Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Mat & dryck 7 mars

Skillnaden på svenskt och importerat lammkött

Tre av fyra lammstekar vi äter importeras trots att lammen både har kastrerats och kuperats utan bedövning. Men är vi villiga att betala för bra, svensk djuromsorg kan svensk lammuppfödning öka.

 Svenska lamm har det bättre än lamm från importländer.
Svenska lamm har det bättre än lamm från importländer. FOTO: istock

Lammproducenterna är småskalighetens hjältar. De har runt 30 tackor, säljer inte sällan direkt till konsument och deras djur betar steniga, knöliga marker som annars vuxit igen.

Mindre lamm än kyckling

Men vi äter faktiskt bara en tiondedel så mycket lamm som kyckling, även om benen räknas med. Bara två av de 85 kilo kött som är den totala köttkonsumtionen per person kommer från lamm. 85 kilo låter mycket – men då är alla ben, hudar med mera inräknat – så det vi verkligen äter är nästan nere på hälften så mycket.

Läs också: Ekologiskt eller vanligt lammkött? Det är skillnaden

Det mesta är importerat

Och när det gäller lamm så är alltså det mesta importerat. Men Sverige kan producera mycket mera lammkött än i dag. Här finns gott om betesmarker som behöver betas.

Varför ökar inte lammproduktionen?

– Det främsta svaret är lönsamheten som är låg. Vi har inte riktigt fått samma svenska mervärde som nöt- och grisproducenterna dragit nytta av, säger Tomas Olsson som är lammproducent utanför Kungsör och ordförande i Lammproducenterna.

Läs också: Därför är svenskt kött bättre än importerat

Djurvälfärd kostar

Om konsumenterna vill betala för svensk djurvälfärd och betat landskap kan irländska och nya zeeländska lammstekar bytas ut mot svenska.

Skulle växa igen

Lammen passar bra i det mer småskaliga lantbruket och på småskurna naturbetesmarker. Utan lammproduktion skulle tusentals hektar naturbetesmarker snart växa igen och även stora hedlandskap som de på Gotland, Öland och Österlen skulle snart mest vara sly.

– Tillsammans med vår fina djuromsorg är nog det starkaste argumentet för att köpa svenskt lamm det betade landskapet, säger Tomas Olsson.

Påsklamm importeras

 Kolla ursprunget i butiken – och välj svenskt kött.
Kolla ursprunget i butiken – och välj svenskt kött. FOTO: Istock

Han har en allt annat än småskalig produktion och håller 1 000 tackor. Han har också en uppfödning där han försöker sprida lamningarna över året så att han ska kunna skicka lamm till slakt även under våren. Ska svensk lammproduktion öka menar en del att det behövs flera gårdar som hans.

– Konsumenterna vill ju ha påsklamm och då är det synd att allt ska importeras. Kan vi sprida lamningarna under året kan vi också bättre utnyttja våra byggnader och kan få bättre ekonomi i vår produktion, säger Tomas Olsson.

Tackorna går ute

De lamm som slaktas till påsk har fötts fyra till sex månader tidigare och sedan hållits inne i stall där de utfodrats med hö och ensilage. Tackorna går sedan ute och betar från det att det finns tillräckligt med gräs till in på hösten.

Föds på våren

Vanligast är ändå att lammen föds under våren och efter en vecka släpps på bete tillsammans med tackan.

– De går med tackan och diar henne tills de börjar äta gräs och slaktas sedan direkt från betet.

Fler vill äta lamm

Det betyder att det ofta är lättare att hitta svenskt lamm i butiken under hösten. Med fler uppfödare som gör som Tomas Olsson skulle svenskt lammkött kunna ta en större del av konsumtionen. Men importen står för hela 75 procent av vår konsumtion vilket främst beror på att allt fler köper lamm. Förr åt vi nästan inget lamm alls.

Läs också: Mästerkocken kan tacka svenskt lamm för framgången

Utan bedövning

Så vad skiljer en svensk lammstek från en irländsk – det land vi importerar mest ifrån?

En skillnad handlar om djuromsorg. I andra länder är det regel att kupera svansen på lammet vid några månaders ålder. Det är också regel att kastrera baggarna. Båda ingreppen sker utan bedövning.

– Det görs rutinmässigt i de flesta länder, även på Nya Zeeland. Kastreringen görs därför att en del menar att smaken på köttet då blir bättre, säger Tomas Olsson.

Förbjudet i Sverige

Sådana kirurgiska ingrepp utan bedövning är förbjudna i Sverige. Ska de utföras måste det ske under bedövning och av en veterinär.

Skillnad på synen på djuren

Tomas Olsson menar även att en viktig skillnad ligger i synen på djuren – att enligt de svenska reglerna betraktas varje djur som en individ – utomlands ser man djuren som en flock.

– En annan stor skillnad är att vi måste ha stall eller vindskydd som djuren kan gå in. Det har man sällan i andra länder.

Läs också: Stora skillnader på svenskt och importerat griskött

Svensk lammproduktion ökar

Svensk produktion: 5 200 ton. Det finns drygt 9 200 lammproducenter i Sverige. Antalet lammproducenter har till skillnad mot mjölk- och grisproducenter ökat i antal. I snitt har de 32 tackor.

Import: 13 600 ton.

Största importländer: Irland (4 000 ton), Nya Zeeland (2 700 ton) och Nederländerna (2 000 ton).

Konsumtion: 1,9 kilo per person och år. Det är lite i en EU-jämförelse men ändå tre gånger mer än år 1995.

Djurhållning i Sverige och utomlands

Skillnader mellan Sverige och importländerna i djurhållning: Det är inte tillåtet med obedövad kastering eller kupering i Sverige. Svenska krav på vindskydd eller stall vintertid.

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 43 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen