Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 28 juni 2018

Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt: Att varannan mattallrik är importerad är ohållbart!

Vinterviken

Fler hyresrätter, ökad självförsörjning, mer förädling och vegoprodukter! Det är några framtidsförslag för landsbygden från Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt.

 Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt kopplar ofta av i naturen kring Vinterviken i södra Stockholm. Hit går han ibland när det är långa telefonmöten i verkställande utskottet.
Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt kopplar ofta av i naturen kring Vinterviken i södra Stockholm. Hit går han ibland när det är långa telefonmöten i verkställande utskottet. FOTO: Thomas Carlgren

Partiledarintervju – del 4

Vilka förslag har de åtta riksdagspartierna för de små kommunerna, den svenska maten, sjukvården och vägarna på landsbygden?Här är del 4 i Lands serie av partiledarintervjuer inför valet i höst, med Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt.Läs också: Del 1 – Stefan LöfvenLäs också: Del 2 – Isabella LövinLäs också: Del 3 – Jimmie ÅkessonLäs också: Del 5 – Annie LööfLäs också: Del 6 – Ulf KristerssonLäs också: Del 7 – Jan BjörklundLäs också: Del 8 – Ebba Busch Thor

Vattnet glittrar i Vinterviken söder om Stockholm, nära Jonas Sjöstedts nuvarande hemtrakt.

Som barn flyttade han runt men bodde länge i Umeå. Och 2010 köpte han ett hus i närbelägna byn Sörböle dit familjen åker så fort de kan.

Det är där Vänsterpartiets partiledare känner att han har sin verkliga hembygd.

Jonas Sjöstedts Sörböle

Hur mår din hembygd?

– Sörböle mår bra. Det är en typiskt stadsnära by som det går bra för. Det tar 23 min till Umeå med bil. Dit flyttar folk in och man har precis byggt ut skolan.

– Byn ligger ändå tillräckligt långt ut för att det ska finnas mycket självorganisering. Vi har väg- och vattenförening och håller på att dra in fiber. Folk är vana att hjälpas åt och ordna saker själva.

Har Sörböle kanske problem med växtvärk?

– Ja, huspriserna har gått upp markant, många fritidshus blir åretruntboenden. Och vi behöver bygga hyreslägenheter även på landsbygden. Det tänker man ofta bort när man pratar bostadsbrist, men det är akut för att få unga att bo kvar.

– En av våra små framgångar i budgeten är ett investeringsstöd till att bygga billigare hyreslägenheter som framför allt använts av många landsbygdskommuner, som kanske inte hade byggt annars.

De små kommunerna

Hur ska de små kommunerna, med minskande befolkning överleva?

– Vi menar att man måste öka den kommunala utjämningen, så att man klarar servicen och inte behöver ha så höga kommunalskatter. Många av landsbygdskommunerna levererar inte bara råvaror till Sveriges ekonomi utan också ungdomar och sen har de många äldre kvar. Tänker också att det finns stora vinster för de små kommunerna i att samarbeta på många områden.

Har ni några fler förslag?

– Ja, tänk om en glesbygdskommun som Sorsele kunde få tillbaka en bråkdel av de värden på skog, vattenkraft och mineraler som den generar. Då hade det varit en ganska välmående kommun. Åker man över till Norge, så ser det ut så. Vi borde ha ett liknande i system här. Det kan vara skillnaden mellan att bygga upp livskraftiga samhällen eller att bara exploatera.

Sjukvården

Hur ska bristen på läkare och sjuksköterskor i mindre kommuner på landsbygden lösas?

– Vi kikat mycket på Nordnorge, där man skriver av studieskulderna för sjukvårdspersonal, lärare och andra svårrekryterade yrkesgrupper. Vi har faktiskt fått in det bland landsbygdskommitténs förslag,

– Utbildning regionalt är också viktigt. Många är lite äldre när de utbildar sig till undersköterska eller specialiserar sig. Då måste det finnas utbildningar i hela Sverige för många kan inte flytta till universitetsstäderna.

I dag kan vården vara olika beroende på var i landet man bor. Hur ska den bli jämlik?

– Vi menar att vinst- och marknadsstyrd sjukvård gynnar storstäderna och missgynnar landsbygden. Mitt hemlän är ett typexempel. Umeå, där länets yngsta, rikaste och friskaste befolkning bor, fick snabbt tre privata vårdcentraler. Samtidigt drog man in ambulanser i två glesbygdskommuner och försökte lägga ned vårdplatserna i Dorotea, men gick bet för att invånarna gjorde motstånd.

