Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Mat & dryck 21 december 2017

Svensk husmanskost inte så svensk

Världshistorien gör sig ständigt påmind i grytor, på tallrikar och julbord. I en vanligt svensk livsmedelsaffär kan vi räkna in hundratals utländska influenser bakom godsakerna i hyllorna.

 Vad vore Jansson utan ansjovis, en skarpsill kryddad med Orientens kryddor? Och pizza har blivit en svensk favorit som redan Carl och Karin Jansson brukade servera på Sundborn.
Vad vore Jansson utan ansjovis, en skarpsill kryddad med Orientens kryddor? Och pizza har blivit en svensk favorit som redan Carl och Karin Jansson brukade servera på Sundborn.

Det vi kallar svensk husmanskost har sitt ursprung i mötet mellan den svenska bondmaten och de tyska hantverkare som sökte sig till svenska städer under hansatiden och framåt. Och när holländarna kom hit på 1600-talet hade de med matjessillen som senare fick en given plats på svenska jul- och midsommarbord.

Läs också: Husmanskost: 7 svenska rätter med konstiga namn

Julens Janssons frestelse, en annan ”ursvensk” rätt med sekelgamla anor som vi med rätta kan vara stolta över, är ett säkert kort vid främmande besök. Bjud fransmän, greker, tyskar eller amerikaner – alla blir lika förtjusta. Smakbrytningen är genial: både enkel, tydlig och komplex.

Orientens kryddor

Frestelsen vore dock intet utan sin ansjovis, en kryddad skarpsill som togs fram i mitten av 1800-talet av salteriägaren Gustav Andersson och efter dennes död togs över av Dorthés konservfabrik i Fjällbacka. I receptet ingår kanel, svartpeppar, kryddpeppar, lagerblad, kryddnejlika, spansk humle (oregano), kardemumma och sandelträ, hela batteriet av Orientens kryddor, under flera sekler vår mest framträdande import.

Carl och Karin Larsson serverade pizza

Både svensk ansjovis och sardeller är i dag populära att lägga på varma mackor och pizza, och det kunde faktiskt hända redan för över hundra år sedan, som hos målaren Carl Larsson. I sitt hem Lilla Hyttnäs i Sundborn i Dalarna, sinnebilden för det svenska, serverade paret Carl och Karin Larsson gärna pizza vid middagsbordet redan år 1900. Men så var de också beresta och nyfikna på allt de stötte på i länderna de besökte.

Pizzan har betytt mycket för vår mathållning under efterkrigstiden. Landets första pizzeria hette Sjöhagen och inrättades i Västerås 1947 för en kundkrets av 300 italienare som importerats för att arbeta på Asea. Men det var inte förrän Bengt Wedholm installerade en pizzaugn i sin restaurang Östergök i Stockholm 1968 som rätten etablerades.

Läs också: Fredagsmys som på 70-talet – 6 matklassiker vi längtar efter

Men pizzan var inte självklart välkommen. Etableringen av pizzeriorna gick för snabbt och sågs som ett hot mot den svenska matkulturen. Chefen för Sveriges Hotell- och Restaurangförbund, SHR, sa i en intervju med DN 1971: ”Pizzans guldålder är över nu”.

Men visst hade skeptikerna rätt. Den italienska pizza- och pastainvasionen tog på sätt och vis död på den gamla svenska matkulturen, åtminstone vad gäller vardagsmaten. Från 1950-talets stuvade makaroner med köttbullar gick vi på 60-talet vidare till spagetti med köttfärssås, vilket än i dag är vår vanligaste maträtt.

Snabbmaten uthållig

De vanligaste importköken är också hämtade från populära resmål: Italien, Grekland, Spanien, USA och Thailand. Somliga kök har invaderat oss av egen kraft, som kinamaten, sushin och hamburgarna. Den som rest med öppna sinnen i länder som Iran, Etiopien eller Somalia vet hur rika dessa matkulturer är. Men som invandrarkolonier i Sverige har de i krognäringen tvingats inordna sig i det led av snabbmatskulturer som visat sig mest uthålliga.

Pizzerian har blivit samlingsnamnet för de omkring 4 000 matställen som på småorter är den mötesplats som återstår efter att skolan, posten, banken, livsmedelsaffären och gatuköket slagit igen. En gång i tiden drevs pizzeriorna av svenska italienare, i dag utgör lokalkrogarna en av de största arbetsmarknaderna för invandrare från världens alla hörn, och förutom de obligatoriska pizzorna finns kebab, souvlaki, curry, sushi, thaisoppor, vårrullar, korvar, hamburgare – och kanske ärtsoppa på torsdagar – på samma meny. På detta sätt skapades kebabpizzan, Sveriges mest kända matmix.

Läs också: Julmat från förr

Relaterade artiklar

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen