Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 30 april 2018

Stefan Löfven: ”Det är jobben på landsbygden vi vill satsa på”

Sundsvall

Jobben är det viktiga även på landsbygden, säger statsministern och socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. Och så berättar han varför kossorna vid Harpsund får honom att skratta.

 Statsministern och socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven på Södra Berget i Sundsvall i den iskalla vårblåsten.
Statsministern och socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven på Södra Berget i Sundsvall i den iskalla vårblåsten. FOTO: Anna Thors

Partiledarintervju – del 1

Vilka förslag har de åtta riksdagspartierna för de små kommunerna, den svenska maten, sjukvården och vägarna på landsbygden?Nu börjar Lands serie av partiledarintervjuer inför valet i höst. Först ut är Stefan Löfven, partiledare för socialdemokraterna.Läs också: Del 2 – Isabella LövinLäs också: Del 3 – Jimmie ÅkessonLäs också: Del 4 – Jonas SjöstedtLäs också: Del 5 – Annie LööfLäs också: Del 6 – Ulf KristerssonLäs också: Del 7 – Jan BjörklundLäs också: Del 8 – Ebba Busch Thor

Trots att det är vår ligger snön i höga vallar kring Södra Berget i Sundsvall där Land möter statsminister Stefan Löfven.

Han har just avslutat ett tal till socialdemokraterna i Västernorrland och är på hemmaplan, inte långt från sin barndomsby Sunnersta i Sollefteå kommun.

Här växte han upp i sin fosterfamilj och blev tidigt politiskt och fackligt engagerad.

Läs också: Det tycker Terese Bengard om landsbygdspropositionen

Stefan Löfven om sin hembygd Sollefteå

Hur mår din hembygd?

– Den mår i grunden bra, även om den givetvis har sina utmaningar, som minskande befolkning under ett antal år.

– Samtidigt finns utvecklingskraften, engagemanget och kämparglöden. Därför är det är så viktigt att hela landet hjälps åt så att även mindre kommuner får möjligheter.

Vad behöver Sollefteå för att må riktigt bra?

Man måste se helheten. Ta vara på företagens konkurrenskraft här och möjligheten att starta nya företag. Det måste också finnas högre utbildning, så närheten till Mittuniversitet är jättebra.

– De regionala högskolorna är starka tillväxtmotorer och otroligt viktiga för näringslivsutvecklingen.

Statliga jobb?

– Tvåtusen jobb i statliga myndigheter flyttas nu ut från Stockholm ut i landet. Även delar av statens servicecenter, som servar statliga myndigheter med administration, ska utlokaliseras till bland annat Sollefteå.

Statens närvaro ska öka på landsbygden även genom flera servicepunkter, där flera myndigheter som försäkringskassan, arbetsförmedlingen finns.

Om de små kommunernas framtid

Hur ska de små kommunerna med minskande befolkning överleva?

– Egentligen är behoven samma i hela landet. Det ska finnas arbete, så att människor kan tjäna sitt uppehälle och kommunen får ett skatteunderlag. Jobben är oerhört viktiga.

Men det är ju det svåra, att få fram nya jobb på landsbygden. Vilka är era förslag?

– Vi vill satsa på näringslivet regionalt och lokalt. Dels via det nationella innovationsrådet för att stötta företagen i att ta fram framtidens produkter och tjänster.

– Vi skjuter även till mer pengar för att ge innovatörer och entreprenörer rätt hjälp med kapitalförsörjning.

– Vi gör också en exportsatsning med fler regionala rådgivare, så att var du än finns i landet ska kunna få hjälp med marknadsundersökningar, med mera. Systematik och struktur är viktigt.

Ni fick kritik av 10 av de 23 mest utsatta småkommunerna om att landsbygdspropositionens 1,5 miljarder kronor på två år är för lite för att göra någon skillnad.

Det är en riktad satsning på innovation, kompetenshöjning för företag i just dessa kommuner.

Men man måste se till helheten, de små kommunerna får även del av de extra 11 välfärdsmiljarder vi har beslutat om.

Det handlar om mycket stora belopp som går till att trygga skolan, äldreomsorgen och annan service.

Du tror att skogen blir viktigt för landsbygdens näringsliv, hur då?

– Ja, bioekonomi blir oerhört viktig i framtidens fossilfria ekonomi. Där är skogen central, när det gäller att få fram biobränsle, förädling till nya material med mera.

Den kan bli ett lyft för gles- och landsbygd och ge många nya jobb.

Om den svenska maten

Allt fler konsumenter vill ha svensk mat. Hur viktig är svensk livsmedelsproduktion?

– Den är viktig av många skäl. Vi vill öka Sveriges livsmedelsproduktion, dels av beredskapsskäl, dels för att det viktigt för livet och sysselsättningen på landsbygden.

Det är den fjärde största sektorn i landet om man räknar allt från primär produktion till förädling.

Hur ska svensk mat stå i sig konkurrensen från billig importmat?

– Svensk mat har flera starka konkurrensfördelar, producenterna är bra på ekologiskt, är miljövänligare och använder betydligt mindre antibiotika än i många andra länder.

– Sen har landsbygdsminister Sven-Erik Bucht jobbat målmedvetet för att ta fram den nya livsmedelstrategin.

Vilka är era bästa förslag för att främja svensk mat?

– Vi satsar nu den så kallade matmiljarden för att genomföra livsmedelstrategin.

– För att stötta jordbruket, se till att producenterna fåt tillgång till forskningsresultat, bättre rådgivning, hjälp med digitalisering, kunskap om man förädlar växter ytterligare, med mera. Det finns jättemycket vi kan göra där.

Hur vill ni öka Sveriges självförsörjningsgrad?

– Livsmedelstrategin och matmiljarden förstås, men det är mycket mer som spelar in. Hela infrastrukturen måste fungera, därför vi ökar anslagen rejält till både nya vägar och vägunderhåll.

– Även tillgången till energi, el och fordonsbränsle måste säkras. Vi har också höjt skattebefrielsen för diesel för företagare inom jord- och skogsbruk för att underlätta för dem.

Hur kommer framtidens mat att produceras – högteknologiskt eller småskaligt?

– Vi tror på både och. Som statsminister har jag tillgång till Harpsund och i närheten finns en högteknologisk mjölkgård.

– Jag trodde väl aldrig att kossorna skulle stå i kö för att bli mjölkade av en robot, men det gör de (skratt).

– Högteknologisk livsmedelsproduktion behövs likaväl som den mer småskaliga och genuina.

Läs också: Skogen avverkas i Avesta – om Google kommer

Om sjukvården

Hur ska bristen på läkare och sjuksköterskor i mindre kommuner på landsbygden lösas?

– Först en högst personlig fundering, jag tror det kommer en vändning, att fler kommer tröttna på bilköerna i storstäderna och söka sig till lugnet på landsbygden.

– Men det måste finnas en ekonomi så att landstingen har råd att anställa fler. Vi utbildar fler nu vilket är viktigt, för ju större underskott det finns på till exempel barnmorskor, ju större risk för att de mindre kommunerna blir utan.

– Sedan vill vi förbättra villkoren för dem som jobbar inom vården, många har haft det för tufft och slitit ut sig.

I dag kan vården vara olika beroende på var i landet man bor. Hur ska den bli jämlik?

– Jag tror på mer resurser till våra vård- eller hälsocentraler. Det finns cirka 1 150 i landet jämfört med drygt 80-85 sjukhus, så om de får mer resurser kommer vården närmare. Jag tror att mer vård kan göras hemma.

– Jag besökte Borgholms hälsocentral där de bedriver en fantastisk vård, en del hemma hos patienten, en del sker på vårdcentralen och en del måste åka till Kalmar sjukhus

Hur ska mindre sjukhus klara att erbjuda högkvalitativ vård?

– Jag tror att även små sjukhusen måste hitta sin specialitet. Om man gör en operation en eller 500 gånger per år blir det förstås skillnad i kunskap och kompetens.

– Det är landstingen och regionerna bäst skickade i att avgöra och fördela.

Men bör inte staten styra er för att få riktigt jämlik vård i landet?

– Jo, dels ska vi skjuta till rejält med resurser så att landstingen klarar detta. En del är öronmärkta, vikta för att satsa på förlossningsvård till exempel.

– Sedan har vi en annan form av styrning, så kallade standardiserade vårdförlopp. I dag har vi 30 sådana för olika cancerformer så att det blir lika i hela landet.

Om Landsbygdskommittén

Vilka tycker du är de viktigaste förslagen i Landsbygdskommittén?

– Prio ett är jobben, vad som kan göras mer i glesbygdskommunerna för att skapa jobb.

– Sedan är det viktigt att få till en ständig kompetenshöjning på landsbygden,

– Till sist är det boendet, hur vi underlättar bostadsbyggandet i glesbygden. Även här tillför vi pengar via investeringsstödet.

Läs också: Då hamnar fler myndigheter och servicekontor på glesbygden

Relaterade artiklar

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen