Från gård till gård drog de, byns ungdomar, denna magiska kväll i slutet av april. För nu var vintern slut och våren, ja, nästan sommarn, kommen. Och sådant måste firas.

Med grönskande ruskor, upptåg och sång uppvaktade de bygdens bönder. Som kanske inte alla gånger till fullo uppskattade uppståndelsen på gårdsplanen.

Speciellt inte i Skåne. För här kunde firandet pågå både länge och väl. Det berodde på en traditionell majsång som ungdomarna stämde upp till. Hela 28 verser fick de luttrade Skånebönderna pina sig igenom.

Grenar i takfoten

Som tack, kanske för att visan till slut sjön på sistas verser, bjöds sångarna på mat och dryckjom. Om drycken innehöll alkohol är dock oklart, men man vågar nog gissa att det åtminstone på sina håll Valborgsskålades i starkt. Och skrålades. Troligtvis allt mer högljutt vart efter kvällen led.

Mätta, glada och vårystra skickade ungdomarna slutligen grönkvistarna som de höll i sina händer upp i stugans takfot. Och så drog de vidare till nästa gård.

Långt innan facebook

Det sägs att när ungdomarna sedermera förbjöds att ringa i kyrkklockorna för att samlas till sitt muntra firande, detta var alltså innan facebook, började de i stället att tända eldar för att hitta varandra. Enligt vissa tolkningar anses det var upprinnelsen till senare tiders majbrasor.

Skrämma häxor

Andra menar att traditionen med att tända våreldar kom från Tyskland. Där eldade man för att skrämma häxor.

När seden letade sig norröver till Sverige var det snarare vargar och övernaturliga väsen man ville elda bort. Och för att schasa otygen dit pepparn växter skramlade man dessutom med grytlock, skrek, sjöng och väsnades runt elden.

Kittlande, ja visst, men när ris, grenar och bråte gick upp i rök var det kanske ändå mest bara praktiskt vardagsbestyr. För att ge plats åt det nya.

5 snabba om Valborgsmässoafton

• Valborgsmässoafton eller valborgsmäss infaller 30 april.
• 30 april är allmän flaggdag. Det beror på att kungen fyller år och har varken med våren eller med Valborg att göra.
• Namnet Valborg tog plats i den svenska almanackan först 1901.
• Valborg hette egentligen hette Valpurga eller Valpurgis, Hon var en katolsk abbedissa på 700-talet i Eichstadt i Bayern i Tyskland . Den 1 maj år 799 och förklarades hon till helgon. Det sägs hänga ihop med att olja hade setts sippra fram ur hennes sarkofag. Den som smorde sig med denna kunde sades bli frisk från sjukdomar.
• Nu för tiden firas Valborg allra mest i universitetsstäderna Lund och Uppsala. Där har studenterna länge hyllat våren med sillfrukost, körsång, champagnegalopp och mösspåtagning. I coronatider är det mesta firandet dock inställt.
• Källor: Nordiska museet, Jönköpings länsmuseum, Örnsköldsviks kommun

Läs också: Elda trädgårdsavfall – reglerna du behöver ha koll på