Hur ska små sjukhus klara att erbjuda högkvalitativ vård

– Även ett litet sjukhus som det i Lycksele kan specialisera sig, så att i stället för att alla patienter åker till Umeå kan vissa behandlas där. Sen har vi arbetat väldigt aktivt för att behålla sjukvård. BB Sollefteå har ju blivit nästan en symbolstrid, där man av kortsiktiga besparingsskäl slog sönder en fungerande verksamhet och nu haft flera födslar i bilar i stället.

Ska staten styra sjukvården mer?

– Ja, tror att det behövs för den är väldigt ojämlik. I dag har vi både väldigt små landsting som Gotland och Jämtland och enorma som Västra Götaland, Skåne och Stockholm. En del landsting ligger ganska illa till ekonomiskt.

Vi är öppna för att se över detta, nya sjukvårdsregioner eller hur man nu gör, för att vården ska klara de utmaningar man har.

Den svenska maten

FOTO: Thomas Carlgren

Allt fler konsumenter vill ha svensk mat. Hur viktig är svensk livsmedelsproduktion?

– Vi fick in i skrivningar i Livsmedelsstrategin om ökad självförsörjning, för varannan mattallrik vi äter är inte producerad i Sverige. Det innebär en enorm sårbarhet för vårt samhälle och man ser på vilket transportbehov det föder så är det inte hållbart ur klimatsynpunkt på sikt. Mer närproducerat och svenskt är vårt mål.

Hur ska det gå till?

– Det offentliga ska prioritera att köpa in närproducerat och ekologiskt. Även om man har sin budget får man tänka lite större för att gynna det lokala näringslivet och jordbruket.

Och vi har ändrat upphandlingsreglerna så att det har blivit lättare, och nu är det viktigt att hjälpa kommuner och regioner i hur man gör.

Hur ska svensk mat stå sig i konkurrensen från billig importmat?

– Det är viktigt med köptrohet också hos mig som köper mat i butiken, att jag faktiskt köper svenskt. Vi vet ju att djurhållningen är bättre i det svenska jordbruket, att det blir mindre transporter. Sen vill vi stödja förädling. Lönsamheten i jordbruket blir mycket större om man kan förädla. Vi ser en rörelse av mindre mejerier, köttproducenter, glasstillverkare som satsar på kunskap och kvalitet.

– Och så Eldrimner i Jämtland som har hjälpt till att utveckla massor av jordbruksföretag. Det har ökat utbudet av högkvalitativ ost, kött och mycket annat. Sådana verksamheter är beroende av det finns stöd från samhället.

Ni tror att det kan ge jobb på landsbygden?

– Absolut. Delar av Sverige marknadsför sig redan på det sättet, som Falbygden till exempel, och man kan även se det i Jämtland väldigt tydigt. Det kan ofta kopplas till lokal turism. Mycket av turismen i dag går ut på att man vill äta gott, bo någonstans på landet.

Ni vill även satsa på naturbruksgymnasier?

– Ja, det är viktigt som en del av en helhetspolitik, eftersom det är ganska dyra utbildningar. Det är inte alldeles säkert att framtidens jordbrukare växer upp i jordbrukarhem. Därför behövs bra utbildningar för dem.

Du tycker att bönderna ska bejaka vegotrenden lite mer?

– Ja, matvanor ändras, och en ny stor marknad öppnas som jag tycker att man ska bejaka. Nu kommer många svenska jordbrukare och livsmedelsföretag med olika vegetariska alternativ som blir internationella succéer, som Oatley, som även skapar jobb.

Många på landsbygden blir energiproducenter i framtiden, spår du?

– Ja, det finns stora möjligheter. Svenskt lantbruk och landsbygd är en stor del av lösningen för omställning till gröna bränslen, biogas, med mera. Det innebär också att jordbrukaren, skogsägaren och även byaföreningen kan tjäna pengar på den el eller biogas de producerar.

Landsbygdskommittén

Vilka är era viktigaste förslag från Landsbygdskommittén?

– Det är avskrivning av studiemedel för vissa yrkesgrupper på landsbygden. Sedan att se över reseavdraget. Det ska inte premiera stockholmare som sitter i bilköer och lika gärna kunde ha åkt pendeltåg, utan ska gå till människor som har långa avstånd och måste ta bilen till jobbet.

Jonas Sjöstedt

Namn: Jonas Sjöstedt

Ålder: 53 år.

Bor: I lägenhet i Midsommarkransen i södra Stockholm, stuga i Sörböle.

Gör: Partiledare för Vänsterpartiet.

Familj: Hustrun Ann, tvillingarna Tor och Greta, 11 år, och dottern Ann, 28 år, från ett tidigare äktenskap.

Intressen: Matlagning och vara i skog och mark, till exempel bärplockning och längdskidåkning.

Relaterade artiklar

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen