Det doftar ull överallt men uppe och nere är ändå vitt skilda saker. Vi tar turen runt Wålstedts Ullspinneri i Dala Floda och börjar i det prydliga visningsrummet på markplan. Hyllorna rymmer regnbågar av garnhärvor.

Roger och Sonia Bush kom hit från Tasmanien 2012 för att hjälpa till att få fart Sonias familjs släktföretag. Sonia blev då fjärde generationens spinnare.

De lärde sig handskas med ullen, maskinerna och att färga garnet. Framtiden såg ljus ut men när Sonias mamma gick bort visade det sig att ägarförhållandena var oklara.

Företaget fick läggas ner och startas igen när allt var utrett, nu med en femte generation spinnare med på tåget.

– Och just när vi startat företaget igen kom coronan och gjorde allt osäkert. Vi använde den tiden till att renovera här uppe, berättar Roger, vår guide för dagen.

Räddade lantrasfår

Lutad mot ett av rummets nybyggda träbänkar berättar han historien om Mary och Lennart Wålstedt som gav sig sjutton på att rädda det svenska lantrasfåret som var på väg att dö ut.

Mary och Lennarts son Lasse Wålstedt startade spinneriet 1935. Det var också han som byggde den fantastiska spinnmaskinen som på 1970-talet hävde ur sig 10 ton garn per år.

80 år senare är Gamla maskinen fortfarande i gång men just nu hörs den inte, inte ens när vi börjar gå nerför trapporna till spinneriet i källaren.

– Den här är bra. En av alla smarta maskiner Lasse byggde, säger Roger och stannar till vid en makalös manick med en krok och en rejält nött träpedal.

Han lägger en garnhärva runt kroken och trampar till. Vips, dras härvan ihop så att den viker sig dubbel i en snygg spiral. Varje tråd ligger spänd och trasselskyddad.

– Det hade varit ett elände att göra det här för hand, konstaterar han.

Blå ulltårta

Vi tar vägen förbi frysen med alla dyrbara färgprover från konsthantverkare som specialbeställt garn till sina verk. Här förvaras till exempel dyrgripar som prover till Märta Måås-Fjetterströms vävar. Kylan och mörkret skyddar garnerna.

Om de vill ha mer av samma vara ger proverna och sparade färgrecept möjlighet att beställa mer.

En trappa ner börjar det bli verkstad på allvar. Här står stora kar där ullen tvättas i Västerdalälvens vatten och ammoniak, sköljs och färgas.

– Någon föreslog att vi skulle starta spa. Varmt vatten i karen och ett glas vin på karkanten. Fast det är nog att ta i, fnissar Roger och styr vidare in i nästa rum.

Mitt på golvet ligger en pösande ulltårta. Wålstedts färgmästare, Sonia, har färgat den jeansblå mixen av kulörer och lagt dem i lager. De ska sedan matas in i Gamla maskinen, det ena lagret efter det andra så att garnet blir mångfärgat.

Men inte just nu, tystnaden får sin förklaring. Gamla maskinen tjorvar och står stilla. Sonia och sonen James står i var sin ände av bjässen och pysslar. De drar i trådar och grejar. Kort sagt, gullar med den gamla kolossen.

– Hon är inte lätt. Det har tagit lång tid att lära sig förstå sig på den här maskinen, konstaterar Sonia.

Gamla maskinen tuggar i gång och över slamret berättar hon historien om den fantastiska spinnmaskinen som Lasse Wålstedt byggde helt från grunden.

– Den skulle klara allt, till och med ryaullen.

Mattan av mjuk, blå ull läggs in i ena änden av maskinen, försvinner in i röran av rullande kugghjul och borstar för att komma ut som garn, spunnet och klart.

Mot svensk tweed

I den charmigt nötta och ulldoftande lokalen finns fler smarta och nya maskiner som breddar utbudet av garn från Wålstedts. Gamla maskinens entrådiga får sällskap av tvinnade garner av alla sorter.

– Här gör vi till exempel z-tvinnat garn som används när man stickar tvåändstickning, förklarar Roger och visar runt bland maskinerna i den mer moderna maskinparken.

Precis som när företaget bildades har Wålstedts blivit ett nav för nytänkande och utveckling när det gäller svensk ull och svenska garner.

Ett exempel är ett projekt för att ta fram tweed gjord av svensk ull. Ett annat är att få till en nationell kunskapsbank.

– Det behövs en inventering av vilka typer av ull vi har så att företag som vill använda den kan veta vad som finns att välja på och var de kan köpa ullen, säger Roger.

Nu i höst drar ullmaskineriet i gång på allvar när Wålstedts ständigt växande nätverk av ullproducenter klipper sina får.

– Det här är vår mest intensiva period när vi får in ullen och börjar jobba med den, säger Roger.

Samlade kring matbordet i Wålstedts pausrum sitter hela gänget och äter smörgåsar, alla i var sin stickad tröja i husets garn.

Det är färgdrottningen Sonia, spinnmaster Roger, sonen James och Sofia Hagen Widing.

Ingen av dem jobbar med sälj eller PR. Sonja ruskar på huvudet och förklarar att det inte behövs.

– Vi lägger upp på vår Facebook när det finns garn, sedan flyger det av hyllorna.

Företag i spinn

Företag: Wålstedts Ullspinneri i Dala-Floda

Ägare: Sonia och Roger Bush.

Se mer av Wålstedts: Wåhlstedts hemsida, facebook samt instagram.