Svenska lantbrukare tar ut minst pappaledighet
Manliga lantbrukare tar ut färre dagar i föräldraledighet än andra yrkesgrupper.
– Vi ser också i statistiken att egenföretagare tar ut färre dagar än snittet, säger Niklas Löfgren på Försäkringskassan.
I snitt tar manliga lantbrukare i Sverige endast ut 41 dagar i föräldraledighet, genomsnittet i Sverige ligger på 69 dagar. Det är både svårt och dyrt att anlita avlastning då arbetet ibland genomförs på avlägsna platser och är utspritt över hela dygnet.
Läs också: Kolla in Gotlands första bondgårdsförskola
Samtidigt som det finns många lantbrukare som har rätt att ta ut ledighet så är det få pappor som tar ut de dagar av den föräldraledighet de är berättigade till.
– Det är ett problem, men sen är ju frågan om det går att ändra på just med hjälp av föräldraförsäkringen, säger Niklas Löfgren på Försäkringskassan.
90 dagar reserverade
Föräldraförsäkringen anses vara en politisk åtgärd som kan påverka hur män och kvinnor delar på förvärvsarbete och hushållsarbete. Det är dock svårare för egenföretagare att dra nytta av den föräldraförsäkring vi har i dag. Sedan 2016 är det 90 dagar som är reserverade för den andra föräldern och de går inte att fördela mellan föräldrarna.
Bibliotekarier mest pappalediga
Försäkringskassan har tagit fram statistik på uttagen föräldrapenning från 2013 för barn som hunnit fylla två år. Mest jämställd är föräldraledigheten bland par där båda parter är högutbildade.
Flest pappaledighetsdagar använder bibliotekarierna, som snittar på 137 dagar. Även kemister och civilingenjörer ligger högt med 111 respektive dagar.
För egenföretagare är siffrorna betydligt lägre. Förutom lantbrukare tar även både kvinnor och män i ledande position få föräldralediga dagar.
– Vi ser också i statistiken att egenföretagare tar ut färre dagar än snittet, säger Niklas Löfgren på Försäkringskassan.
Läs också: Bebislycka för bondeparet – fick en flicka
Dyrt anlita ersättare
En lantbrukare som är föräldraledig behöver oftast anlita någon som ersättare i lantbruket.
En del lantbrukare bor avsides och det blir då svårt att locka personer som tillfälligt behöver bosätta sig där för att ersätta den föräldralediga lantbrukaren. Arbetstiderna är spridda över hela dygnet, vilket gör att det behövs någon som jobbar mer än heltid. Lantbruksarbetet kan även vara väldigt säsongsbetonat.
Gick inte att kombinera
Mjölkbonden Andreas Dackerud berättar för Sveriges Radio P1 att det för honom inte gick att kombinera föräldraledighet och verksamheten på sin gård. Han var bara hemma de första tio dagarna efter födseln av sina tre barn. Barnen började på förskola tidigt för att frun skulle kunna börja jobba igen.
– Skulle jag ha varit hemma hade man behövt anställa någon för en större kostnad och mindre arbetstid än vad jag själv lade ut, säger Dackerud till Sveriges Radio.
Läs också: Uppväxten på en gård kan göra dig till en bättre ledare
Täcka inkomstbortfall
Föräldraförsäkringen infördes 1974 bland annat för att dela upp hushållsarbete och förvärvsarbete på ett mera jämställt sätt mellan båda föräldrarna. Ändå var det bara cirka 500 pappor som tog ut någon ledighet det första året, och med tiden kom reglerna att ändras.
Enligt Löfgren är det inte helt lätt att veta hur försäkringen skulle behöva konstrueras för att bättre kunna utnyttjas även av egenföretagare.
– Föräldraförsäkringens syfte är att kunna täcka inkomstbortfall. Frågan är då hur man skulle designa försäkringen för att man ska kunna vara förälder och kunna ha företaget och kunderna kvar, även då man är egenföretagare.
Läs också: Förbluffande fakta om svensk självförsörjning
Uttagna föräldradagar för pappor inom lantbruksyrken fram tills barnet fyllt 2 år, barn födda 2013
Slaktare: 41
Skogsbrukare: 50
Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift: 41
Djuruppfödare och djurskötare: 41
Växtodlare inom jordbruk och trädgård: 54
Uttagna föräldradagar för pappor inom olika yrkeskategorier fram tills barnet fyllt 2 år, barn födda 2013
Militärt arbete: 61
Ledningsarbete: 58
Arbete som kräver teoretisk specialkompetens: 100
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper: 79
Kontors- och kundservicearbete: 73
Service-,omsorgs- och försäljningsarbete: 69
Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske: 48
Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning: 60
Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete etc: 59
Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning: 57
Källor: SCB, Sveriges Radio, Försäkringskassan, Land Lantbruk
Läs också: Sverige är världens bästa land för barn