Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 14 april

Stark kritik mot förslaget om glesare postutdelning

Landsbygden blir förloraren om förslaget om glesare postutdelning genomförs. Det är den vanligaste kritiken mot regeringens nya förslag.

 Den ljusblå postbilen är en välkommen syn för både företagare och privatpersoner på landsbygden
Den ljusblå postbilen är en välkommen syn för både företagare och privatpersoner på landsbygden FOTO: Joakim Nordlund

I dag ska 95 procent av alla brev delas ut inom två arbetsdagar. I regeringens nya förslag ska postutdelningen glesas ut så att bara 85 procent av posten ska nå mottagaren inom två dagar i hela landet.

Plus ett nytt krav på att 97 procent av breven ska ha delats ut inom fyra arbetsdagar.

Bakgrunden är att vi skickar allt färre brev . Sedan 2000 har brevvolymen minskat med 47 procent och den utvecklingen väntas bara fortsätta.

Stort tapp i brevvolymer

Att e-handeln medfört en stor ökning av antalet postpaket räcker inte för att täcka upp det ännu större tappet i brevvolymen.

I december skickades förslaget ut på remiss och nu har svaren kommit. Många tar upp en oro för att människor och företagare på landsbygden kommer att drabbas hårt.

Både av glesare utdelning än i tätbefolkade delar av landet och sämre villkor för företagare som är beroende av lantbrevbäraren och pålitliga leveranser till kunderna.

Läs också: Maria har Sveriges längsta lantbrevbärartur

Låg målsättning

Man befarar att det kan bli vita zoner om de nya procenttalen slås ut på hela regioner, så att gles- och landsbygden siffror göms i statistiken.

– Vi känner oss oroliga för att man gömmer sig bakom procentsiffror. Det finns en risk för att man lämnar vissa områden med väldigt låg målsättning – eller ingen alls, säger Andreas From (S), kommunstyrelsens ordförande i Åsele till TT.

Åsele ingår i en sammanslutning med tio glesbygdskommuner: Arjeplog, Arvidsjaur, Storuman, Vilhelmina, Sorsele, Malå, Norsjö, Lycksele och Dorotea.

De och flera andra mindre kommuner betonar sin oro för landsbygden i remissvaren.

Det gör även organisationer som Företagarna, Sveriges kommuner och regioner, Småkom (De små kommunerna i samverkan) och Hela Sverige ska leva.

LRF avslår förslaget

Många tycker det är underligt att regeringen inte inväntar resultatet av sin andra stora utredning på området, Postfinansieringsutredningen

LRF (Lantbrukarnas riksförbund) avslår förslaget helt och skriver:

”Att regeringen driver på för ytterligare försämringar, utan att invänta slutbetänkandet av sin egen utredning vars uppgift är att föreslå en långsiktig finansiering samt olika servicenivåer efter behov, är under all kritik. Detta leder till en situation där drabbade målgrupper, som är i behov av en högre servicenivå, riskerar att lämnas därhän tills utredningen slutredovisas år 2023. Många av dessa grupper saknar dessutom tillgång till alternativ till PostNord”

Staten måste säkra servicen

LRF menar att det kan behövas statlig medfinansiering för att säkra postservicen på landsbygden, där det sällan finns alternativ. Och att företag, särskilt i de gröna näringarna, riskerar att drabbas hårt av en glesare postservice. Som att jord-, foder- eller bakterieprover riskerar att förstöras om de inte kommer i fram i tid.

Även PTS, (Post- och telestyrelsen) avstyrker förslaget och vill att regeringen utreder konsekvenserna först.

PTS menar att det kan ta sex dagar i stället för fyra för 15 procent av breven. Många brevlådor i töms redan klockan 9 på morgonen och sker utdelningen först i slutet på arbetsdagen, tar det nästan två dagar till.

Då kan viktiga brev som kallelser till vård och operationer eller räkningar bli sena eller att prov som snabbt måste tas om hand blir förstörda.

Marknadskrafter en fara

Även SKR, Sveriges kommuner och regioner, avstyrker förslaget för att det kan leda till stora regionala skillnader, bland annat för att den digitala utbyggnaden är så ojämn.

Flera remissinstanser tror inte heller på de nya ”marknadsbaserade” lösningarna som nämns i förslaget.

– När marknadskrafter ska in finns det alltid en fara för glesbygden, eftersom den ekonomiska lönsamheten att driva tjänster är betydligt sämre här än i mer tätbefolkade områden, säger Åseles kommunalråd Andreas From till TT.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen