Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Mat & dryck 28 juni 2018

Fårfarmens succékombo: Mathantverk och turism

Jeanette och Kristian Carlsson driver framgångsrika Öströö fårfarm i Halland. På gården föds djuren upp, slaktas, förädlas och säljs. Turisterna, ja, det kommer på köpet. 60 000 om året brukar det bli.

 Kristian Carlsson driver Öströö fårfarm tillsammans med hustrun Jeanette.
Kristian Carlsson driver Öströö fårfarm tillsammans med hustrun Jeanette. FOTO: Stephane Lombard

Längs en slingrande väg genom en tät bokskog, några mil från den halländska kusten, alldeles intill en sjö och ett slott ligger Öströö fårfarm. Strax bortom den blåvita skylten med ortsnamnet öppnar sig landskapet och man ser röda hus och välskötta fårhagar där gråsvarta Gotlandsfår betar.

Här driver Jeanette och Kristian Carlsson sitt mathantverksföretag, som även utvecklats till ett stort turistmål. Varje år besöker ungefär 60 000 personer Öströö fårfarm för att fika, äta, titta på fåren och handla i gårdsbutiken. Allt kött som säljs och lagas till på Öströö är uppfött, slaktat och förädlat på gården.

– Köttet lämnar gården för första gången när konsumenten tar med det hem. Det är vi mycket stolta över, säger Jeanette Carlsson.

Tar vara på allt

När hon och hennes man Kristian började bygga upp fårfarmen 1987 var hon 19 och han 25. De startade med en liten fårbesättning som de nu har byggt upp till att bestå av ungefär 520 tackor av rasen Gotlandsfår och dessutom ett tiotal nötdjur av den långhåriga rasen Highland cattle.

– Vi är noga med att ta till vara både kött, skinn och ull från fåren och därför är Gotlandsfår bäst, förklarar Jeanette.

Företaget har växt och utvecklas under åren. Fårintresset var till en början Kristians. Han är uppvuxen några kilometer från Öströö fårfarm, som han och Jeanette nu arrenderar och har som hem. I gårdsbutikens övervåning sitter Jeanettes gesällbrev uppsatt på väggen.

Det är herrskräddare hon är utbildad till. Det har hon nytta av när hon syr och förädlar skinn- och ullprodukter, som säljs i gårdsbutiken.

Läs också: Ullexperten: Så klipper du ditt får på bästa sätt

Hela kedjan

I dag finns hela kedjan från uppfödning till färdig produkt på gården. År 1990 blev gården ekologisk, 1992 började de sälja kött och 2001 byggdes gårdens egna slakteri. Satsningen på turism har vuxit fram succesivt.

– Lammsafarin blev en naturlig följd av att vi öppnade vår köttbod och fick kunder att komma hit. Eftersom de var intresserade ville vi visa upp vår verksamhet. Ofta gick fåren i närheten, så då gick vi dit och tittade. Ju mer får vi fick, desto längre bort kom fåren och då tillkom de här vagnarna, så att turisterna kunde komma ut till fåren. Det var inte det att vi skulle ta djuren till folket, utan folket skulle komma till djuren i deras naturliga miljö, berättar Kristian.

 På Öströö fårfarm har man lärt sig att lyssna på besökarna, och erbjuder sådant som efterfrågas.
På Öströö fårfarm har man lärt sig att lyssna på besökarna, och erbjuder sådant som efterfrågas. FOTO: Stephane Lombard

Under lammsafarin kopplar Kristian ett tåg av balvagnar efter traktorn. Passagerarna klättrar in och vallhunden Tore åker med i hytten och det bär av ut över ägorna. På ett både humoristiskt och folkbildande sätt berättar Kristian i de inbyggda högtalarna om vad besökarna ser.

– Det här är våra nötkreatur av rasen Highland Cattle. Den stora tjuren heter Olle. Det är väldigt sällan han och de andra djuren går in i vagnarna. De ligger mest här och tittar på turister i burar på dagarna, säger Kristian när han har stannat ekipaget, klivit ur traktorn och gått och kliat den stora, långhåriga tjuren bakom öronen.

Läs också: Mjölkgården blev ett fullbokat företagshotell

Håller parasiterna borta

Den som lyssnar noga har chans att lära sig mycket. Kristian berättar bland annat att deras Highland Cattle-besättning håller parasiter borta från fåren, att varje tacka i snitt får två lamm och att fåren klipps två gånger per år, höst och vår. Vallhundarna får också visa upp hur duktiga de är på att valla fåren.

– Hundarna är några av de viktigaste arbetarna vi har här på gården, säger Kristian.

Han förklarar att med hjälp av lammsafarin vill de ge besökarna information om hur det fungerar på en modern gård, vilket jobb som ligger bakom de öppna markerna och uppfödningen av djuren.

– Många som kommer hit och åker med oss har väldigt dålig kunskap om hur det fungerar på ett jordbruk. Samtidigt vill visa dem att det ligger mycket jobb bakom och att mat måste få kosta, förklarar Kristian. Det är självklart ett sätt att marknadsföra oss. Besökarna ser hur fåren trivs och köper lite lammkött och lite charkvaror med sig hem, säger Kristian.

 Här kommer balvagnar lastade med turister.
Här kommer balvagnar lastade med turister. FOTO: Stephane Lombard

Fixar det besökarna vill ha

När besökarna köper fika på Öströö fårfarm får de med sig kaffetermos och fikabröd i en korg med rödvitrutig duk. Fikakorgarna har, precis som lammsafarin, blivit ett signum för Öströö fårfarm.

Men det började av en slump.

– Folk ville köpa fika i gårdsbutiken och tog med sig kaffet ut. Då hade jag några korgar över och då blev det att vi packade fikat i dem så att folk kunde ta med sig. Idéer föds ju genom att man ska lösa ett problem, säger Jeanette.

När besökarna som kom började efterfråga mat var det bara att fixa det också.

– Vi har helt enkelt fått lära oss allt eftersom, säger Jeanette.

Läs också: Hon gör strålande affärer av skånska äpplen

Åtta helårsanställda

 I gårdsbutiken säljs lokala delikatesser.
I gårdsbutiken säljs lokala delikatesser. FOTO: Stephane Lombard

Slakteriet på Öströö fårfarm slaktar åt andra i hela Halland. Det slaktas lamm, nöt och gris, som även styckas och packas och levereras till andra gårdsbutiker, restauranger och även till reko-ringar. I januari, februari och mars kokas också marmelad, som sedan säljs i gårdsbutiken under resten av året. Öströö fårfarm har åtta helårsanställda.

Under sommarens högsäsong är de tjugo. Tre personer arbetar i slakteriet. Det är lätt för ungdomarna i trakten att få sommarjobb.

Närheten till kusten och stränderna är viktigt.

– Där är det smockat med folk på somrarna. Det gäller bara att få in dem till oss också, säger hon.

Det är dock något som Öströö fårfarm verkar ha lyckats med. Varje år har de närmare 60 000 besökare, och de är inte så väderberoende.

– Efter förra sommaren, när det inte var något vidare väder, var jag på en träff med besöksnäringen i regionen och då var det många i städerna som frågade sig var besökarna var, men vi märkte ingen större skillnad, säger Jeanette.

Läs också: Skånsk vinodling på frammarsch: Rekordskörd efter 10 års slit

Ökat intresse för landsbygden

Hon ser också ett större intresse för att besöka turistmål på landsbygden.

– Vi har något som drar här. Landsbygden är en kraft i sig. Dessutom finns det en sådan där enkel sak som att det aldrig tar slut på parkeringar här. Öströö fårfarm känns som ett slags ambassadörer för hela den svenska lammnäringen. Nästa område som utvecklas är ull-användningen.

Det pågår flera projekt där Jeanette och Öströö fårfarm är involverade.

– Ullen är det bästa material vi har. Det går använda till så mycket.

På kroppen. Till inredning. Den är dessutom naturligt flamskyddande. Andelen lammkött som äts i Sverige har ökat något, de senaste åren, men från en mycket låg nivå. Det finns enbart 600 000 tackor i Sverige.

– Vi äter lite mer lammkött per person och år än vad vi snusar, förklarar Kristian och hänvisar till siffror som säger att det i snitt konsumeras 1,5 kg snus per person och äts 1,8 kg lammkött per person och år i Sverige. När han under lammsafarin berättar om dessa siffor passar han också på att tala om att vi i Sverige äter 15 kg godis i snitt per person och år. Då går det ett förvånat sus genom vagnarna.

Det gör det även när Kristian berättar att ungefär 70 procent av det lammkött som äts i Sverige är importerat.

– Det fattas helt enkelt en väldig massa får här i Sverige, konstaterar Kristian Carlsson på Öströö fårfarm.

Läs också: De lever av havets dolda skatter

Eldrimner stöttar mathantverkare

Organisationen Eldrimner bildades 1995 och har via Länsstyrelsen i Jämtland regeringens uppdrag att bedriva ett nationellt resurscentrum för mathantverk för att utveckla och bevara kunskap om mathantverk. Eldrimner finansieras av statliga medel och av EU:s landsbygdsprogram för att förmedla kunskap och ge stöd och inspiration till mathantverkare i hela Sverige och i Norden. De erbjuder kurser, rådgivning, seminarier, studieresor, utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte, allt för att mathantverket ska blomstra.

Relaterade artiklar

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen