Sveriges folkdräkter får digitalt arkiv
Ola och Joakim Depui från Jönköping har tagit sig an ett ambitiöst projekt – att digitalisera Sveriges folkdräkter.
– Det är en viktig del av vår historia som vi tycker ska finnas tillgänglig, säger Ola Depui.
Med ett genuint intresse för hembygd och dräkt har makarna Ola och Joakim Depui bestämt sig för att skapa ett digitalt arkiv av folk- och bygdedräkter.
De driver i dag Folkdräktsmarknad.se, en annonssajt där man kan köpa, sälja och byta hela eller delar av folkdräkter. De får ofta frågor från människor som vill få hjälp med att identifiera delar av dräkter.
Därför har paret nu bestämt sig för att bygga en informationsbank och ett sökbart arkiv. Projektet drivs tillsammans med Likeartanddesign, som varit deras samarbetspartner tidigare också.
– I dag finns information om olika dräkter spridd här och där hos eldsjälar och museer, men det finns ingen lätthanterlig översikt, säger Ola Depui.
Läs också: Så rätar du upp slokande tulpaner – supertips!
100 års kvinnohistoria
Ola Depui menar att det är viktigt med bra och saklig information om dräkters ursprung och betydelse.
– Det minskar risken att det uppstår föreställningar som inte är sanna, säger han.
Han menar också att det är en stor del av Sveriges kvinnohistoria som riskerar att gå förlorad om den inte digitaliseras.
Det är nämligen framför allt kvinnor som varit aktiva och drivande i arbetet kring dräkter genom hemslöjdsföreningar, hembygdsrörelsen och folkdansrörelsen.
– Kvinnor har också genom många andra föreningar och verksamheter haft en framträdande roll i att ta fram dräkter under 1900-talet.
Alla kan bidra med information
Projektet med arkivet sker med stöd från den statliga myndigheten Nämnden för hemslöjdsfrågor.
Tanken är att arkivet ska växa i takt med att organisationer och andra intresserade av dräkt bidrar med information och bilder. De börjar i Jönköping och hoppas kunna bygga en pålitlig nationell informationsbank.
– Vi vill väcka en klocka hos alla som hittar gamla pärmar med information i dödsbon eller liknande. Kasta dem inte på tippen utan lämna in dem på museer eller skicka dem till oss i stället. På så sätt kan vi bygga upp detta tillsammans, säger Ola Depui.
Kommentarer
Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.