Charlotte Jansson är fåruppfödare och driver Västkustens Ullinsamling och är en av initiativtagarna.

Vad vill ni uppnå med märkningen Swedish Wool?

– Höja värdet på den svenska ullen. Den är på väg uppåt, från att inte ha tagits till vara sedan 1980-talet har allt fler företag börjat engagera sig för svensk ullråvara. Då är det viktigt att kunna kommunicera till konsumenter vilka varor som innehåller ull från svenska får.

Vilka är fördelarna med just svensk ull?

– Den kommer från svenska lantbruk med höga djurskyddskrav, fåren har bidragit till öppna landskap och biologisk mångfald och den har inte transporterats runt hela världen. Annars kommer ullen ofta från Nya Zeeland och Australien och har tvättats i Kina innan den når Europa.

Läs också: Ullhundtäcken ger nytt liv åt svensk ull

Vilka kan ansluta sig till Swedish Wool?

– Organisationen riktar sig brett. Ambitionen är att fårägare som förädlar ull eller säljer råvaran ska kunna vara med, likväl som stora aktörer som säljer sina produkter internationellt – exempelvis Klippan Yllefabrik och Järbo garn. Vi har medlemsavgifter i tre klasser beroende på hur mycket ull man säljer om året.

Hur ser då tillgången på svensk ull ut?

– Ullen finns, men vi tar inte hand om den eftersom vi inte har logistiken och infrastrukturen på plats. Mycket ull håller inte för att spinna till garn, men vi kan hitta andra användningsområden för den. Vi kan bara öka den ull som tas om hand och målet är att sluta slänga ull.

…och efterfrågan?

– Den är stor. Vi hade kunnat sälja mer om vi samlat in mer. Men även här behövs fler ullinsamlingsanläggningar fördelade över hela landet. Det skulle göra insamlingen betydligt smidigare.

Förutom Charlotte Jansson så är initiativtagarna till den nya märkningen Klippan Yllefabrik, Nordanå craft, Ullcentrum Öland och Swedish Wool Mattress Company.

Det här är en artikel från Land Lantbruk, du kan prenumerera på tidningen här.

Kolla in Evelinas populära hantverk av räddad, svensk ull