Vid 31-års ålder hade hon egentligen gett upp hoppet. Sedan fadern förbjudit giftermål med hennes stora kärlek, en icke adlig guvernant, började Emily Rappe förlikas med sitt öde som ogift och bortglömd ungmö hemma på herrgården Strömsrum utanför Mönsterås.

Pappa Adolf Fredrik, baron och löjtnant, höll en sträng, närmast despotisk regim. Utan hjälp av sin 15 år yngre hustru Ulrika Catharina Wilhelmina Hammarskjöld – som dött när Emmy blott var tre år – hade han fostrat sin tredje dotter till en ytterst plikttrogen, from och djupt moralisk människa.

Men också lite skygg, försagd och färglös.

Sökte jobb i smyg hos självaste Florence Nightingale

Därför blev först uppståndelsen stor när den grå sparven en dag 1866 förklarade att hon skulle fara till England och utbilda sig till sjuksköterska hos självaste Florence Nightingale.

Hur fadern reagerade, kan vi bara gissa. Grälen hade avlöst varandra sedan Emmy avslöjat att hon var kär i en ofrälse.

Att dottern i smyg sänt iväg sin jobbansökan var dessutom djupt upprörande. Men kanske gjorde det världsberömda namnet Florence Nightingale honom ändå en smula mer positiv?

Florence Nightingale var huvudlärare

Under Krimkriget 1853-56 hade ”Damen med lampan” – som brittiskan kallades för sin nit att även titta till soldaterna nattetid – blivit en celebritet.

På ett år lyckades Florence Nightingale sänka dödligheten bland skadade soldater från 42 till två procent. I sin förklädesficka bar hon en tam uggla som tacksamma soldater skänkt henne.

Vård av sårade i fält

Nu hade Emmys ögon råkat falla på en artikel i Tidskrift för hemmet. Där berättades att nybildade Föreningen för frivillig vård av sårade och sjuke i fält – sedermera Svenska Röda Korset – önskade rekrytera en föreståndare att leda utbildningen av sjuksköterskor.

Kvinnor inom sjukvården hade dittills varit diakonissor i kyrkans tjänst. Nu skulle yrket frigöras från religiösa förtecken.

Utbildas i England

Personen i fråga skulle utbildas i England. Närmare bestämt på St Thomas Hospital i London med Florence Nightingale som huvudlärare.

Emmy fick uppdraget

Varför just Emmy Carolina Rappe, född 14 februari 1835 i Ålems socken, fick uppdraget är aningen oklart. Hennes enda koppling till sjukvården var en faster som var operationssköterska i Lund.

Hemma i flickrummet på Strömsund låg också ett nästan sönderläst exemplar av Henry Dunants Minnen från Solfireno. Schweizaren hade på eget initiativ organiserat en räddningsinsats för de tiotusentals soldater som låg sårade och döende efter ett blodigt slag i norra Italien – vilket i sin tur ledde till hans grundande av Röda Korset.

Men tydligen såg man något hos den strikt uppfostrade småländskan. En hängivenhet, kanske. Att hon dessutom var av god familj och van att hålla i pengar var säkert också ett plus.

Florence Nightingale personlig favorit

Om tiden i London vet vi att svenskan både tycks ha lärt sig språket snabbt och blivit en personlig favorit till Florence Nightingale.

När Emmy i maj 1867 återvände till hemlandet, var hon delvis en ny person; full av energi, självförtroende, idéer och pondus.

Och satte omedelbart avtryck.

Sveriges första sjuksköterska

Som landets första utbildade sjuksköterska var Emmy en kuriositet; en sorts tvåhövdad kalv, som skulle beskådas på de stora lasaretten i Göteborg och Stockholm.

Men det var på Akademiska sjukhuset i Uppsala som tjänsten väntade. Dels som översköterska på den nyöppnade kirurgiska avdelningen. Dels som ansvarig för utbildningen ny vårdpersonal.

Högljudda protester

Att skepsisen från läkare och myndigheter var stor går inte att ta miste på i Emmys bevarade brev till sin brittiska mentor.

Hon beskriver svenska sjukhus som usla och läkarkåren som hopplöst konservativ. Protesterna är högljudda när den unga friherrinnan presenterar sina förslag på hur vården ska förbättras:

• Händerna ska tvättas mellan varje patient.

• Sjuksalarna ska vädras, besticken diskas och lakanen bytas dagligen.

• Det duger inte längre med tagel i kuddarna och halm i madrasserna.

• Dörrarna till sovsalarna ska vara öppna även nattetid, så patienterna kan kalla på personalen.

Sänkte sin lön för att frigöra resurser

Men sakta lyckades Emmy både övertyga och charma sina kritiker.

Genom att bland annat självmant sänka sin egen årslön från 1 000 till 750 riksdaler, frigjorde hon resurser som på tio år gav Sverige sina 57 första ”riktiga” sjuksköterskor.

Yrket var ett kall

För första gången fick sjuka vårdas av milda, artiga damer i propra uniformer, förkläde och hätta, i stället för fattiga, outbildade och inte sällan svett- och spritdoftande tanter som visste föga om vare sig mediciner eller hygien.

För precis som Florence Nightingale levde Emmy Rappe i övertygelsen att vårdyrket inte var ett vanligt jobb – utan ett kall.

Vilket också omsider blev hennes död.

För lika väl som hon tog hand om andra, lika illa försummade hon sin egen hälsa.

Få människor tycks ha arbetat lika hårt, oförtrutet och självuppoffrande som Emmy Rappe.

Sorg, smärta och död på sinnessjukhuset Ulleråker

Efter tio år på Akademiska sjukhuset gjorde hon ytterligare tio år som föreståndarinna vid det närliggande sinnessjukhuset Ulleråker.

Det var år av tidiga morgnar, tuffa beslut, flitig förkovran, oregelbundna arbetstider och ideliga nattvak. Dessutom i en miljö där sorgen, smärtan och döden var ständig närvarande.

Drabbades av svår sjukdom

När Emmy i 50-årsåldern drabbades av en svår lunginflammation försvann mycket av kraften och orken. Trots att hon omsider valde att bosätta sig vid Öresund där luften var frisk och klar, blev hon aldrig riktigt kry igen.

Under ett besök hos ett av sina syskon på Drettinge gård utanför Växjö insjuknade hon hastigt och dog den 19 oktober 1896. Några dagar senare begravdes hon i Dädesjö kyrka strax intill.

Blott 61 år gammal, alltså.

Emily Rappe gav eko i dåtidens media

Men ändock med en livsgärning som gav eko i dåtidens media.

”Trädde hon in i sjuksalen eller på lärorummet var det som hade en klar solstråle silat sig in genom fönstret.”

Skrev tidskriften Idun i en dödsruna som toppade förstasidan, och fortsatte:

”Hon fordrade mycket av sig själv och även av sina elever, men så gav hon dem också mycket tillbaka, och säkert skola de alla, kringspridda överallt i landet, i tacksamt minne bevara den kärlek hon i så rikt mått ägnat dem.”

Men framförallt tog skribenten fasta på den fromhet som präglat Emmy Rappes liv och gärning – en paradox med tanke på att hennes sjuksköterskeexamen ju var den första u t a n f ö r kyrkans hägn:

”Hon som vårdat så många på sjuksängen och med det eviga livets ljus lyst så mången genom den mörka dödsdalen, låg nu stilla och fridfullt, vårdad av kärleksfulla händer, väntande på sin himmelske Mästares kallelse att ‘sitta högre upp’.”

125 år senare känns denna hjältinna i sjukvården aktuellare än någonsin.

Läs också: Ester Blenda Nordström avslöjade pigornas misär