5 november 2019

WWF i Köttguiden: Tänk på det här när du väljer kött och ost

Efter tre år presenterar Världsnaturfonden WWF en ny version av Köttguiden och den här gången bedöms inte bara kött utan även ost. Rådet? Att välja svenskt och ekologiskt.

Medelsvensken äter ungefär ett kilo kött i veckan. Kravmärkt nötkött får grönt ljus på fyra av dem fem kriterierna i Köttguiden 2019. FOTO: Bo Håkansson, Bilduppdraget

Det var 2016 som den senaste versionen av Köttguiden lanserades. Sedan dess har förståelsen för behovet av att dra ned på köttkonsumtionen ökat rejält framhåller WWF, och hänvisar till statistik från Jordbruksverket som säger att förbrukningen i fjol minskade med i genomsnitt 2,2 kilo kött per person.

Vill bidra till hållbarhet

”Köttkonsumtionen utgör en stor påverkan på hela planeten och därför bör den minska. Men också marknadens aktörer bör ta ett större ansvar än tidigare. Med vår Köttguide vill vi rikta ljuset mot hur mejerier, restauranger och butiker bör agera för att bidra till en mer hållbar konsumtion av kött och ost”, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare för WWF, i en kommentar till Land Lantbruk.

Klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika är alltjämt de fem kriterier som används vid bedömningen. Den nya guiden håller också fast vid modellen att redovisa slutsatserna i form av trafikljus i rött (varning), gult (var försiktig) eller grönt (ät ibland).

Anna Richert, matexpert vid WWF. FOTO: WWF

Mycket rött för importkött

Ät mindre men bättre kött, är budskapet från WWF. Generellt faller kött som är svenskt, Kravmärkt, EU-ekologiskt och certifierat av Sigill bättre ut än importerat kött. Exempelvis får nötkött med Krav-märkning grönt ljus på fyra av de fem kriterierna medan nötkött från bland annat USA, Argentina och Uruguay i guiden lyser rött på fyra av fem.

Att ost har letat sig in i Köttguiden förklaras med att ost ofta ersätter kött på tallriken.

Den nya guiden håller fast vid modellen att redovisa slutsatserna i form av trafikljus i rött, gult och grönt. FOTO: WWF

Potential för svensk ost

”I dag importeras mer än hälften av osten vi äter. Det finns en potential här både för svenska livsmedelsföretag att återta marknaden och för oss konsumenter att äta mindre men bättre ost”, säger Anna Richert, matexpert vid WWF till Land Lantbruk.

Svensk Kravmärkt och EU-ekologisk hårdost och ost av halloumityp får grönt på fyra kriterier medan det blir gult för klimatavtrycket.

Däremot så har mozzarella från Italien, halloumi från Cypern, konventionell feta från Grekland och chèvre från Frankrike inte fått något grönt ljus alls. Samtliga har rött varningsljus beträffande biologisk mångfald och djurvälfärd.

Halloumi, feta och mozzarella är vanliga substitut för kött. Den ostproduktionen dras med många problem som liknar köttproduktionens, konstaterar WWF. FOTO: etiennevoss

Läget i charkdisken

I den nya guiden har griskött från Spanien och Italien inkluderats i bedömningen, kött som är råvara i många populära charkprodukter. Resultatet är svagt.

I likhet med griskött från Tyskland, Polen och Nederländerna samlar det spanska och italienska grisköttet ihop tre röda ljus och två gula. Varningslamporna är tända för biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel och välfärd för djur medan det lyser gult för klimat och antibiotika.

Läs också: Matimport står för stor del av vår miljöpåverkan