Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Mat & dryck 14 februari

Därför är svenskt kött bättre än importerat

Mindre men bättre brukar rådet vara om vår köttkonsumtion. Men utan betande kor hotas sommarens flora, konstaterar Per Toräng på Sveriges lantbruksuniversitet.

 Uttjänta mjölkkor blir det godaste köttet. Det tycker till och med stjärnkockarna.
Uttjänta mjölkkor blir det godaste köttet. Det tycker till och med stjärnkockarna. FOTO: istock

Lands köttskola – del 1

Vad är egentligen skillnaden mellan svenskt och importerat kött, och vad skiljer konventionellt kött från ekologiskt? Vad innebär valet vi gör i matbutiken?Lands köttskola är en uppskattad artikelserie i fyra delar, som belyser svensk köttproduktion ur ett konsumentperspektiv.Läs också:Del 2 – KycklingLäs också:Del 3 – GrisköttLäs också:Del 4 – Lammkött

Kornas betade ängar är sinnebilden av det svenska landskapet och det handlar om mer än en bild. Även om nötköttet ifrågasätts ur klimatsynpunkt spelar det en nyckelroll för den biologiska mångfalden. Kornas idisslande omvandlar gräs till kött och till mjölk och gynnar samtidigt många växter.

– Om inte djuren betar naturbetesmarkerna växer de igen och blir sannolikt skog, säger Per Toräng som arbetar med frågor kring jordbrukslandskapet på Artdatabanken vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.

Gamla mjölkkor blir kött

Kött och mjölk hänger intimt samman. Det mesta svenska nötköttet kommer från gårdar som producerar mjölk. De tjurkalvar som föds fyller ingen funktion i mjölkproduktionen utan föds upp till ungnöt och slaktas. Mjölkkor som blivit för gamla eller inte längre behövs i mjölkproduktionen går till slakt.

Bättre kött

Som konsument är det lätt att tro att kött från gamla kor skulle vara ett sämre kött. Men ofta är det tvärtom eftersom smaken hänger samman med fettansättningen, alltså det insprängda fettet. Fettansättningen blir bättre på kor som fått leva några år extra.

Det är en orsak till att köttkockar, som till exempel tv-kocken Johan Jureskog, vurmar för äldre mjölkkor.

Läs också: Johan Jureskog: Ät mindre men dyrare kött

Nära två tredjedelar av svenskt nötkött kommer i grunden från en mjölkgård enligt siffror från både LRF och Jordbruksverket.

Vartannat kilo importkött

Men nästan vartannat kilo nötfärs, biff eller entrecôte är importerad. Det är kött från Irland, Nederländerna och Tyskland. En del kommer även från till exempel Brasilien där uppfödning riskerar att öka skövlingen av skog och leda till minskad biologisk mångfald.

Importerat kött i Ikeaköttbullar

Mycket av det importerade nötköttet äter vi utanför hemmet: Varannan hamburgare på McDonalds är gjord på polskt nötkött. Burgarna hos Burger king är på italienskt nötkött och Ikeas köttbullar är på irländsk färs enligt en undersökning från Sveriges konsumenter.

Läs också: Härifrån kommer köttet i Ikeas köttbullar

Och räkna inte med att biffen på krogen är svensk om det inte står på menyn. Detta är dessutom många gånger kött från djur som fått genmodifierat foder, GMO. Något som är förbjudet i Sverige.

Lag på bete

I Sverige är det till skillnad mot de flesta andra länder lag på att nötkreatur ska gå på bete under sommaren. Mjölkkorna går ofta på åkerbeten nära stallet för att underlätta mjölkningen, men kan också ledas iväg längre för att få friskt gräs. Kvigor och stutar (kastrerade tjurar) betar ofta på naturbetesmarker.

Bortsett från tjurkalvar och tjurar (som av säkerhetsskäl inte släpps på bete eftersom de kan vara aggressiva och stångas) går alla svenska nötdjur på bete sommartid.

I Danmark och Tyskland och de flesta andra länder står korna inne i ett stall hela livet.

Hotade hagar

I dag är bara några få procent av de betesmarker som fanns i Sverige vid mitten av 1800-talet kvar. Enbart sedan 1980-talet har 100 000 hektar naturbetesmark försvunnit. Kvar är mellan 300- och 400 000 hektar.

40 olika växter

En enda kvadratmeter betad hagmark kan rymma över 40 olika växter som i sin tur har betydelse för insekter, fjärilar och småfåglar.

– Backsippa, fältgentiana och orkidéer som honungsblomster och vityxne är några som är anpassade till betade naturbetesmarker. Många insekter hittar föda i örterna och gynnas av öppen sandmark som korna sparkar upp, säger Per Toräng.

Han menar att den som vill förstärka nötköttets positiva värden av djurens betande väljer naturbeteskött, gärna ekologiskt, där det finns garantier om att det slaktade djuret gått på naturbeten.

Köpa lokalt

Nötköttet går ofta att köpa lokalt – genom uppfödaren direkt via köttlådor – något som gör att man faktiskt kan veta mer exakt vilka marker som gynnats.

Läs också: Därför måste du fråga var köttet kommer ifrån!

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 43 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen