Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 22 september 2017

Smart idé: Familjerna på Björkö äger djuren tillsammans

När längtan efter djur och egna korvar blev för stor blev ett kollektiv lösningen. Nu driver nio familjer djurkollektiven Bök och Bacon, Bu och Bä samt Sprätt och Omelett.

 Mio Wergeni är tillsammans med sin familj medlem i djurkollektivet Bu och Bä. Hans föräldrar, Cecilia och Håkan, var med och drog i gång det hela.
Mio Wergeni är tillsammans med sin familj medlem i djurkollektivet Bu och Bä. Hans föräldrar, Cecilia och Håkan, var med och drog i gång det hela.

På ena sidan vägen ligger trävillorna tätt bredvid varandra. På den andra sidan finns en camping. Med oväntade grannar.

Här betar fåren som nyligen fått sina lamm. I en annan hage ligger en stor galt och solar sig och i hagen bredvid brer suggan Tingeling ut sig tillsammans med sina kultingar. En bit bort sprätter höns och tuppar bland träden.

Det är med andra ord en oväntad konstellation i villaområdet på Björkö i Göteborgs norra skärgård. När Håkan och Cecilia Wergeni bestämde sig för att flytta tillbaka till Sverige efter tio år i London ville Håkan att de skulle bosätta sig på landet och skaffa djur. Lösningen blev att flytta till ön där Cecilia är uppvuxen, 40 minuter från centrala Göteborg.

 När Land kom på besök var några av djurkollektivens medlemmar på plats. Från vänster: Johnny Laidlaw, Linnea Jägrud, Håkan Wergeni, Ola Alexandersson, Cecilia Wergeni, Mio Wergeni och Lotta Alexandersson.
När Land kom på besök var några av djurkollektivens medlemmar på plats. Från vänster: Johnny Laidlaw, Linnea Jägrud, Håkan Wergeni, Ola Alexandersson, Cecilia Wergeni, Mio Wergeni och Lotta Alexandersson.

Träffade fler med samma tankar

Med två barn och heltidsjobb var inte egna djur en möjlighet. Men de var inte ensamma om sina funderingar. Johnny, inflyttad från USA, gick i samma tankar. När deras vägar korsades sattes planen med grisar i rullning. Några andra familjer hakade också på och djurkollektivet Bök och Bacon kunde starta.

– Håkan är handlingskraftig och en dag sa han att ”nu har jag beställt nio kultingar”, berättar Cecilia.

Familjerna fick snabbt hitta mark och börja stängsla för de nio linderrödssvinen. Med på kollektivplanen var då tre familjer men ganska snart insåg de att de behövde bli fler. I dag är det totalt fem familjer som har hand om grisarna och då sköter om djuren efter ett rullande schema, en familj per vecka har huvudansvaret för djuren.

När grisarna var på plats och de inblandade började få koll på hur de fungerade började en ny djurlängtan att gro.

– Jag tjatade på min man i ett år att jag ville ha får, berättar Cecilia.

Läs också: Sebastian utbildar sig till agronom: ”Det är en framtidsbransch”

Startade ännu ett kollektiv

Men alla i griskollektivet var inte intresserade så nya familjer kontaktades och i december 2015 var kollektivet med gutefår, Bu och bä, på plats bredvid grisarna.

– Min man Johannes jobbade på en vikingagård och vi fick överta deras fårflock, säger Linnea Jägrud, som är med i Bu och Bä.

Med fem familjer i varje djurkollektiv fick de verksamheten att fungera. Men någon lantbrukserfarenhet av djur hade inte medlemmarna sedan tidigare.

– Jag har erfarenhet av hästar och Johannes av får men ingen är uppvuxen på gård, säger Cecilia.

– Jag är biolog och sysslar med biologisk mångfald men man kan läsa sig till saker och man kan fråga folk, fyller Linnea i.

 I djurkollektiven finns endast lantraser. Sprätt och Omeletts höns är av rasen Orusthöns.
I djurkollektiven finns endast lantraser. Sprätt och Omeletts höns är av rasen Orusthöns.

Gör det mesta på egen hand

Att skaffa djur när man känner varandra är inte helt enkelt allt gånger. Lägg då till att de här familjerna inte kände varandra när de bestämde sig för att bilda kollektiv – i stället var det djuren som förde dem samman.

På platsen där djuren finns träffas de, tar hand om fåren, grisarna och hönsen. Alla djur slaktar de också själva, några i gruppen har jakterfarenhet och en del hjälp får de av en pensionerad slaktare. När de skulle börja slakta gjorde de gedigen efterforskning, bland annat för att hitta den ultimata temperaturen för hur varmt vattnet ska vara när griskropparna ska skållas (72 grader).

– Vi försöker äta det mesta på djuren, säger Cecilia.

– Vi har korvstoppningsdagar med eget fjälster, säger Håkan och berättar att gruppen i stort sett är självförsörjande på kött.

 Linnea Jägrud och Lotta Alexandersson tillsammans med två tvillinglamm.
Linnea Jägrud och Lotta Alexandersson tillsammans med två tvillinglamm.

Stötte på hinder

Numera är djurkollektiven ett uppskattat utflyktsmål för många familjer som bor runtomkring. Men att ha lantbruksdjur i ett villaområde var inte helt enkelt till en början.

– 99 procent har varit positiva. Vi hade lite anmälningar i början som folk gjort till kommunen men det var av typen att ”grisarna går i lera”, berättar Cecilia.

– Vi har jättebra stöd från kommunen och det har varit valltåg hit från allmänheten för att titta på djuren, säger Linnea.

Omgivningen har också hittat nytta med djuren. I dag har Bu och bä uppdrag från länsstyrelsen att hålla vissa marker på Björkö öppna och de är en viktig del av den biologiska mångfalden.

Kollektivmedlemmarna har inte nöjt sig med fåren och grisarna. Hösten 2016 köptes Orusthöns in men några fler medlemmar blev det inte, i stället är alla som är med sedan tidigare också med i Sprätt och omelett.

 Cecilia Wergeni och en av Bu och Bäs senaste tillskott.
Cecilia Wergeni och en av Bu och Bäs senaste tillskott.

Läs också: Längtar du efter får? Här är 5 nybörjartips

Delar på ekonomin

Att ge varandra frihet inom kollektivet är en viktig del säger flera medlemmar.

– Det är viktigt att få prova. Det gör inget om det går fel, då gör man om i stället för att någon mellanchef ska säga att ”det där är fel”, säger Håkan.

För att allt ska flyta smidigt har ändå vissa ansvarsposter delats ut, bland annat finns en ekonomiansvarig för varje kollektiv och varje månad betalar familjerna en summa för sitt medlemskap.

– Vi har räknat ut en ungefärlig kostnad, bland annat foderkostnad för fåren eftersom vi inte har något eget hö, förklarar Cecilia.

Trots att det inte är några vanliga lantbruk jobbar de också aktivt med att dra in pengar på andra sätt. Bland annat har fårskinn från de egna djuren sålts på julmarknaden och i år ska gårdsstöd sökas för första gången. Att det är värt allt jobb är medlemmarna överens om.

– Folk tror att man måste göra allt själv men det måste man ju inte. En annan aspekt är att visa sina barn varifrån mat kommer och att man kan göra saker tillsammans, säger Linnea.

Djurkollektiven på Björkö

Totalt är det nio familjer som tillsammans driver tre kollektiv med lantbruksdjur.

Kollektiven har namn efter djuren och heter: Bök och bacon (grisar), bu och bä (får) och Sprätt och omelett (höns).

Första kollektivet startade 2012 (Bök och bacon), i december 2015 kom fåren (Bu och bä) och hönsen som är det senaste kollektivet startades 2016 (Sprätt och omelett).

I kollektiven finns bara lantrasdjur av sorterna: Linderödssvin, gutefår och Orusthöns.

Totalt har kollektiven 22, 5 hektar mark i arrende.

Läs också: ”Våra nordsvenskar har huvudrollen här på gården”

Relaterade artiklar

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen