Gå till innehåll
Shopping Resor
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 16 oktober 2017

”Som ett brev på posten” – dags att skrota gamla uttryck?

Luckor i språket ger oss stående uttryck. Men i dag hänger en del av dem på gärdesgården. Hur länge kan vi till exempel säga att saker ”kommer som ett brev på posten”? Språkvetaren och professorn Viveka Adelswärd menar att det är ”ett oskrivet blad”.

 Kommer posten?
Kommer posten? FOTO: Roland Magnusson

Förr delades det ut post två gånger om dagen och till och med en gång varje lördag. De svenska hushållen visste att både emotsedda och skickade försändelser inte behövde efterlysas. De anlände. Med visshet, och snabbt och smidigt.

Klart att vi började säga ”kommer som ett brev på posten” vid andra tillfällen när något skulle beskrivas som säkert och oundvikligt. Brevbäraren var ju nästan på sekunden varje gång.

På håret att det funkar

Men nu är det på håret att det där stående uttrycket inte riktigt fungerar. Den statliga postverksamhetens glansdagar är över. Visserligen delas post fortfarande ut över hela landet, men antalet postserviceställen för att hämta och lämna paket och annat har blivit färre. Många måste ta sig miltals tur och retur.

– Ett stående uttryck växer fram av att någon gör en metaforisk formulering som andra tycker känns mitt i prick och själva börjar använda. Man brukar tala om luckor i språket där det ibland inte finns något bra begrepp. Men så görs en ny språklig konstruktion och allting faller på plats, säger Viveka Adelswärd, språkvetare och professor emerita i kommunikation vid Linköpings universitet.

Läs också:Gräddbulle, kokosboll eller chokladbulle – vad säger du?

Glider ut omärkligt

– I en av mina böcker, Ord på glid, skriver jag om att somliga ord och uttryck alltid glider ur språket och att andra glider in. Men om ”kommer som ett brev på posten” till slut glider ur sker det omärkligt. Man kan inte säga exakt när något i språket försvinner eller något nytt tillkommer.

På Postverket, eller numera rättare sagt Postnord, har man inga problem med att fortfarande sammankopplas med ett speciellt stående uttryck:

– I dag kommunicerar människor mest på andra sätt än med brev. Därför har behovet av utdelning minskat. Men så länge det finns brev kommer vi att befordra dem så att våra kunder blir nöjda. När vi misslyckas är det ett nederlag, säger Maria Ibsén, pressansvarig på Postnord.

Läs också:10 dialektord – förstår du vad de betyder?

Papper på väg ut

FOTO: juhide

Andra stående uttryck har mist sin precision och hänger möjligen på gärdsgården. Fungerar det verkligen med bildspråket ”ett oskrivet blad” i dagens digitaliserade värld, vet ens alla hur ett tomt pappersark ser ut? Eller ”för hela slanten” när folk betalar på nätet och med kort och mobilswishar pengar till höger och vänster? Och förstår de flesta om någon säger ”säkert som amen i kyrkan” när folk som aldrig förr strömhoppar från den registrerade kristendomen?

– Det där är intressant. Även om vissa stående uttryck kanske förlorat sin association kan de leva kvar i sin betydelse, folk förstår ändå. Men sedan kanske de ändå blir för ålderstigna och försvinna av den anledningen, säger språkvetaren Viveka Adelswärd.

Går det som tåget?

FOTO: BeyondImages

Sedan Statens Järnvägar startade verksamheten i mitten av 1800-talet har företaget haft punktlighet och tillförlitlighet som ledstjärnor. Men den, som trots dagens eviga rubriker om förseningar och kabelbrott, påstår att betydelsen i uttrycket ”det går som tåget” har spårat ur får svar på tal.

– I fjol hade vi en punktlighet på 88 procent. Det är lika bra som världens mest punktliga flygbolag, holländska KLM. Vi tycker att ”det går som tåget” är ett bra uttryck eftersom det normalt sett går väldigt bra för oss, säger Niclas Härenstam, presschef på SJ.

– Men tyvärr finns det en nidbild som inte stämmer. I en omfattande enkät nyligen trodde mer än hälften av 1 000 tillfrågade att vi bara har drygt 50 procents punktlighet. Det finns uppenbart ett gigantiskt kunskapsglapp.

Läs också: 10 dialektord du inte kände till – eller?

Hur stort är ett isberg?

FOTO: pkline

Med tanke på världens aktuella miljöproblem finns en återkommande fras som riskerar att bli oanvändbar. Klimatförändringarna gör att isbergen minskar i rasande fart, varför man kanske kan ifrågasätta lämpligheten i ”toppen av ett isberg”-snacket. Å andra sidan har forskarna upptäckt att ett av historiens största isberg (större än Gotland och Öland tillsammans) har bildats vid Sydpolen, så det kanske ändå håller en tid till.

Låt språket ha sin gång

Frågan är hur vi ska göra med vissa andra stående uttryck. Viveka Adelswärd menar att det är ”ett oskrivet blad”, det bara är att låta språket ha sin gång:

– Betydelsen i vilket uttryck som helst är alltid kopplat till den kontext där det används, oavsett om man förhåller sig till den överförbara bemärkelsen eller inte. Och om vissa uttryck glider bort ersätts de när nya språkliga konstruktioner faller på plats.

Läs också: Kasta ett getöga? Här är sanningen bakom svenska fraser

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Populära ämnen på Land.se

Missa inte vår webbshop

Lär dig i din takt

Upptäck nya platser med

Läs artiklar i säsong

Till toppen