Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 1 december 2020

Vävmästaren Ronald lär ut sina smartaste knep

Varpen går åt ett håll, inslaget åt det andra och mästaren håller i trådarna. Möt Ronald Hedman från Brännbacken mellan Arjeplog och Sorsele.

 Ronald Hedman vid sin rejält tilltagna vävstol. Just nu väver han mjuka handdukar.
Ronald Hedman vid sin rejält tilltagna vävstol. Just nu väver han mjuka handdukar. FOTO: Ewa Nilsson

I ett vanligt hus sitter en vanlig man i en vanlig tröja vid ett vanligt köksbord i furu. Eller, vänta lite.

Ronald Hedman drar lite i det smårutiga tröjtyget och säger:

– Jag har vävt det själv. Det är hålkrus.

Dags att ställa om skärpan till makro och titta nära på allt. Tröjan är vävd med sisådär 18 inslag per våfflig centimeter, gardinerna är glatt randiga på ett vis man aldrig ser i butik och linneduken på bordet är nästan löjligt fin, så här till vardags.

Tråden i inslag och varp får sytråd att verka knubbig och varje gåsöga i väven är inte större än just ögat på en gås.

Ronald väver allt – men inte trasmattor

 Ronald Hedman har vävt ända sedan han var nio, tio år. Här visar han en riktigt rolig väv. Handdukar man kan randa lite hur som helst.
Ronald Hedman har vävt ända sedan han var nio, tio år. Här visar han en riktigt rolig väv. Handdukar man kan randa lite hur som helst. FOTO: Ewa Nilsson

Ronald är heller inte vanlig på något vis. Han är en före detta mjölkbonde och gammal hängflygare. Nu är han också trubadur och innan gästerna åkt har han hunnit spela Schuberts Impromptu No 3 på pianot.

Hit till Brännbacken, några mil söder om Arjeplog, kommer vävföreningar på studiebesök för att lära sig.

För Ronald väver väl allt.

– Nähä! Det gör jag inte. Jag väver inte trasmattor, det får andra göra, protesterar han.

Ronald är född och uppvuxen i det röda huset utsikt över sjön Gargejaure Hans morfars gamla hus lite högre upp i backen är numera sonens sommarstuga.

Läs också: Klassiska Klässbols Linneväveri kommer aldrig lämna bygden

I den lilla förrådsboden i sänkan nedanför började allt en gång.

– Där på vinden vävde jag min första väv. Jag var en nio, tio år då, berättar Ronald.

Sedan dess har vävningen varit med. Han har vävt både till sig själv och på beställning till exempel till Hemslöjden.

– Jag fick en beställning på 50 meter tyg till sjalar. Det var roligt att se det växa fram under händerna.

Läs också: Ronald lär dig få fart på spinnrocken

Hemvävda linnelakan

 Badhanddukar som Ronald vävt i lent sammetsgarn av bomull.
Badhanddukar som Ronald vävt i lent sammetsgarn av bomull. FOTO: Ewa Nilsson

Ronald tar oss på rundtur och visar vad han råkar ha hemma just nu.

– Här ska ni få se. Här är kläderna jag och Martin Lestander brukar ha när vi är ute och spelar.

Ronald visar mjuka vadmalsbyxor och en skjorta i finaste, vita linne. Jo, han har vävt alltihop och dessutom spunnit garnet till byxorna.

På sängen i gästrummet ligger rullarna med hemvävt. Här finns de skiraste gardiner med bomullsvarp och lin i inslaget. Färgglada badhanddukar i sammetsgarn ligger skavfötters med disktrasor i våffelväv och glatt randiga kökshanddukar i halvlinne.

Läs också: Klippan ylleplädar: Birgitta är doldisen bakom 30-årig succé!

 Modellen heter Farmors finrum och är vävd med bomull i varpen och lin i inslaget.
Modellen heter Farmors finrum och är vävd med bomull i varpen och lin i inslaget. FOTO: Ewa Nilsson

Det mesta är till salu och han har vett att ta betalt.

Och sedan, juvelen i kronan. Ronald tar fram handvävt tyg till lakan och påslakan i lin. Inslag och varp är tunn som fiskelina.

– Och vet du vad jag också gör? Godis till rovfåglar!

Örngott, ja visst. Ronald plirar förtjust, han är en riktig hejare på ordvitsar. Göteborgarna har inte mycket att komma med.

Linnelakanen väver han på 160 centimeters bredd. Det är en förskräcklig massa sköra lintrådar som kan gå av med ett ”twoing”.

– Äsch, inte är det så farligt, säger Ronald lugnt.

Efter alla dessa år vid vävstolen har han massor med knep på lager, ofta lite annorlunda.

– Jag har inte haft någon som lärt mig egentligen. Jag har fått lista ut saker själv, lite ”trial and error”.

Resultatet en fantastisk bank med smarta vävtips. Här bjuder han Lands läsare på några av sina bästa.

Ronalds bästa vävtips

 Höjden av lyx. Vackra disktrasor i våffelväv.
Höjden av lyx. Vackra disktrasor i våffelväv.

1. Använd redkam i stället för att förskeda. Det spar tid.

2. Gör två skäl när du varpar, ett i början och ett i slutet på varpen. Då behöver du inte göra ett nytt skäl när du förskedat eller dragit på varpen med redkam.

3. Skaffa kontramarsch, en anordning som lyfter varpen samtidigt som tramporna drar neråt. Det ger ett större och jämnare skäl, särskilt när väven är bred.

4. Om du väver på full bredd kan varpen lätt halka av spröten. Dra på varpen aningen smalare än skedbredden och bredda upp den genom att sätta spikar på sträckbommen och leda varptrådarna snett utåt från garnbommen. Sätt spikar så att det blir grupper på ungefär 15 trådar emellan.

5. Låt aldrig skeden vara det bredaste på varpens väg genom vävstolen. Då nöts de yttersta trådarna av.

6. Går en varptråd av kan du få en knutfri skarv genom att dra den trasiga tråden bakåt och låta den hänga. Sy i stället fast en ny varptråd på den gamlas plats i det färdiga tyget, led den genom sked och solv och häng en pet-flaska som motvikt på andra sidan sträckbommen. När den ursprungliga tråden dyker upp kan den sys fast på samma sätt och den extra tråden tas bort.

7. Tänk på att knutar blir snudd på osynliga i mönstertrampning. I tuskaft syns de mer.

9. Strunta i att köpa en särskild bandvävstol. Det går lika bra att väva smala band i en stor vävstol. Trä som vanligt genom skaften. Använd inte slagbommen utan trampa som vanligt och använd stickan för att trycka ihop inslagen.

Smartaste hjälpmedlen

 Lätt att mäta. En bit kartong håller ordning på ränderna.
Lätt att mäta. En bit kartong håller ordning på ränderna. FOTO: Ewa Nilsson

Kartonglinjal till randigt. Mätt upp hur breda ränderna ska vara på en bit kartong så går det lätt att få dem likadana.

Nåldyna på slagbommen. Linda lite tyg runt slagbommens överkant och sätt nålar där. Alltid bra att ha.

 Smart skiva som sitter i vägen när skytteln kommer susande.
Smart skiva som sitter i vägen när skytteln kommer susande. FOTO: Ewa Nilsson

Smart skyttelstopp. När väven är bred måste skytteln ha fart för att ta sig hela vägen. Klipp till en bit styv plast och fäst den en bit ut från stadkanten så slipper du leta skyttel på golvet.

Enkel ulltvätt. Spar nätsäcken från potatisen och lägg den otvättade ullen i den. Sänk ner i ljummet tvålvatten och hissa upp och ner försiktigt. Gnugga inte! Skölj sedan på samma sätt i svalare vatten tills sköljvattnet är klart.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen