Gå till innehåll
Shopping Resor
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
mat 13 februari 2017

Därför smakar Sverige fantastiskt: 15 världsunika smakregioner

Skånska gröna bönor, lax från Kalix, korn från Mälardalen. Svenska råvaror är världsberömda för sin unika kvalitet. Här får du veta varför.

Varför blir äpplen som odlas på Österlen så söta och varför smakar löjrom från Kalix himmelskt? Det hänger ihop med platsen där råvaran produceras.

Unika egenskaper

Det visar den här unika genomgången av svenska smaker från norr till söder. Vårt land har här delats upp i 15 smakregioner som beskriver de regionala förutsättningarnas betyder för en råvaras unika egenskaper.

Härliga svenska smaker

Genomgången är ett resultat av ett samarbete mellan LRF, Ica och en rad experter, journalister och forskare i ett projekt som kallas Svenska Smaker.

Här här hela listan – häng med på en härlig smakresa!

1. Österlen – söta äpplen

Kivik är känt för sina äppelodlingar. Foto: Mostphotos
Kivik är känt för sina äppelodlingar. Foto: Mostphotos

Sommarvärmen dröjer sig kvar i Hanöbukten. Detta ger långa varma höstar med svala nätter. Under den tiden mognar äpplena och utvecklar sin sötma.

Syran har äpplena redan fått från de temperatursvängningar som det nordiska klimatet innebär och som ger äpplen med en större komplexitet i smaken än om de hade varit odlade i ett varmare klimat.

Dessutom är de tunnskaliga eftersom kylan håller insekterna borta.

2. Skåne – gröna ärtor italienarna älskar

Gröna ärtor blir extra söta i Skåne. Foto: Mostphotos
Gröna ärtor blir extra söta i Skåne. Foto: Mostphotos

Den 56:e breddgraden skär genom Skottland, Danmark och Skåne i höjd med Helsingborg och bort mot Kristianstad.

Det är här i den skånska myllan, rik på kalk och lermineraler, som den världskända, söta och mjälla ärtan långsamt växer till sig under långa, ljusa dagar. Italienarna är så förtjusta i den att de årligen köper halva skörden.

3. Öland – världens nordligaste bruna bönor

På Öland finns världens nordligaste odlingar av bruna bönor. Foto: Mostphotos
På Öland finns världens nordligaste odlingar av bruna bönor. Foto: Mostphotos

Tidiga, varma vårar gör att bönor kan sås på Öland redan i slutet av maj.

Den kalkrika berggrunden och klimatet här, med mycket sol och lite regn, passar utmärkt för bönodling. Därför har all odling av bruna bönor i landet sedan århundraden skett på Öland – världens nordligaste plats för kommersiell odling av bruna bönor.

Långsam tillväxt under soliga somrar ger en smak- och näringsrik böna som förutom att vara ett utmärkt växtprotein även binder kväve till jorden.

4. Gotland – perfekta betesmarker för får

Gotlands ger fåret dess fina smak. Foto: Mostphotos
Betesmarkerna på Gotlands ger fåret dess fina smak. Foto: Mostphotos

Sältan i luften, den kalkrika berggrunden och de många solskenstimmarna gynnar Gotlands torra, karga, örtrika betesmarker.

Här, mitt i Östersjön, hittar öns omtalade lamm näring i vild klöver, backtimjan, ramslök och gräslök. Naturens kryddning, direkt från jorden.

5. Vättern – lyxig röding

I Vätterns kalla, djupa vatten trivs rödingen. Foto: Mostphotos
I Vätterns kalla, djupa vatten trivs rödingen. Foto: Mostphotos

Näringsrikt smältvatten från inlands-isens glaciärer förde rödingen till svenska insjöar.

Rödingen gjorde det möjligt för de första människorna att bosätta sig längs Vätterns stränder. Fortfarande finns det största beståndet av den långsamväxande rödingen just här, i sjöns djupa, kalla och syrerika vatten.

6. Skagerrak – världens främsta ostron

Ostron från Gräbbestad har en fylliga smak av hav och mineraler. Foto: Istock
Ostron från Gräbbestad har en fylliga smak av hav och mineraler. Foto: Istock

I ett av världens kallaste hav, där temperaturen stadigt ligger runt 6 grader på 10–20 meters djup, växer skaldjur och fisk långsamt, vilket ger ett fastare kött, mer sötma och djupare smak.

Kylan till trots är artrikedomen stor. Här finns 1 500 olika sorters växter och djur, bland annat 130 fiskarter. Här växer också Grebbestad-ostronet som med sin fylliga smak av hav och mineraler och smöriga känsla är ett av världens främsta ostron.

7. Västgötaslätten – spröd, smakrik vitkål

I Västergötland frodas vitkålen. Foto: Istock
I Västergötland frodas vitkålen. Foto: Istock

Där Västgötaslätten är som plattast vilar den på gammal havsbotten, täckt av tjocka lager bördig lera – en rest från is-tiden. I skydd av de omgivande platåbergen faller här mindre regn än i resten av det fuktiga Västergötland.

Kyliga vintrar med frosttäcken över slätten fungerar som naturlig insektssanering. Ljusa sommarnätter gör att kålen växer dygnet runt.

Ljuset, lerjorden, vinterfrosten och den begränsade nederbörden är vad som ger Västergötland sin spröda och smakrika kål.

8. Mälardalen – maltkorn till skotsk whisky

Korn som växer i Mälardalen blir whisky i Skottland.
Korn som växer i Mälardalen blir whisky i Skottland.

På de bördiga svenska lerjordarna trotsar kornet det bistra klimatet när vi närmar oss dess odlingsgräns.

Resultatet är ett proteinrikt korn så pass exceptionellt att skotska destillerier köper det för att framställa sin whisky.

9. Värmland – skrädmjöl med mandelsmak

Längs västkusten sveper den fuktiga Atlantluften in över land vilket gör att stråket från västkusten upp till de västra fjällen tillhör de nederbördsrikaste områdena i Sverige.

Här återfinns också det svenska havre-bältet, vårt mest näringsrika sädesslag som gror i magra jordar som får mycket regn.

I de värmländska skogarna där invandrade finnar slog sig ner förädlades havren till skrädmjöl genom rostning för att få en aromatisk smak av mandel och nötter med en lätt sötma. I dess godaste version kommer den i kakform som drömmar.

10. Jämtland – trendig getost

Getost från Jämtland uppskattas av allt fler. Foto: Mostphotos
Getost från Jämtland uppskattas av allt fler. Foto: Mostphotos

Här är växtsäsongen kort men intensiv. Geten, den tåliga ”fattigmanskossan”, klarar sig gott på magert foder och har därför länge varit en tillgång i dessa trakter.

Det var den jämtländska geten som startade den nyväckta trenden kring gårds-mejerier runt om i landet.

Getmjölken förvandlas här till lagrad ost med smak av varje jordkällares egen karaktär.

11. Härjedalen – världsunik filmjölk

I Härjedalen, norr om klimatgränsen där den nordliga barrskogen tar vid, står fäbodkulturens vagga. Fjällsidornas grönskande, örtrika bete blev stärkande foder för vintersvaga kor när Härjedalen var fäbodkulturens högsäte.

I dag är Hamrafjället ett av landets mest artrika fjällområden med över 400 kärlväxter. Det varierade fjällbetet ger mjölkprodukter med ett högre innehåll av fleromättade fettsyror och antioxidanter än mjölk som produceras på moderna vallar med ett fåtal arter.

Härifrån kommer en världs-unik filmjölk.

12. Bottenviken – gör Kalix löjrom unik

Inget smakar som löjrom från Kalix. Foto: Istock
Inget smakar som löjrom från Kalix. Foto: Istock

När isarna i de svenska fjällen smälter och deras rena, mineralrika vatten rinner ut i Bottenviken skapas världens största bräckta hav. Det utgör perfekta förhållanden för en havsanemon som släpper sitt frö under isen.

Dessa frön tillsammans med andra näringsämnen som de elva älvarna för med sig blir till föda för de nykläckta siklöjorna.

De äter sig feta för att sedan bilda en rom som är unik i sitt slag i världen – Kalix löjrom.

13. Midnattssolen – skapar delikatesser från norr

Midnattssolen ger unika smaker. Foto: Mostphotos
Midnattssolen ger världsunika smaker. Foto: Mostphotos

Sommarens ”hundra dagar utan natt” påverkar det som odlas i Norr- och Västerbotten.

Ju mer dagsljus, desto mer av mandelpotatisens cellulosa bryts ned och gör den liten, mjäll och delikat.

I den kalla jorden får mandelpotatisen växa till sig naturligt utan bekämpningsmedel. Så frisk är potatisen att också övriga Sverige köper sitt utsäde från Norr- och Västerbotten.

14. Fjällen – 250 örter smaksätter renköttet

Fjällen sätter sin prägel på renköttets smak. Foto: Mostphotos
Fjällen sätter sin prägel på renköttets smak. Foto: Mostphotos

Vid fjällsluttningarnas myrar, dvärgbjörkar och vattensamlingar betar renen växtrikets mångfald. Fjällväxter som har anpassat sig till långa vintrar med mycket kyla och mörker – och sedan korta, svala somrar då solen aldrig går ner.

Här lever renen, världens enda vilt betande tamdjur. Renen lever i symbios med fjällen och uppskattas äta inte mindre än 250 olika örter och växter.

De stora vidderna, årstiderna, det kalla klara vattnet, växternas och örternas smakrymd – allt sätter sin prägel på köttets smak och näringsinnehåll.

15. Lappland – här trivs åkerbäret

Lapplands åkerbär anses vara Sveriges mest exklusiva bär.
Lapplands åkerbär anses vara Sveriges mest exklusiva bär.

En blyg viol, en enstöring som vill vara i fred. Så kan man karaktärisera åkerbäret som har svårt att hävda sig i konkurrensen från andra växter.

Kraftig kyla, magra jordar och betande mular – liksom isens nötande längs strandängarna – är vad åkerbäret behöver för att inte bara blomma utan också ge Sveriges mest exklusiva bär.

Källa: Texten är en bearbetning av ett avsnitt ur boken Måltidsundret, från gastronomiskt u-land till världsklass

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Populära ämnen på Land.se

Läs artiklar i säsong

Till toppen