Nyhetsrapporteringen handlar ofta om hur landsbygden utarmas. Om begränsade möjligheter. Om lantbrukare som kämpar trots besvärliga omständigheter.

I den nyutkomna boken ”Ledarskap med bondförnuft – om vägen till genuint och jordnära ledarskap” (Ekerlids förlag) fokuserar författarna Bengt Falemo och Elisabet Falemo på att bredda bilden av vad en uppväxt på landsbygden kan innebära.

Läs också: Så är det att växa upp på en gård – bondens barn berättar

10 svenska ledare intervjuas

I boken intervjuas 10 framgångsrika svenska ledare – alla uppväxta på gård. Bland intervjupersonerna finns Elisabeth Nilsson (tidigare VD på Jernkontoret och landshövding Östergötland), Santhe Dahl (VD Vida AB) och Peder Larsson (styrelseordförande Jula AB).

”Ledarskap och bondförnuft”

Intervjuerna visar upp spännande exempel på hur värderingar, erfarenheter och kunskaper kan knytas ihop till något de kallar ”ledarskap med bondförnuft”.

– Vi började notera att allt fler artiklar om framgångsrika ledare även tog med deras uppväxt på en gård. Det har dessutom funnits gott om bönder i våra båda släkter. Det har varit rätt företagsamma människor så ibland har jag funderat vad de hade ägnat sig åt om de fötts i en annan tid, säger Bengt Falemo, verksamhetschef och vikarierande länsråd vid Länsstyrelsen Värmland till Land.

Tydliga värderingar

”Jordnära” är ett ord som förekommer flitigt i boken. En enkelhetens princip som kommer från en uppväxt på gård och, i vissa fall, under ganska knappa omständigheter.

– Vi lever i en tid av förändringar. Dagligen matas vi med information om digitalisering, artificiell intelligens och allehanda utmaningar. Och inte alltför sällan hur komplicerat det är att vara chef och ledare. Vi vill peka på att det finns ett ledarskap som kan hantera detta genom att som ledare stå för tydliga värderingar och inte krångla till saker och ting, säger Bengt Falemo.

Kretsloppstänk och lösningsorienterad

Om vi konkretiserar: På vilka sätt kan en uppväxt på en bondgård vara en fördel för en företagsledare?

– Vi har träffat både företagsledare och verksamma i den offentliga sektorn. På en bondgård gäller det att i alla lägen vara lösningsorienterad och inte krångla till det. Det är något som mycket av dagens ledare skulle må bra. Vidare att vara tydlig – att kalla en spade för en spade och en gris för en gris. Alla pekade dessutom på betydelsen av långsiktighet vilket präglade dem redan från uppväxten. Många hade dessutom ett grundmurat kretsloppstänk.

Läs också: Bondgårdsförskolan gör succé

Fick hjälpa till som barn

Gemensamt för flera av de intervjuade ledarna i boken är att de redan som barn fick alla hjälpa till i den utsträckning de kunde. Sedan har en stark ansvarskänsla och drivkraft att alltid göra sitt bästa följt dem genom livet. De har också haft en tilltro till att klara av både det ena och det andra.

Rune Andersson, styrelseordförande för Mellby Gård AB, är en av de intervjuade i boken. Med sin långa karriär på bland andra Plannja, Electrolux och Trelleborg har han har gedigen erfarenhet av ledarskap på toppnivå.

Föräldrarna jobbade jämt

Uppvuxen på en gård i byn Mörkamåla i Blekinge uppfattade han att föräldrarna jobbade jämt för att få ihop till brödfödan. En av sakerna han har med sig från uppväxten på landsbygden är insikten att inte komplicera saker i onödan.

”Man vet inte ett skit”

– Det är min bestämda uppfattning sedan 43 år tillbaka. Jag har jobbat i stora och medelstora företag och det fanns en tid då man bara höll på med strategier hela tiden. När jag var ung höll man alltid på med femårsbudgetar på företagen. Det lade jag ner så snart jag började. Det är bara idiotiskt. Man vet ju inte ett skit om vad som händer. Det är bättre att parera än planera. Mycket bättre att agera än att sitta och göra upp en massa planer, säger han.

”Konsulter och strategier är bortkastad tid”

Rune Andersson utvecklar:

– När jag började inom stålindustrin så skulle man sitta och gissa vad stålpriserna skulle vara om fem år. Det förstår ju var och en att det inte går. Man vet inte ett skvatt om hur någonting ser ut om fem år. Jag hävdar bestämt att det är ingen större skillnad att driva en livsmedelsaffär eller ett storföretag: Det är enkla kalkyler som gäller för allting. Själva metodiken med konsulter och strategier är bortkastad tid. Har aldrig använt en managementkonsult i hela mitt liv. Klart man haft IT-konsulter och liknande, som är experter på just sin sak. Men på det stora hela är det inte så förbaskat komplicerat, säger han.

Läs också: Nya bevis – därför blir barn smarta av att växa upp på landet

Många fördelar – även under knapra förhållanden

Fördelarna med att växa upp på landsbygden är många, menar Rune Andersson. Men det kan det även vara att komma från lite knappa omständigheter. Dessa två faktorer i kombination har betydelse.

– Ja. Framför allt att växa upp under lite knappare omständigheter. Min mentor var Gösta Bystedt på Electrolux. Han var också uppväxt med tiotal syskon och kor och annat. Jag tror att det ger en annan aspekt på livet. Är man uppväxt med knapra förhållanden så lider man inte av det som de från välbärgade hem gör. De har en högre press på sig. Jag har aldrig upplevt någon som helst press. Och jag har aldrig varit rädd att ta risker. Mina egna barn – som ju kommer från en välbärgad familj – har större press på sig än vad jag hade, säger han.

Läs också: 10 000 bönder var med och byggde traktorsuccén

Mental fördel

En bakgrund på gård kan ha stora fördelar. Inte minst psykologiskt, menar Rune Andersson.

– Det är en mental fördel man har om man kommer från den miljön.  Jag tror det har en väldig betydelse för ens mod. Man blir inte så rädd för något. Jag fick sparken på en bolagsstämma en gång. Det gjorde inte så mycket. När man kommer från en bakgrund som min så börjar man så långt ner på stegen att det inte gör något om man ramlar ner några steg på vägen då och då – för man har redan varit långt ned från början.

Samma på bondgård som i industrin

I grund och botten är det inte så förbaskat komplicerat, summerar Rune Andersson. Det behöver åtminstone inte vara det. En bonde måste hela tiden räkna med att kostnader och intäkter går ihop. Det är grundläggande principer som är minst lika sanna i ett storföretag, menar Rune Andersson.

– Du behöver bara två räknesätt: Plus och minus – allt annat är överskott! Lägg energin på förutsättningarna för kalkylen i stället. Det är precis samma om du ska investera i ett grisstall eller i en fabrik – det är plus och minus som avgör, säger han.

Läs också: Storstadsbor har sämre livskvalitet än folk på landsbygden