Allt du behöver veta inför kräftskivan

Fem miljoner kilo kräftor, ett halvt kilo per person, äts upp under augusti månad. Intresset är enormt för de röda läckerheterna, och många är förstås intresserade av att veta vilken kräfta som egentligen är bäst och godast. Ska man äta svenska eller utländska kräftor, frysta eller färska?

Färska eller frysta?

Smaken är som bekant delad, och trots alla smaktester som görs i diverse tidningar är det inte helt lätt att få klart för sig om den svenska kräftan är så mycket godare eller köttigare än de utländska. Likaså är det olika bud huruvida de färska verkligen är överlägsna tinade.

Vill man låta plånboken bestämma är svenska frysta signalkräftor mer än dubbelt så dyra som de kinesiska, spanska och turkiska som man vanligen hittar i frysdisken. De senaste åren har även egyptiska kräftor dykt upp i sortimentet, men eftersom även de tillagas på samma sätt är det svårt att känna skillnaden.

Läs också: Historiskt höga priser på kräftorna

Tina inte i mikron

Bäst är att lägga de frysta kräftorna i kylen två dagar innan kräftskivan. Det är inte lämpligt att låta dem tina i vattenbad eller ännu värre – i mikron! Då förlorar de både smak och konsistens. Ett bra tips är att göra en ny kräftlag, och lägga i de tinade kräftorna några timmar före servering. Det blir faktiskt stor skillnad. Köper man levande kräftor ska de kokas så fort som möjligt, eftersom de lider av att vara en längre period i luften.

Läs också: Gör din egen kräftlag

Bästa tillbehören

Obestridda tillbehör på bordet är förstås bröd, ost och smör, liksom Västerbottenspaj, som är en utmärkt rätt som gifter sig fint med kräftsmaken. Men vill man variera sig eller komplettera utbudet, så kan man till exempel göra rödbetssnurror, ostcocotter, cocktailpotatis med renstek eller en svalkande soppa med sockerärter. Skulle det bli kräftor över kan man enkelt svänga ihop en smaskig kräftmacka eller prästostsill med kräftor. Och även om öl och nubbe är rätt givet, så går det utmärkt att dricka vin till skaldjur.

Läs också: Så gör du en läcker VästerbottenspajLäs också: Gör din egen kräftmacka de luxe!Läs också: Smaskig prästostsill med kräftorLäs också: 8 delikata tillbehör på kräftskivanLäs också: Vintips till kräftorna

Odla själv är lätt

Den svenska flodkräftan är en hotad art sedan åtta år tillbaka, och därmed kan det bli en trevlig sidoinkomst för den som har tid och intresse. Det krävs dock en damm, eller mark där man gräva ut en damm. Flodkräftor kan odlas nästan utan skötsel och en odling på 1000 kvadratmeter kan ge 10-15 kilo färdiga kräftor per år.

Läs också: Så här odlar du kräftor

Fiska själv

Det går förstås att fiska kräftor själv om man vill. Reglerna skiljer sig dock på olika ställen i landet, så ta reda på vad som gäller där du vill fiska och ta med ficklampa, gummistövlar och ett gäng kräftburar. Var redo vid skymningen när kräftorna kryper fram.

Läs också: Så fiskar du dina egna kräftor

En gammal tradition

Långt tillbaka i tiden ansågs kräftor vara insekter och därmed oätbara. Men från Europa finns skriftliga källor i form av kokboksrecept som visar att kräftor fångades och åts varma under medeltiden.

Och när kungligheterna i Europa började äta kräftor så importerades seden till vårt kungahus. Enligt bloggen Svenska Kräftor nämndes kräftor för första gången i svensk gastronomi 1562 i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus. I brevet befaller kungen att man ska skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop.

Den gamla kräftpremiären

Efter att kräftmodet först etablerat sig i kungahuset blev det på 1800-talet en tradition hos överklassen att anordna kräftsupéer. Detta blev så populärt att man var tvungen att införa restriktioner för att förhindra utfiskning – man fick inte fånga kräftor mellan 1 november-7 augusti. Det var då naturligt att kräftpremiären skedde dagen efter, det vill säga 8 augusti. Förbudet togs bort 1994, men de flesta äter fortfarande bara kräftor i augusti.

Läs också: Lyxig ugnsomelett med kantarellerLäs också: Gör eget fröknäcke – gudomligt gott!Läs också: Smarriga sparrispajen med Västerbottensost