Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Mat & dryck 28 februari

Köttskolan: Oroväckande skillnad på svenskt och importerat griskött

Svenska grisar har knorr. Det är ett trevligt bevis på att grisarna mår bra. Här får du koll på skillnaden mellan svenskt och importerat griskött.

 Svenska grisar får halm och strö att böka i. Det håller dem friska och glada.
Svenska grisar får halm och strö att böka i. Det håller dem friska och glada. FOTO: Istock

I matbutiker är det många som väljer svenskt när det kommer till griskött. I varje fall när det gäller färskt kött och charkprodukter som är tydligt märkta med ”Kött från Sverige”.

Knepigare är det på krogen och när det gäller färdigmat där vi har svårare att se varifrån köttet kommer. Av importen hamnar en hel del hos industrin och i restaurangmaten.

Knorren berättar

Att svenska grisar har knorren kvar berättar om ett långt arbete med att förbättra hälsa och djuromsorg. Historien går tillbaka ända till 1940-talet.

– Redan då började man systematiskt titta på grisars hälsa och hur man skulle skapa en bra miljö och bra foder, säger Gunnar Johansson som är veterinär och specialiserad på grisars hälsa.

Läs också: Mästerkocken: ”Så får du grisköttet magiskt”

Fritt från salmonella

Han menar att en förklaring till att svensk grisproduktion sticker ut i en internationell jämförelse har sina rötter i det arbete som startade för mer än 70 år sedan. Det gav en grund för att systematiskt utrota en del sjukdomar hos grisarna.

– Ett exempel är salmonella. Det svenska köttet är fritt från salmonella. Vi ligger på promillenivå, andra är glada om det handlar om några procent och i många länder är salmonella tämligen vanligt.

Behövs inte antibiotika

Bra djurhälsa är en nyckel till mycket annat. Friska djur behöver inte antibiotika och när det gäller antibiotikaanvändning har Sverige varit ett föregångsland. Men EU har nu beslutat att övriga medlemsländer inom tre år ska följa efter med förbud mot rutinmässig antibiotikaanvändning.

– Tittar vi på andra länder som till exempel Spanien använder man en hel del antibiotika som driver fram antibiotikaresistenta bakterier. Läget i södra Europa är bekymmersamt.

Antibiotika i importerat kött

Den senaste statistiken visar att Sverige använder runt en tiondedel av den antibiotika som genomsnittet i EU. Tyskland använder 13 gånger så mycket, i Italien och Spanien – två länder vi importerar mycket charkprodukter ifrån – används mer än tjugo gånger så mycket antibiotika. I Spanien faktiskt nästan 30 gånger så mycket.

– Det är oroväckande nivåer och det är inte hållbart. Det går inte att försvara en köttproduktion som är beroende av så mycket antibiotika, menar Gunnar Johansson.

Antibiotikaresistenta bakterier

Hög antibiotikaanvändning har i flera länder lett till antibiotikaresistenta bakterier bland djuren vilket kan driva på sjukdomar.

Ett långt och tålmodigt arbete med djurhälsa och med tydliga strukturer i uppfödningen har alltså gett möjlighet att minimera antibiotikaanvändningen inom svensk produktion.

Läs också: Därför är svenskt kött bättre än importerat

Knorren knipsas

 Knorren på den svenska grisen finns kvar för att ytorna i grisboxarna är större och de har mer halm att böka i.
Knorren på den svenska grisen finns kvar för att ytorna i grisboxarna är större och de har mer halm att böka i. FOTO: istock

Utanför Sverige, i de stora grisproducerande länderna, knipsas smågrisarnas knorr rutinmässigt bort utan bedövning. Det görs för att minska risken för att grisarna ska bita varandra i svansen. Grisar från Danmark, Tyskland, Spanien, Italien och Nederländerna ska slåss på en global marknad vilket tvingar fram en annan typ av produktion.

– Ska vi finnas på världsmarknaden måste svansarna bort, sa ordföranden för de danska grisproducenterna för några år sedan till Land Lantbruk.

Halm att böka i

När det gäller knorren på den svenska grisen kan den finnas kvar därför att ytorna i grisboxarna är lite större och genom att grisarna har mer halm att böka i.

Det betyder inte att grisarna kan ha ett naturligt beteende fullt ut, i så fall skulle de få gå ute och böka, något som i princip är förbehållet ekologiska Krav-grisar. Men det betyder att de föds upp under helt andra villkor än grisar i de flesta andra länder.

– Halm och strö att sysselsätta sig med och böka i är viktigt. För suggorna handlar halm och strö också om att de ska få utlopp för en del av sitt bobyggarbeteende. Men minst lika viktigt är att utfodringen fungerar, säger Gunnar Johansson som talar om vikten av bra foder för att minimera stress.

Utan bedövning

Den vanliga EU-grisen måste alltså räkna med att få svansen kuperad. De får också räkna med att bli kastrerade utan bedövning och att klara sig utan material att böka bland.

– Knorren är en bra sammanfattande indikator på bra djuromsorg, en enkel och bra symbol för kvalitet, säger Gunnar Johansson.

Läs också: Skillnaden mellan ekologisk och konventionell gris

Här föds grisarna upp

Svensk grisproduktion: 240 000 ton. Drygt 73 procent av det griskött vi äter är svenskt.

Import: 116 000 ton.

Största importländer: Tyskland (44 500 ton), Danmark (26 500 ton) och Polen (11 900 ton).

Antalet svenska grisproducenter är nu cirka 1 200. Gårdarna har snabbt blivit färre men större och den stora grisproduktionen sker i Götalands slättbygder. En orsak är att det går åt en hel del spannmål för att föda upp en gris.

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 43 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen