Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 8 mars

På Vänna gård vill man ge grisarna ett naturnära liv

Laggarberg

På Vänna gård får grisarna böka fritt i hagen. Och slipper stressande transporter. Ägarna, Per och Helena, är veterinärer som startat eget gårdsslakteri.

 Grisarna på Vänna gård har tillgång till utevistelse året om.
Grisarna på Vänna gård har tillgång till utevistelse året om. FOTO: PRIVAT

Trots det kalla vintervädret letar sig några av grisarna på Vänna gård ut i hagen. När grisbönderna Helena Vestin och Per Jonsson tömmer en skopa jord där blir det full fart.

Älskar myllan

 Helena Vestin och Per Jonsson är veterinärer som föder upp grisar småskaligt och med eget gårdsslakteri, på Vänna gård.
Helena Vestin och Per Jonsson är veterinärer som föder upp grisar småskaligt och med eget gårdsslakteri, på Vänna gård. FOTO: Katarina Lövgren

Grisarna skyndar fram för att böka runt i den mjuka myllan. De puttas och buffar ivriga i att få bli den första med trynet i jordhögen.

– Det går inte att nog understryka hur viktigt det är med jord för grisar. Att böka i jord och lera utomhus är den naturliga miljön och en förutsättning för att de ska må bra, säger Per med känsla.

Läs också: Livet på landet – läs fler inspirerande artiklar om människor som vågar satsa

Friska grisar

 Knorr på svansen är ett tecken på det goda grisliv som grisarna har hos Helena och Per på Vänna gård.
Knorr på svansen är ett tecken på det goda grisliv som grisarna har hos Helena och Per på Vänna gård. FOTO: Katarina Lövgren

Förutom att tugga i sig näringsrika daggmaskar och andra småkryp äter grisarna själva jorden också. Det tycks stärka deras tarmflora och immunförsvar, hittills har ingen av smågrisarna haft diarré.

Nyfallen snö täcker marken runt Pers och Helenas gård, uppe på en höjd i byn Laggarberg i Timrå kommun.

Småskalig grisproduktion

 Gårdens åtta dikor av köttrasen Belted Galloway. Korna får gå ute året om. Här pysslas de om av Helena och Per.
Gårdens åtta dikor av köttrasen Belted Galloway. Korna får gå ute året om. Här pysslas de om av Helena och Per. FOTO: Katarina Lövgren

Det ångar om grisarnas andedräkt och ganska snart vill de in i värmen igen. Även inomhus får de utlopp för sitt behov av att böka i det tjocka halmlagret inne i grishuset.

Per och Helena har byggt en småskalig grisproduktion som på många sätt är ett föredöme ur både djuromsorgs- och miljösynpunkt. Och som går ihop ekonomiskt tack vare att de förädlar köttet.

Slakteriet blev en chock

 Varumärket Vänna gårdskött har blivit känt i trakten kring Timrå och även hos mer långväga kunder.
Varumärket Vänna gårdskött har blivit känt i trakten kring Timrå och även hos mer långväga kunder. FOTO: Katarina Lövgren

De träffades på 1980-talet när de utbildade sig till veterinärer. Då hade de inte en tanke på att bli grisbönder i framtiden.

Tvärtom blev mötet med dåtidens köttproduktion något av en chock när de båda arbetade inom storskalig grisslakt i södra Sverige.

– Det var en omskakande upplevelse att se hur grisarna blev behandlade vid drivning till slakt, efter en lång, trång transport. Dessutom efter ett liv i trånga boxar utan ströbädd och möjlighet att utöva sina naturliga beteenden, säger Helena.

Kunde köpa gård

 Djurvänner Helena Vestin och Per Jonsson vill ge sina djur ett så bra liv som möjligt.
Djurvänner Helena Vestin och Per Jonsson vill ge sina djur ett så bra liv som möjligt. FOTO: PRIVAT

Paret flyttade i början av 1990-talet norrut till Helenas hemtrakter i Timrå och öppnade en veterinärklinik för sporthästar. Bara någon mil bort ligger Bergsåkers travbana så parets verksamhet hade stabilt kundunderlag.

2010 dök möjligheten upp att köpa en granngård med gamla ekonomibyggnader. De gjorde affär, skaffade en liten besättning med dikor och var därmed både veterinärer med hästklinik och köttbönder.

Startade eget slakteri

 Så här års har suggorna gott om plats och mycket halm att böka i. Helena tittar till dem och kliar en av dem bakom örat.
Så här års har suggorna gott om plats och mycket halm att böka i. Helena tittar till dem och kliar en av dem bakom örat. FOTO: Katarina Lövgren

Samtidigt började tanken gro på att föda upp grisar småskaligt. Och bygga ett eget slakteri så att djuren slipper transporteras.

De var ju trots allt veterinärer och kunde klara myndigheternas hårda krav för att driva gårdsslakteri. Deras i dag vuxna dotter Jenny var starkt pådrivande.

– Vi bestämde oss för att investera i ett eget slakteri och bli grisbönder med ansvar för hela kedjan, från befruktning och uppfödning till slakt och färdiga produkter, säger Per.

Investerade fem miljoner

 Per kikar in genom luckan till suggorna. De har det varmt och skönt inne i stallarna - på det tjocka, mjuka halmlagret.
Per kikar in genom luckan till suggorna. De har det varmt och skönt inne i stallarna - på det tjocka, mjuka halmlagret. FOTO: Katarina Lövgren

2017 skaffade de sina första grisar till gården och snart stod också det nya slakteriet med produktionskök färdigt. De gamla stallarna byggdes om och solceller installerades på taken. En el-lastare används för de dagliga sysslorna.

Totalt har paret investerat över fem miljoner kronor för att förverkliga sin dröm och starta Vänna Gårdskött.

Drivkraften är att ge grisar ett värdigt liv, sprida kunskap om deras naturliga behov och erbjuda fläskprodukter som kan ätas med gott samvete.

Vill uppgradera grisens värde

 Stämningen är lugn och grisarna samsas snällt då de har gott om plats och halm att böka i.
Stämningen är lugn och grisarna samsas snällt då de har gott om plats och halm att böka i. FOTO: Katarina Lövgren

De är medvetna om den press som många grisbönder lever under, med global priskonkurrens och nästan inga marginaler. Att många konsumenter mest tittar på prislappen och är okunniga om att lite högre priser skulle kunna ge grisarna betydligt bättre förhållanden.

– Grisen är ett oerhört aktivt och nyfiket djurslag med behov av att springa, böka, leka och bada, säger Per.

– Vi har ett samhälle där många vill äta kött och då gäller att kunna föda upp och slakta grisarna på ett värdigt sätt, säger Helena.

Men hon inser att hon och Per har en stor fördel i att de båda är veterinärer och kan hålla nere kostnaderna i sitt gårdsslakteri. Dessutom har de stor kunskap om grisarnas behov och beteende.

Lugnt vid slakten

 Per har utbildat sig inom föräldling och charkproduktion och här tillverkar han korv tillsammans med dottern Jenny. Gården har även två anställda.
Per har utbildat sig inom föräldling och charkproduktion och här tillverkar han korv tillsammans med dottern Jenny. Gården har även två anställda. FOTO: Katarina Lövgren

När en gris ska slaktas lockas den fram lugnt med godsaker tills den bedövas med både eltång och bultpistol. På slaktplatsen är stämningen så lugn att de väntande grisarna ligger och sover.

– Grisen hinner inte förstå eller känna något. Därefter avblodas den och vi tar hand om hela djuret inne på slakteriet.

På Vänna föds alla kultingar i mars och april så att de kan beta gräs och böka i jorden utomhus hela sommarhalvåret.

Egna charkdelikatesser

 Exklusiva charkuterier som får kosta lite mer för att grisarna ska få ett värdigt liv i småskalig uppfödning.
Exklusiva charkuterier som får kosta lite mer för att grisarna ska få ett värdigt liv i småskalig uppfödning. FOTO: Katarina Lövgren

Intäkterna kommer från försäljning i den egna gårdsbutiken. Där säljer de köttlådor och bacon, olika sorters korvar, pölsa, rullader, pastejer, rökt skinka och mycket mer.

Per har gått en charkutbildning hos Eldrimner nationellt resurscentrum för mathantverk.

– Priserna är höga och måste också vara det eftersom djurens livskvalitet också har ett högt värde, säger Helena och Per.

Läs också: Oroväckande skillnad på svenskt och importerat griskött


Så fixade de företaget

Finansieringen: Två tredjedelar eget kapital och en tredjedel stöd.

Omsättningen: Prognos för 2019: 2 mkr.

Marknadsföringen: Facebook; Vänna gårdskött, instagram: @vannagardskott. Hemsida under produktion.

Antal anställda: Tre timanställda på gården, timanställda slaktare, styckare och köksarbetare under säsong.

Största misstaget under starten: ”Att missbedöma hur mycket arbetstid som krävs för att både driva gården, sköta djuren, slakta, stycka, producera, marknadsföra och sälja produkter. Det är en livsstil men vi jobbar själva cirka 100 timmar i veckan. Vi måste också planera slakten bättre så den inte krockar tidsmässigt när slaktarna som ska hyras in är upptagna med älgjakten.”

Det gick bättre än förväntat: ”Att få upp farten på förädling av produkter och att få snabb och bra respons från kunderna.”


Vill skapa fler jobb

Aktuella: Grisuppfödare med eget slakteri och charkproduktion.

Bor: På gården Vänna i byn Laggarberg i Timrå kommun, strax utanför Sundsvall.

Ålder: 55 respektive 52 år.

Familj: Varandra och den vuxna dottern Jenny.

Yrken: Veterinärer och köttbönder.

Drömmer om: Att verksamheten ska fortsätta skapa arbetstillfällen.

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 43 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen