Vilket är landsbygdens vackraste ord?

Det svenska ordförrådet är rikt och många av de ord som är relaterade till livet på landet är riktigt vackert klingande. Eller, det bestämmer ju faktiskt var och en själv. Den som väljer att placera krysantemum högst upp på topplistan över de fagraste och grannaste landsbygdsorden kanske ställs i opposition till någon som håller barfota högst.

Läs också: 20 svenska resmål för dig som älskar häftig natur

Eller så sätter någon mest värde på förgätmigej och en annan glänta, en tredje halm och den fjärde skogsbryn. Och så vidare. Smaken är delad som den berömda baken.

Alldeles oavsett finns vanligen även en liten historia bakom varje ord, en härstamning som kanske rent av gör glosan än mer praktfull. Här intill kan du (utan inbördes ordning!) ta del av tio exempel på vackra ord som för tankarna till landsbygden samt lite information om dem.

Och framför allt: Vad tycker du? Vilken är ditt vackraste landsbygdsord och varför? Berätta för oss – mejla till redaktionen@land.se.

Läs också: Midsommarblomster spelar boule med sina frön

Förgätmigej

En växt i släktet förgätmigejer och familjen strävbladiga växter som växer i hela Sverige, men är vanligast söderut. Förgätmigej är landskapsblomma i Dalsland och i USA-staten Alaska och är en vädjan på gammalsvenska: Förgät mig ej. Glöm mig inte. När Svenska Dagbladets läsare 2015 utsåg det svenska språkets vackraste ord vann förgätmigej, som hade nominerats av författaren Björn Ranelid.

Glänta

Glänta är en liten öppen plats i skogen men har också innebörden att man öppnar något en aning, exempelvis ett fönster. Alltså kan ordet vara både ett substantiv och ett verb. På landsbygden används ofta tillägget skogs, och således skogsglänta som helhet. En skogsglänta kan liknas vid en liten äng som är insprängd i den omgivande skogen, och gräsbeväxta gläntor är viktiga för gräsätande djur då där finns foder.

Läs också: Slå och så – tipsen för blommande vägkanter

Gärdsgård

Har sin grund i fornsvenskans gärde; inhägnat område med staket i varierande utseende och naturmaterial. Vanligast i Norden är gärdesgård (eller även gärsgård eller gärdsgård) i trä, men även stengärdesgårdar förekommer. I Sverige finns även dialektala benämningar: fassbannhaga (Hälsingland), gjashlhaga (Jämtland) och skihaga (Västerbotten, syftar på granskidor som användes som stänger). Uttrycket ”det hänger på gärsgårn” anses komma från jägarspråket – om drevhunden fastnat går jaktbytet förlorat.

Halm

Halm är i korthet strået från mogen säd, det vill säga det som är kvar när fröna från växten har avlägsnats. Halm är en biprodukt som används till många olika ändamål inom jordbruk och tillverkning, och används exempelvis ofta som strö till djur och i juletid tillverkas bockar och andra typer av pynt av halm. Tillbaka i tiden användes halm gärna som bäddmaterial och stoppning i madrasser.

Läs också: Här är trädgårdens mest väldoftande sommarblommor

Jordmån

Betyder helt enkelt markens beskaffenhet med tanke på dess förtjänst, på de biologiska processer och den växtkraft som där finns, i Sverige vanligen ner till en meters djup. Jord är den blandning av mineraler, gaser, organiska material och annat som täcker jordens landyta. I mån finns betydelsen något att inte förkasta, något av värde, och norrlänningar känner igen uttrycket ”hä var mån i”, det var alltid något.

Lövkoja

En väldoftande växt som har fått sitt namn på ett lite ovanligt sätt. Man skulle kunna tro att orden löv och koja är inblandade. Men i stället handlar det om en försvenskning av grekiska ordet leukonin, byggt på att man associerat till ord i det egna språket.

Sommaräng

Ordet sommar kommer från fornsvenskans sumar, från den ursprungliga germanskan med betydelsen halvår. Långt tillbaka i tiden var Sommar ett nordiskt förnamn. Ordet äng används i meningen öppen gräsmark som inte är åker eller gräsmatta, alltså mark vars vegetation huvudsakligen består av stråväxter, främst gräs och örter.

Läs också: 5 steg – så gör du en egen sommaräng

Skogsbryn

Skogsbryn är gränsen mellan skog och öppen terräng och en spridningskorridor för många av odlingslandskapets och skogens trängda arter. Buskagen ger skydd och föda åt älg, rådjur, hare, fälthöns och andra fåglar. Växtligheten är också goda jaktmarker för rovdjur. Med samma innebörd kan även sägas skogsrand och skogskant.

Tjärn

En tjärn är en liten sjö ofta i skogen och där av ofta benämnt skogstjärn. Inte sällan är en skogstjärn det kvarvarande av en tidigare sjö som har vuxit igen. Den kan ha en tydlig gräns men också gungfly, det vill säga en flytande blandning av vatten- och landväxter som kan lossna och flyta helt fritt.

Älva

I yngre folktron är älvan ett kvinnligt naturväsen som i skymning och vid soluppgång kunde ses dansa över ängar, fält och marker. I äldre folktradition ansågs älvan vara könsneutral, men på samma sätt vara ett övernaturligt väsen som behärskade elementet jorden.

Källor: Ord med historia (Prisma), Om ett ord (Bokförlaget DN), svd.se, wikipedia.se