Länge var det kvinnor i de svenska lanthemmen som ansvarade för att ta tillvara på mjölken från gårdens djur. Men under första hälften av 1800-talet fick en del större gårdar egna mejerier.

Smak av kontinenten

Inspirationen kom från Holland och Schweiz och snart tillverkades ostar med smak av kontinenten vid flera herrgårdar i södra Sverige.

Tog vara på överskott

Mejerierna hade kapacitet att ta emot mjölk från andra bondgårdar och användes därför som ett sätt ta tillvara på överskottet av mjölk som fanns på vissa håll i landet.

Tidskrävande syssla

Att hantera mjölk på gammalt vis var en tidskrävande syssla. Bara att separera mjölk från grädde tog åtskilliga timmar. Men tack vare flera tekniska uppfinningar i slutet av 1800-talet kunde mjölkhanteringen omvandlas till industri.

Grädde på några minuter

Gustaf de Leval uppfann separatorn som skilde mjölk från grädde på några minuter, butyrometern gjorde det möjligt att mäta mjölkens fetthalt och pastörisering skapade en mer hållbar råvara.

Mjölk blev ost och smör

Fram till dess hade mjölk från Sveriges bondgårdar mest använts till ost och smör eftersom de varorna gick att transportera till avlägsna försäljningsplatser utan att surna.

Slöseri dricka mjölk

Att dricka färsk och oskummad mjölk ansågs under lång tid som slöseri. Innan pastörisering introducerades kunde det dessutom vara farligt eftersom mjölk riskerade att innehålla tuberkulosbakterier.

Mjölkdrickande började i städerna

Det var i de framväxande industristäderna som mjölkdrickandet först etablerades under andra hälften av 1800-talet. Samtidigt växte antalet mejerier kraftigt med stor konkurrens som följd.

Läs också: Från krismat till hälsolyx: Så bakar du barkbröd

Bönderna blev delägare

Räddningen från en mjölkkris blev så kallade andelsmejerier där lantbrukarna själva var delägare. Sveriges första var Hvilans andelsmejeri som startade 1880 i skånska Åkarp.

Förbättrade arbetarklassens hälsa

Runt sekelskiftet publicerades nya rön om att kroppen behöver vitaminer, proteiner och mineraler. Och i en tid då undernäring och dåliga matvanor var vanligt dröjde det inte länge innan mjölken började ses som ett billigt och effektivt sätt att förbättra arbetarklassens hälsa.

Mjölklektioner i skolan

1923 bildades föreningen Mjölkpropagandan. Medlemmar var såväl mejeriföretag som jordbrukare, politiker och forskare.

I svenska skolor arrangerades särskilda mjölklektioner och Mjölkpropagandan producerade böcker, broschyrer och filmer riktade till landets konsumenter.

Populära mjölkbarer

Under Stockholmsutställningen 1930 arrangerade föreningen en framgångsrik mjölkbar som blev startskottet för mjölkbarer på flera platser i Sverige.

Sinnebild för levande landsbygd

Under decennierna som följde kom mjölk och mejerier att bli en symbol för det välfärdsstat som växte fram i efterkrigets Sverige. Än i dag är mjölken en viktig del av det av det svenska hushållet och en sinnebild av en levande landsbygd.

Läs också: Krismaten vi åt under andra världskriget