Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Mat & dryck 15 februari 2018

Lantbrukaren Susanne Eriksdotter: Ölandsvetet är rena hälsogrödan

Öland

Vetemjöl är världens vanligaste gröda. Men det vita guldet har blivit allt mer ifrågasatt. Öländska lantbrukaren Susanne Eriksdotter tänker tvärtom och odlar näringsrikt fullkornsvete med hög proteinhalt.

 Susanne Eriksdotter är född och uppvuxen på gården och tog över efter sina föräldrar 1997. Sedan några år tillbaka odlar hon den gamla kulturväxten Ölandsvete.
Susanne Eriksdotter är född och uppvuxen på gården och tog över efter sina föräldrar 1997. Sedan några år tillbaka odlar hon den gamla kulturväxten Ölandsvete. FOTO: Linn Bergbrant

En cykel står lutad mot den röda väggen. En handmålad skylt säger ”mjöl” med stora bokstäver. Himlen är klarblå och dagen varm.

– Perfekt mjölnarväder, konstaterar Susanne Eriksdotter och går före in i en ladugårdsbyggnad.

Hon driver Isgärde gård på Öland. Och här är det småskalighet som gäller.

Luften virvlar av mjöl

Det skramlar högljutt när hon häller ner vete i en kvarn. Ett moln av mjöl kommer ut på andra sidan och landar rakt ner i en påse. Det är ljummet och alldeles lent och det dröjer inte länge förrän hela luften är fylld av små virvlande mjölpartiklar. Det retar lite i halsen.

 Vetemjölet blir alldeles lent, men tittar man noga ser man färgskiftningar. ”Mineralerna sitter i skalet.
Vetemjölet blir alldeles lent, men tittar man noga ser man färgskiftningar. ”Mineralerna sitter i skalet. FOTO: Linn Bergbrant

– Jag odlar vetet några kilometer bort. Jag har ett eget rensverk som jag kan använda för att få bort allt skräp efter skörd. Sedan hjälper mamma mig att klippa etiketter och klistra på mjölpåsarna.

Ända från början var det viktigt för Susanne Eriksdotter att få göra något som hon kunde förädla själv.

Läs också: Han odlar mirakelgrödan som kan bli framtidens supermat

Lokala återförsäljare

Susanne Eriksdotter säljer sitt mjöl till lokala återförsäljare, men hon har också gårdsförsäljning. Vid grusvägen, alldeles intill mjöl-skylten, finns en liten lucka. Härifrån kan förbipasserande köpa mjöl året om, även när hon inte är hemma. Så fort det tar slut fyller hon på med nya påsar.

 Från en lucka kan nyfikna förbipasserande köpa på sig en påse mjöl på väg till eller från badstranden.
Från en lucka kan nyfikna förbipasserande köpa på sig en påse mjöl på väg till eller från badstranden. FOTO: Linn Bergbrant

– Det är så himla kul med kundkontakten, säger Susanne Eriksdotter.

Hennes Ölandsvete är ett fullkornsvete och räknas som en så kallad kulturväxt. Sorten har gjort sig känd för sin smak och sina fina bakegenskaper. På grund av dess långa strå har den ett djupt rotsystem med bra förmåga att ta upp vatten, näring och mineraler. Ölandsvetet är också mer proteinrikt.

– I vanligt vete tillsätter man järn, men i vårt mjöl finns det naturligt. Vårt mjöl är heller inte siktat. Skalen är alltså inte bortsorterade, vilket innebär att alla vitaminer och näringsämnen finns kvar. Vanligt vete smakar nästan ingenting, men det här har karaktär, säger Susanne Eriksdotter.

 Ölandsvete är ett fullkornsvete. Det har högre proteinhalt och innehåller fler näringsämnen än vanligt höstvete.
Ölandsvete är ett fullkornsvete. Det har högre proteinhalt och innehåller fler näringsämnen än vanligt höstvete. FOTO: Linn Bergbrant

Själv använder hon mjölet främst för att baka knäckebröd och göra gröt. Det går också att använda till matvåfflor, matbröd, skorpor, pannkakor, paj och panering.

Läs också: Sven har Sveriges enda tranbärsodling

Låg avkastning

Trots vetets fina egenskaper är Susanne Eriksdotter bara en av tre odlare som väljer att så den ovanliga sorten. Det beror på att avkastningen är låg. När andra odlare kan skörda mellan åtta till tio ton vete per hektar får Susanne Eriksdotter nöja sig med tre ton per hektar. Det är dessutom inte det enda problemet.

Hon tar oss med till veteåkern som ligger fem minuter bort. Byn Isgärde är belägen mitt emellan Färjestaden och Borgholm på Öland, bara ett stenkast från landsvägen. Här finns många lantbrukare och fälten avlöser varandra. I fjärran skymtas havet.

Svår gröda

Susanne Eriksdotters vetefält är inramat av hundraåriga ekar. Det högväxande Ölandsvetet vajar rofyllt i vinden, men att vara lantbrukare är inte enkelt och hon har valt att sikta in sig på en erkänt svår gröda. Hon tar några bestämda steg rakt ut i den gyllengula åkern och river upp en klargrön ogräsplanta.

– När man tröskar vetet blandar sig mållans frön med spannmålet och orsakar problem med vattenhalten, säger Susanne Eriksdotter.

Läs också: Blomstrande mathantverk: De lever på 1 000 fläderbuskar

Tog över från föräldrarna

Och vattenhalten är viktig. Om den är för hög möglar vetet. Vid skörd får vetet inte innehålla mer än 17 procent vatten. Skörden är också extremt väderberoende.

Vid det här laget har hon lång erfarenhet av jordbruk och vet precis hur väderkänsligt det kan vara. Hon tog över familjegården från sina föräldrar när hon bara var 25 år gammal.

På den tiden hade familjen mängder av kor och hästuppfödning. De odlade bara lite vall och kanske lite havre. Men Susanne Eriksdotter bestämde sig för att ändra på det och introducerade en rad nya grödor. För sex år gick hon över till ett helt ekologiskt jordbruk. Korna har hon gjort sig av med, men hästarna är kvar.

– Förr i tiden var all mat ekologisk. Ordet ”ekologiskt” fanns inte ens. Man kallade det bara för ”mat”. När bekämpningsmedlen kom var alla lantbrukare jätteglada att slippa rensa ogräs, men då behövde vi plötsligt skilja på mat och mat.

– Nu börjar trenden svänga igen, nu vill många lantbrukare tillbaka till ett jordbruk utan kemikalier. Det tycker jag är bra, säger Susanne Eriksdotter.

Läs också: Innovatörerna återupptäcker den gamla hälsogrödan

Tål ogräs

Det nya arbetssättet har dock ställt helt nya krav på verksamheten. Inga fält kan längre besprutas med bekämpningsmedel. Hon måste på egen hand rensa både målla och annat ogräs.

– De här gamla vetesorterna tål ogräs mycket bättre än vanligt vete. De är vana att växa med en massa annat runtomkring. Å andra sidan tål de inte sprutmedel. Man måste passa sig för att odla för nära icke-ekologiska åkrar. Ett år gick grannens besprutning fel och spred sig till min åker. Då blev det inte mycket kvar, säger Susanne Eriksdotter.

Kunder åker många mil

Förutom Ölandsvete odlar hon också ekologiskt höstvete, vall, raps, råg, åkerbönor och havre. Bönorna blir till vegobiffar. Hon säljer också vete till ett bryggeri i Köpenhamn som tillverkar ekologiskt veteöl.

Susanne Eriksdotter tycker att det är orättvist att vetet blivit lite utskällt ur hälsosynpunkt. Många dieter exkluderar vitt bröd, men hon hoppas på att det smakrika fullkornsvetet kan vara det som ger vetet revansch. Hittills har försäljningen gått över förväntan. Människor åker många mil för att bunkra hennes mjölpåsar.

– Vetemjöl är underskattat. Jag tror vi kommer att få se mer av vetet i framtiden, säger hon.

Läs också: Stöpafors kvarn tillverkar 100-årigt skrädmjöl

Relaterade artiklar

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen