuxen med fäbodliv, även om föräldrarna hade grisar, gäss, kalkoner och ankor.

Det var först när hon träffade Olle för sju år sedan som hon kom till Grejsan, hans föräldrar har sommarhus i trakten – och tanken började gro.
− För att lära mig mer så var jag under två sommarveckor volontär hos Tin Gumuns på Karl – Tövåsens fäbod utanför Rättvik där jag lärde mig massor, fortsätter hon.

Drömstället blev till salu

För två år blev så en stuga till salu på Grejsan. Precis det ställe hon hade drömt om, Klockarns vall, med plats att utveckla verksamheten och kunna ha ett sommarcafé.

Här fanns också fähus och andra byggnader som skulle behövas.
– Det var många som var intresserade men jag tror att säljaren valde oss för att vi tänkte ha djur och hålla vallen öppen.

Det här är andra sommaren som familjen Wiklund driver fäboden. Eftersom Olle inte är ledig hela sommaren är Linda ofta ensam med både barn och djur.
– Barnen och deras behov går först även om de får lära sig att stå åt sidan när djuren tas om hand. Det gäller att hitta rätt nivå, så man inte förtar sig, speciellt som vi har småbarn, säger hon.

Blir mer närvarande i vardagen

En dag går fort menar Linda. Vardagliga sysselsättningar som att få upp vatten, hämta mat i jordkällaren, värma vatten för disk och att laga mat tar mycket längre tid.
– Här är man närvarande i det man gör, nästan ett meditativt tillstånd. Samvaron med barnen får också ett annat innehåll, säger hon.

– I stan ska man betala för upplevelser, det är bara sånt som gäller. Betala för entréer till lekland, köpa studsmatta, konsumera. Här kan det räcka med att gå på en stig, man använder alla sinnen och samtalar mer med varandra. Jag märker hur barnens språk utvecklas, de pratar mycket och använder många ord.

Under fyra söndagar i juli, den 9, 16, 23 och 30, håller Linda öppet för sommarcafé i en av stugorna. Det kräver en hel del förberedelse när det gäller bakning och annat.
– Förra sommaren hade jag öppet varenda söndag men märkte att det blev för mycket. Caféet är ett populärt utflyktsmål, det är kul, men jag kände att det tog för mycket tid från barnen, säger hon.

Vill ordna kurser i mathantverk

I mån av tid planerar Linda för andra framtida aktiviteter på Grejsan.
– Det finns så mycket gammal kunskap som riskerar att försvinna. Idag vet man knappt vad maten kommer ifrån. Att smör kommer från mjölk, att crème fraiche är syrad grädde, säger hon.

– Allt det som framställs som hippt och nytt idag, att syra grönsaker eller göra egen kefir, har folk kunnat i alla tider. Jag skulle vilja anordna kurser i sådana ämnen. Lära ut hur man gör så att folk kan ta beslut på om de vill köpa varan eller tillverka den själv.

Redan i sommar kommer Linda att ordna kurs i hur man hanterar en lie. Hon kommer också att anordna en botanisk vandring på fäboden. Här finns många rödlistade och skyddsvärda växter som låsbräken, fjällgröe, backnejlika och annat.

– Det pratas så mycket om jordning och grundning nu för tiden. Det handlar om att förstå sitt ursprung och det enda sättet är att jobba med jorden, skogen och att vara med sin familj. Då är vi tillbaka till våra rötter och då hittar man lugnet i sig själv, säger Linda.

Solen börjar gå ner bakom bergen. Det är dags att locka hem djuren och ta kväller. Äldste sonen Bo har börjat lära sig att kula och följer med mor ner mot hagarna. På avstånd hörs getterna bräka, de är på väg hem för kvällsmjölkning.

En vanlig dag på fäboden

1 Vid sju, kanske, kliver familjen upp. De har ingen väckarklocka, utan ligger kvar tills de vaknar.
2. Om barnen fortfarande sover smyger Linda ut och börjar utfodra djuren. Annars äter familjen frukost och går ut tillsammans till djuren.
3. Barnen hjälper till med det de kan, släppa ut hönsen, plocka upp ägg och mata flasklammet. Djuren hålls inne på natten eftersom det är gott om varg och björn här.
4. Sedan ska boskapen släppas ut. Linda ser först till att hålla undan barnen så de inte kommer i vägen för någon klöv.
5. Därefter mockas lagården och förbereds för kvällen, det ska finnas hö och vatten i båsen.
Barnen är med hela tiden och hjälper till så mycket de kan och har lust till. De har inga leksaker här och frågar aldrig efter det, arbetet blir till en lek i sig.
6. När de är klara med djuren plockar Linda nässlor, kirskål och annat ätbart. Sedan är det dags för lunch och middagslur för de minsta.
7. På eftermiddagen drar familjen på äventyr, som att gå upp på Grejsaberget, bada i tjärnen eller gå till Sötbäcken. Där leker barnen med barkbåtar eller kastar sten i vattnet. Det kan också bli en tur till lanthandeln i Bingsjö för att köpa glass.

Gillar gammalt hantverk

Namn: Mases Linda och Olle Wiklund
Ålder: 35 år respektive 32 år.
Aktuella: Har just flyttat till sommarvistet Klockarns vall vid Grejsans fäbodvall.
Familj: Varandra och sönerna Bo, 5 år, Sid, 4 år, och Milo, 1,5 år.
Bor: Gård i Rättvik men tillbringar somrarna på fäboden.
Yrke: Linda är undersköterska, Olle snickare
Intresse: Familjen, fäbodbruk, växter och gammalt hantverk.

Ökat intresse för fäbodbruk

Fäboddrift började redan på medeltiden i Sverige. Mjölkkor (och getter) fördes till en skog eller ett fjäll för att beta under sommaren, då hemgården inte kunde försörja djuren året om.

En fäbodvall är en samling byggnader, som stugor, fähus och kokbodar, som ofta tillhörde bönderna i en särskild by. Fäbodbrukets kärnområde var norra Dalarna, Härjdalen och delar av Jämtland, men även Hälsingland, Värmland och Medelpad.

Fäbodbruket dog ut på 1900-talet men har fått en renässans på senare år genom ökat intresse för småbruk och gammalt mathantverk, som fäbodarnas osttillverkning.